Den här studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhållningssätt till begreppet kreativitet och hur de själva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte är också att öka bildlärares förståelse av elevernas perspektiv på kreativitet så att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn på kreativitet påverkas eller skiljer sig åt beroende på skolans utsagda profil undersöks också i denna studie. För att få en bred förståelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv så som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger på en empirisk undersökning där jag använt mig av kvalitativa arbetsmetoder, främst i form utav intervjuer men även observationer. Intervjuerna genomfördes med sjundeklassare från två skolor med olika profiler, varav den med en kreativ profil. Intervjuerna syftar till att ringa in elevernas egen syn på kreativitet i skolan och på fritiden, hur den egna kreativiteten kan uttryckas samt hur de anser att kreativiteten kan utvecklas i bildundervisningen. Vad jag kommit fram till i denna studie är att eleverna från den kreativa skolans uppfattningar inte är mer utvecklade än de uppfattningar som eleverna har på den kommunala skolan vilken inte har någon kreativ profil. Det intressanta anser jag med min studie är att uppmärksamma hur olika elever uppfattar kreativitet. Eleverna ser på den egna kreativiteten på olika sätt, men de flesta ger antydningar på att det handlar om att ha en idérikedom eller att vara påhittig. Min slutsats i denna studie är att skolans profil inte har påverkat elevernas uppfattning om vad kreativitet innebär. Uppfattning av kreativitet skiljer sig mer mellan individerna i studien än mellan grupperna.

SammanfattningI detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar. Vår frågeställning är: Vilka möjligheter ges eleverna •att skaffa sig erfarenheter av de estetiska uttrycksformerna i skolan och på fritiden?•att koppla samman sina estetiska erfarenheter från fritiden med skolan?•att använda sig av dessa erfarenheter vid redovisningar?Vår undersökning tyder på att eleverna önskar få arbeta mer med- och använda sig mer av de estetiska ämnena och de estetiska uttryckssätten. Vidare visar den att elevernas erfarenheter av estetiska uttrycksformer inte följdes upp av skolan och att lärarna inte integrerade elevernas estetiska erfarenheter med skolarbetet. Vi menar att elevernas fritidintressen och de kunskaper de skaffar sig under fritiden måste tas till vara. Vi ska möta eleven där hon eller han just befinner sig och utgå därifrån.

I det här arbetet undersöktes elevernas uppfattning kring läxor och vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Utgångspunkten till den här studien var att undersöka varför några elever undviker att göra sina läxor. För att göra det intervjuades några elever som studerade spanska på gymnasienivå i Sverige. En kvalitativ metod valdes och intervjuerna skedde med öppna frågor för att kunna nå fördjupade svar gällande elevernas föreställningar kring läxor. Studien visar att läxor är något som svenska styrdokument undviker att definiera och att därför ämnet inte är reglerat i den svenska skolan. Enligt Skolverket är läxor inte obligatoriska och det är upp till lärare att använda läxor som pedagogiskt verktyg eller inte men det ingår inte i elevernas plikt att göra dem. Slutsatsen är att eleverna har positiva förväntningar gentemot läxor men dessa positiva känslor kolliderar med några praktiska faktorer vilka påverkar deras privatliv och deras välmående. Vad som sticker ut bland dessa faktorer är tidsbrist. Under några perioder av läsåret upplever eleverna att mängden läxor överskrider den reglerade skoltiden och detta skapar en kedjereaktion som leder till en prioritering mellan skolarbete och fritid. I den gallrande processen skapas ett emotionellt tillstånd som leder till stress vilket underminerar och försvagar elevernas positiva attityd.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen. Vår slutsats är att elevinflytande i undervisningen är ett viktigt verktyg för att uppnå arbetsro och ordning i klassrummet.

Syftet med examensarbetet är att försöka förstå hur elever uppfattar användning av bedömningsmatriser i undervisningen av ämnet Bild. En traditionsbunden syn på bildämnet samt otydliga bedömningskriterier gör det emellertid svårt att utföra adekvata bedömningar. Enligt en sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna Bild, Musik och Slöjd i grundskolan 2015 är Bild ett ämne med bedömnings- och betygssättningsproblem (Skolverket, 2015). Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med elever. Intervjun har utformats semistrukturerad, vilket innebär att respondenterna får specificerade frågor men samtidigt ges frihet att fördjupa svaren. Materialet analyseras med hjälp av stödbegrepp, tidigare forskning inom ämnet och sociokulturella teorier. Resultatet visade att eleverna ställer sig positiva till användning av kunskapsmatris i bildundervisningen, men att de samtidigt är tveksamma till deltagande i aktiviteter som används tillsammans med matriser, såsom kamratbedömning och självbedömning. Eleverna upplever även att matrisernas uppbyggnad bör förenklas. Resultatet visade även att arbete med bedömningsmatriser kan effektivt påverka elevers lärande ifall de regelbundet arbetar med matriser på lektionerna.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning har varit att synliggöra elevers perspektiv på undervisningen i ämnetteater på kulturskola. Frågeställningarna har berört hur eleverna upplever undervisningen, vad deanser att de lär sig i teatersalen samt vilka möjligheter till inflytande och medskapande de ser finns inom undervisningen. Undersökningen har inspirerats av fenomenologisk utgångspunkt ochdatainsamlingen har gjorts via självrapporter och ett fokussamtal. Informanterna har varit teatereleverfrån sex olika teatergrupper vid fyra olika kulturskolor. Samtliga teaterelever är 16 år eller äldre.Svaren från undersökningens datainsamling jämförs med tidigare forskning där pedagogers perspektivpå undervisning i teater på kulturskola har lyfts fram. Med teorierna från Kjetil Thorgersens Kulturskoledidaktiska bro (2023) samt Bruners teori om externalisering (2002) analyseras och diskuteras resultatet. Fem teman framkom : Glädje och gemenskap, Accepterande miljö, Lära förlivet, Lära för scenen och Kreativt medskapande. Undersökningen visar att eleverna starkt lyfter framden sociala aspekten av teaterundervisningen, och hur deltagandet positivt påverkar deras mående genom att erbjuda trygghet och acceptans. De anser att det de lär sig har relevans både för ämnet teater i sig men även för många andra aspekter i livet. Detta stämmer väl överens med vad pedagoger uttryckt i tidigare forskning gällande teaterundervisningen på kulturskola. Undersökningen visar även att arbetet med övningar och arbetet mot en produktion ger många olika möjligheter till förhandling och kreativt medskapande i teatersalen mellan elever och pedagog.

Denna studie fokuseras på att undersöka elevers upplevelser av anpassningar iundervisningen kopplat till att kunna nå kunskapsmålen. Syftet är att undersöka hur eleverhar upplevt anpassningar i sin undervisning och hur det har påverkat dem och derassjälvuppfattning. Frågeställningen jag har haft är hur hanterar eleverna sina behov av stöd försitt lärande? Hur upplever eleverna att skolan bemöter elevernas behov av stöd? Hur sereleverna på sig själva i relation till att vara i behov av stöd?Det är sex elever från olika årskurser men från samma skola som har deltagit i studien.Studien genomfördes på en gymnasieskola i Stockholm.Jag har valt att gör intervjuer med dessa elever som alla är i behov av anpassningar. Elevernaberättar om olika upplevelser kring anpassningar, både negativa och positiva. De flesta eleverhar känt sig annorlunda och utpekade på grund av utformningen av det specialpedagogiskstödet. I studien visades också vilken stor roll läraren har i utformningen och arbetet medanpassningar och elevers delaktighet.

The aim of this study was to explore the subject of English in the younger school years. The research questions are focused on how much time teachers spend on teaching English, how much English input the pupils are getting, how the lessons are planned and what the pupils think of their English lessons. The methods of the study have been classroom observations and interviews with pupils in both grade one and two. National as well as European policy documents emphazis a communicative view in language learning and teaching, which a majority of the pupils in my classes did not experience as neither the teahers nor the pupils did speak English very often. The classes I observed did have 30 to 40 minutes per week sceduled to English but the avrage teaching time was often less than the time that was scedueled. The pupils biggest english input was from different songs and videos from youtube.

Studien handlar om formativ bedömning eller bedömning för lärande som det även kallas. Syftet med undersökningen har varit att belysa hur sambanden ser ut mellan elevers upplevelser av formativ bedömning och deras lärares tillämpning och reflektion av metoden. Jag har intervjuat två lärare från två olika skolor och tre elever till dem vardera. Empirin har analyserats utifrån teorier om formativ bedömning som kunskapsutvecklande samt det sociokulturella perspektivet. Undersökningens resultat visar att beroende på hur läraren tolkar och tillämpar formativ bedömning eftersöker eleverna olika aspekter i processen. Resultatet visar att om läraren anser att summativ bedömning inte ska användas i processen så önskar eleverna förståelse för kunskapsmål och kunskapskrav så att de kan förstå sina prestationer i förhållande till målen samt sitt summativa betyg, vilket även motiverar dem mer än vad den formativa bedömningen gör. Vidare visar resultatet att tidsbrist hos lärare kan medföra att elever får mindre interaktion med såväl lärare som andra elever i responsarbetet och därför kan få övervägande skriftlig respons. Elevernas uppfattningar är att de vill ha muntlig bedömning då de anser den vara mer utvecklande än den skriftliga. Undersökningen visar att summativ och formativ bedömning med fördel kan kombineras i undervisningen samt att mer undervisningstid behövs för att lärarna ska kunna arbeta med muntlig respons i såväl elevgrupper som i det egna responsarbetet.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad inom en skolas verksamhet som upplevs som bra, respektive dåligt för gymnasieelevers intresse att studera. Med utgångspunkt i huvudfrågorna läraren, ämnet, kursupplägget och miljön har elever i en skola i Mellansverige intervjuats semistrukturerat i fokusgrupper. Undersökningen har förutom att generera kunskap även blivit en grund som är menad att användas i samband med förbättringsarbete på den skola där undersökningen genomfördes. Resultatet pekar på förbättringsområden inom samtliga fyra huvudfrågor, med varierande komplexitet vilket skapar både stora och små utmaningar för skolans huvudman.