I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på. Grundad teori lämpar sig bra för oss då vi vill studera olovlig frånvaro så förutsättningslöst som möjligt och på ett mer objektivt plan till skillnad mot den tidigare forskningen. Totalt har vi genomfört 8 st intervjuer varav 6 st gruppintervjuer och 2 st. enskilda intervjuer. Urvalet gjordes på en gymnasieskola i Västerås där elever från såväl årskurs 1,2 som 3 deltog. I resultatet redogör vi för de fem kategorier under vilka vi anser belysa den olovliga frånvaron. Dessa kategorier är, eget ansvar i relation till motivation (kärnkategori), lärarnas påverkan på ansvarstagandet, lektionens påverkan på ansvarstagandet, speciella tillfällens påverkan på ansvarstagandet samt klasskompisars påverkan på ansvarstagandet. Under rubriken diskussion väljer vi att fördjupa oss i resultatet utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Emile Durkheim teori om normer samt Anthony Giddens teori om tillit.

Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.

Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.

This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student’s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum’s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out. We chose to present our degree project in a visual form by making a documentary. It is our conviction that a film provides dimensions beyond those of a text. Our film is a subjective version of what we saw and experienced. It is, nevertheless, a tale told from a student’s view of reality. The film is complemented by a dissertation describing the background of our research, the method we used and the research findings.

Syftet med min undersökning är att lyfta fram inkluderingen av begåvade elever i gymnasieskolan, utifrån lärares och elevers uppfattningar om detta. Forskningsfrågorna som jag har utgått ifrån är: Vilka olika uppfattningar finns det bland några gymnasielärare om inkludering av begåvade elever? Hur praktiserar lärare inkludering av dessa elever i sin undervisning? Hur uppfattar några begåvade redan utexaminerade elever undervisningen och sin utbildning? Jag har använt mig av enkäter med öppna frågor och ostrukturerade intervjuer som metod i mitt arbete. 11 lärare från tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har svarat på enkäten. Jag har intervjuat tre begåvade elever som inom de senaste sju åren tagit studenten från studieförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade bland annat vilka svårigheter lärarna upplevde att det finns med inkludering av begåvade elever. Lärarna försöker att inkludera begåvade elever genom att ha ett öppet klassrumsklimat. Resultatet visade också att eleverna upplevde att lärarna för det mesta höll en öppen dialog med eleverna, men att det varierade från lärare till lärare.

Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.

Namn: Film i undervisning – pest eller fest? Ett elevperspektiv. Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007) Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10p Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program. Fokusgrupperna har gett svar på hur eleverna uppfattar att lärare använder sig av film i skolan. Vad som har varit bra respektive dåligt genom elevernas skolgång och hur litteraturen i bakgrundsforskning stämmer överens med elevernas åsikter. Skillnaden mellan grupperna var stor och en av grupperna hade förhållandevis enkel syn på vad som var bra film och inte, medan den andra gruppen problematiserade kraftigt och hade flera punkter på vad som behövs för att använda film i undervisning. Första gruppen kände att filmer ofta användes på fel sätt med för litet diskussioner efteråt och den andra gruppen pekade på att underhållningsvärdet i filmen var den viktigaste delen. Konklusionen är att film i undervisningen är bra och att det är ett varierande sätt att ha en lektion på, men att uppföljning på filmen är uppskattat. Även att filmens underhållningsvärde bör vara högt. elevperspektiv, fokusgrupper, film i undervisning, det utvidgade textbegreppet.

Att kunna läsa och förstå skriven text är idag en nödvändig kunskap för att fungera i samhället. Trots detta har elevers förmåga till läsning och förståelse av framför allt skönlitteratur försämrats de senaste åren (Skolverket, 2007). Skolan har enligt Lpo94 som mål att sträva mot att elever utvecklar ett varierat språk och på eget initiativ väljer att läsa skönlitteratur. För att se hur en meningsfull skönlitterär läsning, där hela läsprocessen från valet av bok till en fördjupande uppföljning kan ske, har studien till syfte att undersöka elevernas perspektiv på sin läsundervisning. Här står deras egna tankar och funderingar kring den skönlitterära läsning i skolan i centrum för att se om vi genom dem, kan få tips och idéer för hur läsundervisning kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Skolverket har i en undersökning konstaterat att läsundervisning i Sverige oftast bedrivs på ett sätt där fokus ligger på avkodning och att läsförståelse i skönlitterära texter inte uppmärksammas.   Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät utformad med öppna och slutna frågor i två klasser på en skola i skolår 5. Majoriteten av eleverna i studien menar att de tycker om att läsa skönlitterära böcker i skolan och de vill läsa varje dag. Dock sker val av bok ofta slumpmässigt utefter faktorer som en fin framsida och enligt eleverna tipsar sällan lärarna om bra böcker. Uppföljning av de skönlitterära böcker som finns i undersökningsgruppen verkar i viss mån vara frivillig, då en stor del av eleverna uppger att de inte har någon form av detta. Resultatet visar att den skönlitterära läsningen i vår undersökningsgrupp är en lärarstyrd aktivitet.   En viktig slutsats är att lärares yrkeskompetens inom barn och ungdomslitteraturgenren är av yttersta vikt för hur undervisningen kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Studien bidrar med ny och aktuell kunskap om hur läsundervisning kan bedrivas på ett fördjupande plan utifrån ett elevperspektiv och väcka idéer hos pedagoger om hur den skönlitterära läsundervisningen kan bedrivas i skolan så att både elever och lärare får känna sig delaktiga.

No description available.

Studiens syften var att skapa förståelse för hur elever inom autismspektra har det på högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förståelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jämnåriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en särskild ”Aspergergrupp” som leds av en speciallärare. Eleverna trivs och känner sig trygga i skolan men önskar att lärare och elever skulle ha mer kunskap och förståelse om deras specifika funktionsnedsättningar. Eleverna ser både för och nackdelar med stor klass och liten grupp. Begreppet inkludering och socialt samspel betyder väldig olika för informanterna och eleverna tycker dessutom att det är svårt och känsligt att prata om sociala samspelet. Slutsatser är att det inte finns en enda lösning som fungerar för alla elever, varken med eller utan en viss diagnos i skolan samt att rektor och lärare borde först och främst lyssna på eleverna för att ge dem både inflytande och delaktighet i det gemensamma uppbyggandet av en flexibel verksamhet. Då skulle eleverna känna att ”en skola” arbetar med inkludering och delaktighet.