Motivation contributes to increased learning where a number of factors like student participation, interest and relationship between students and teachers play a crucial role. The aim of the study was to examine what makes motivated students feel motivated or unmotivated during physical education class. Furthermore the study describes different factors that students feel are important and how these affect their motivation. Qualitative interviews  with eight students were conducted. Students that we intervjued were very interested and motivated to physical education. The theoretical perspective we used was Organismic Integration Theory. The analysis of the results showed that students were motivated by different factors in physical education class, and the conclusions were that the students motivation effects their participation in substance,  and that a variety of teaching content had great influence on their motivation.

Syftet med studien var att belysa elevers upplevelser av att gått i både grundskolan och grundsärskolan. Vi ville undersöka hur informanternas /elevernas beskrev sina erfarenheter utifrån de båda skolformerna samt hur de värderade sina erfarenheter. Studien är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med elever som först gått i grundskolan och som senare blivit inskrivna och mottagna i grundsärskolan. Genom intervjuerna har vi fått ta del av informanternas upplevelser, erfarenheter och värderande beskrivningar. Resultatet, som analyserades bland annat utifrån Vygotskys teori om den proximala utvecklingszonen, visade att informanterna överlag hade en positiv upplevelse av sin skolgång i de båda skolformerna, men att känslan för grundsärskolan är mer positiv. Informanterna beskrev sin skolgång i grundsärskolan som mycket utvecklande, stimulerande och med lärare som hade god kunskap och som kunde ge tid, förutsättningar och stöttning utifrån behoven. Informanterna beskrev sin tid i grundskolan som positiv till en början, men ju äldre informanterna blev desto mer negativt förändrades deras beskrivning av skolgången i grundskolan. Känslorna i förhållande till grundskolan beskrevs i termer av misslyckande, stress och otillräcklighet medan upplevelserna beskrevs i termer av bristande stöd och bristande förståelse för deras svårigheter. I studien analyserades och diskuterades uppkomsten av dessa känslor och upplevelser i grundskolan och grundsärskolan dels i förhållande till olika lärandemiljöer, dels i förhållande till bemötandet och sociala relationer. Sammanfattningsvis visade studien att även om informanterna upplevt sin skolgång som övervägande positiv så gav, utifrån informanternas upplevelser, grundsärskolans pedagogik och förhållningssätt bättre förutsättningar för lärande och välmående.

Traditionellt präglas skolan av segregerande lösningar för elever i behov av stöd. Skolans styrdokument lyfter vikten av demokratiska arbetsformer, elevdelaktighet och inflytande samt av en undervisning som bemöter elevmångfalden. Forskningen lyfter i sin tur vikten av elevernas röst i inkluderingsarbetet. Syftet med vår studie var att belysa och få en förståelse för elevernas upplevelser av matematikundervisning i termer av inkludering. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av observationer av matematiklektioner, fokusgruppintervjuer och elevteckningar som illustrerar en matematiklektion, från en åk 2 och en åk 9. Studien visar att många av eleverna upplever matematiken som ett svårbegripligt ämne. Inkluderande arbetsformer förekommer men vi identifierade också olika hinder för inkludering trots att eleverna inte verkar uppleva dessa som sådant. Resultatet visar att inkludering inte är ett statiskt tillstånd utan en dynamisk företeelse som i varje händelse i matematikklassrummet pendlar mellan olika grader av inkludering och exkludering. Resultatet av vår studie antyder på att det fortfarande råder en kategorisk syn på svårigheter i matematik.

I kursplanen i ämnet religionskunskap tas livsfrågor upp som ett av fyra områden i det centrala innehåll eleverna i årskurs 4–6 som ska aktualiseras i undervisningen. Det innebär indirekt att en fjärdedel av undervisningen ska ägnas åt att behandla och utforska dessa livsfrågor. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver livsfrågor i ämnet religionskunskap, vilka undervisningsstrategier de använder, vilka utmaningar som kan uppstå och hur eleverna ser på den livsfrågeundervisning de får. Den metod som vi använt oss av för att finna svaren på dessa frågor är en kvalitativ litteraturstudie. Den litteratur vi använt oss av är skriven av svenska forskare som är kända inom livsfråge- och religionsdidaktiskforskning. Resultatet av denna studie visar att det finns få studier som behandlar lärares perspektiv på livsfrågeundervisningen medan antalet studier som behandlar elevernas perspektiv inom detta område är mer beforskat. Detta innebär att vi inte bara analyserat forskning kring undervisningsstrategier i livsfrågeundervisningen utan även inkluderat den forskning som behandlar strategier i religionskunskapsundervisning mer generellt. Det framkom i analysen att de strategier lärarna beskrivs använda mest är olika typer av berättande, samtal och diskussioner i undervisningen. Det gäller både livsfråge-undervisningen och den övriga religionskunskapsundervisningen. Här framkommer även att mötet mellan lärare och elev beskrivs som den viktigaste framgångsfaktorn i klassrummet. De problem som uppkommer i livsfrågeundervisningen är kopplade till att livsfrågor kan tolkas på många olika sätt beroende på vem som behandlar frågan. Ett annat problem är att livsfrågor inte behandlas i tillräckligt stor utsträckning på lärarutbildningen, vilket gör att lärarna känner sig osäkra att undervisa i ämnet. Det framkommer även att lärare och elevers bild av hur undervisningen kring livsfrågor kan se ut skiljer sig. Lärarna tenderar att utgå mer från ett religionsperspektiv och eleverna önskar en mer livsfrågeorienterad undervisning där livsfrågor om meningen med livet, kärlek, frågor om framtiden och döden framträder.

Denna studie undersöker hur mellanstadieelever i en mindre stad uppfattar hur talutrymmet ser ut i den senare delen av mellanstadiet, mellan de olika könen men även mellan de två närbesläktade ämnena matematik och de naturvetenskapliga ämnena (som i mellanstadiet ses som ett ämne och kommer här i studien benämnas som No). Studiens forskningsfrågor berör hur eleverna uppfattar att taltiden fördelas och även specifikt i vilket ämne av matematik och No som de anser att de har störst taltid.   Studien har genomförts med elever från sex olika klasser, tre av dessa klasser från årkurs sex och tre klasser från årkurs fem. Empirin i denna studie är kvantitativ och är inhämtad med hjälp av enkäter som skrivits med hjälp av Ipad eller papperskopior. Med hjälp av den kvantitativa metoden fick studien möjlighet att få in ett större underlag, totalt var det 107 elever som deltog i studien.   Resultatet av studien visar att eleverna som medverkat uppfattar taltiden i matematikklassrummen som likvärdig mellan könen och att det inte är något av könen som utmärker sig. Resultatet visar också på att flickor i högre grad än pojkar anser sig ha ett större talutrymme i de naturorienterande ämnena jämfört med i ämnet matematik.

Från samhällets sida betraktas matematiken vara ett viktigt basämne, som ges stort utrymme och uppmärksamhet i undervisningen. Den uppfattningen delas av de flesta vuxna, föräldrar och lärare. Forskning rörande hur matematikämnet uppfattas och värderas har huvudsakligen gjorts bland vuxna, men sällan har detta efterfrågats ur elevperspektiv. Syftet med denna studie är därför att belysa elevernas egna uppfattningar om ämnet med fokus på vad de uppfattar som viktigt att lära sig. Totalt 25 elever har deltagit i studien. De går i årskurs 4 och 5 på samma skola med samma lärare. Studien visar att eleverna ser förmågan att kunna använda flera olika metoder för uträkning som det viktigaste att kunna. Däremot är kommunikationsförmågan - att kunna prata matematik - inget de uppfattar som viktigt. Deras värderingar av olika förmågor är jämförbar med vuxnas uppfattning i allmänhet, men däremot motsatt läroplanens, som betonar förmågan att kommunicera matematik som det viktigaste och mest grundläggande för fortsatt matematiskt lärande.

Sammanfattning: Då en tidigare forskningsöversikt indikerat att det finns luckor i den nuvarande forskningen gällande fysiska pausaktiviteter i matematik har denna studie undersökt hur elever upplever en fysisk pausaktivitet samt förståelsen till varför fysiska pausaktiviteter genomförs. Studien är genomförd med 64 elever i årskurs 1 på en skola i Borås där alla medverkade i en fysiskpausaktivitet. Av dessa 64 elever deltog 25 stycken i en intervju. Syfte: Detta examensarbete önskar bidra till nya perspektiv inom forskningen kring fysiska pausaktiviteter. Examensarbetet undersöker elevers upplevelser av fysiska pausaktiviteter under matematiklektioner i klassrummet. Vi har även studerat huruvida eleverna tror att deras matematikresultat kommer att påverkas vid införandet av fysiska pausaktiviteter. Syftet kan sammanfattas i dessa tre forskningsfrågor: - Hur upplever elever fysiska pausaktiviteter i matematik? - Hur känner sig elever efter den fysiska pausaktiviteten? - Hur uttrycker elever sig kring hur deras matematikresultat påverkas av fysiska pausaktiviteter? Metod: Insamlingen av empiri har skett genom intervjuer av elever i årskurs 1 på en grundskola. I studien deltog 64 elever i en pausaktivitet och 25 av dessa elever valdes slumpmässigt ut för att medverka i en intervju. Intervjumaterialet har sedan kodats och sammanställts i en analys och i ett resultat. Resultat: De resultat som återfinns i studien baseras på elevernas utsagor och en tematisk analys. Det framgår att majoriteten av de intervjuade eleverna har en positiv upplevelse av den fysiska pausaktiviteten. Det blev också märkbart att de flesta eleverna mådde bra eller bättre efter den genomförda pausaktiviteten. Studien visar dock att det finns brister i kunskapen och förståelsen hos eleverna om varför fysiska pausaktiviteter utförs i klassrummet.

Syftet med den här studien var att lyfta fram elevers egna röster kring trygghet och trivsel i deras fritidshemsmiljö. Vi har använt oss av en berättande metod i form av samtalspromenader på två fritidshem i socioekonomiskt skilda områden. Våra resultat visar att barnen i stor utsträckning pekar ut samma miljöer i samband med trivsel och trygghet, vi fann dock att dessa miljöer ofta tenderade att vara könade, samt att åldern hade stor betydelse för makt i fritidshemmets praktik. I vår analys har vi använt oss av det intersektionella perspektivet vilket ser till hur människors olika kategorier påverkar människors upplevelser och livsvillkor. En av våra slutsatser i och med den här studien är att elevers kategorier av kön, klass och ålder spelar in för deras upplevelser av trivsel och trygghet på fritidshem.

No description available.

Empirisk undersökning vars syfte är att ta reda på vilka faktorer som hämmar samt gynnar våra elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker samt vilka skillnader och likheter vi kan finna mellan låg- och mellanstadiet. Vi har genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt uppföljande semistrukturerade intervjuer sammanställt de svaren som eleverna gett oss. Den analyserade datan visar på en rad olika faktorer som inverkar på de tillfrågade elevers motivation till att läsa. Eleverna anser att den största motivationsfaktorn är intresset, som många av dem anser hämmas eftersom det är svårt att finna tid eller lugn och ro. Slutsatsen vi drar efter avslutad studie är att eleverna anser själva att de önskat mer vägledning av en annan individ i sin läsning för att en större motivation ska kunna infinna sig.