Detta arbete presenterar olika motivationsfaktorer på musik- och kulturskola. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka faktorer som främjar respektive begränsar elevers motivation till att utöva musik. Musik- och kulturskola är en frivillig verksamhet som gör att elevers egna ansvar och inflytande får en betydande roll. För att få ett bredare perspektiv så har både elever och lärare intervjuats. För att finna nya aspekter har studien ett fenomenologiskt och intuitivt synsätt. Det innebär i denna studie att försöka plocka bort förutfattade meningar och istället analysera det som visar sig utifrån informanternas erfarenhet. Resultat visar på några skillnader mellan elevinformanternas och lärarinformanternas uppfattningar. För eleverna handlar det om lärarens bemötande och inställning till elevernas egna behov. Elevernas behov är kopplat till olika mål där målets värde varierar. Lärarna har eleven i blickfånget och menar att alla motivationsfaktorer är beroende av en elev och att lärare ska anpassa sig efter varje elevs behov. Ett gemensamt mål för både lärare och elever är att undervisningen ska frambringa glädje.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara till hjälp för att förstå texter samt på vilket sätt de anser att dessa strategier stöttar deras läsförståelse. Vi har också undersökt om det fanns något samband mellan elevernas inställningar till strategierna i förhållande till om de fått stöd i läsning eller ej. Utgångspunkten i studien var de låga resultaten i läsförståelse i internationella undersökningar för elever i den svenska skolan och de insatser som satts in som ett led i att förbättra dessa samt vad forskning säger om undervisning i läsförståelsestrategier. Vidare har vi i vår studie helt utgått ifrån elevernas perspektiv. Metoden som har använts är gruppenkät med öppna och slutna frågor som vi var på plats och delade ut till sammanlagt 117 elever på tre olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar på att en majoritet av eleverna upplever att det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier är till hjälp i någon utsträckning för att förstå texter. Den strategi som flest elever anser vara till hjälp är att förklara svåra ord. Vidare visar resultatet på att elever som fått stöd i läsning är de elever som ser störst nytta med det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier. Ytterligare uttrycker en del elever att de redan använder de olika läsförståelsestrategierna på egen hand och att det gemensamma arbetet stör läsningen och gör att de tappar fokus på innehållet.

SammanfattningFormativ bedömning även kallad bedömning för lärande har som syfte att främja elevers lärande istället för att ge ett betyg eller gradering. Stora satsningar har gjorts både internationellt och nationellt för att implementera formativ bedömning i skolan. I den svenska skolan har det exempelvis genomförts ett matematiklyft med inslag som rör formativ bedömning. Denna satsning har delvis gjorts på forskningsgrunder att den formativa bedömningen är effektiv för elevers lärande och utveckling. Kritik har dock på senare år lyfts mot forskningen som påvisar den formativa bedömningens effektivitet. Det har även gjorts studier som påvisar raka motsatsen till ett gynnsamt lärande, men studierna är få och ännu färre är studier gjorda ur ett elevperspektiv.Därför är syftet med den här studien att utifrån ett elevperspektiv undersöka problem och svårigheter i svensk- och matematikundervisningen som baseras på formativa bedömningsstrategier i årskurs 1-3.För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där intervju har används som redskap. Intervjuerna gjordes tillsammans med nio elever där samtliga går i årskurs 1-3. Analys- och bearbetningsarbetet inspirerades av både en hermeneutisk- och en abduktiv ansats.Studiens resultat visar; att lärare pratar om målen men eleverna tycks inte veta varför, att eleverna lägger störst fokus på bedömningsprocedurer, kriterier och hjälpmedel men tappar fokus på lärandet, att eleverna hellre vill ha summativ återkoppling istället för formativ bedömning samt att eleverna har erfarenhet av att den formativa bedömningen känns orättvis och sårar.Slutsatser som dras handlar till största del om att elevernas fokus är på bedömningsprocedurer och måluppfyllelse för att komma vidare i utbildningen istället för lärandet av ett ämnesinnehåll. Studien bidrar med ett fokus på elevperspektiv och konkreta exempel på elevernas uppfattningar om problem och svårigheter med formativ bedömning.

Denna studie handlar om genuspedagogik i svenskämnet. Vi vill ta reda på hur man kan arbeta med genus i svenskämnet samt hur eleverna upplever pedagogiken. Syftet är att ta reda på hur en genuspedagogisk medveten lärare arbetar och vilka verktyg som används i svenskämnet för att främja genusmedvetenheten. Vi har använt oss av intervju med en lärare som medvetet arbetar med genus samt en gruppintervju med ett urval av lärarens elever. Det resultat vi kom fram till var att läraren hade flera verktyg som främjar genuspedagogik samt att lärarens medvetenhet bidrog till hur läraren formar sin undervisning för att skapa ett jämställt klassrum. Eleverna kunde delvis uppmärksamma hur läraren arbetar med genus men vi kunde inte se hur genuspedagogiken påverkade eleverna. Slutsatsen är att det inte behövs någon större utbildning för att arbeta med genus men det krävs en medvetenhet för att kunna föra in det i undervisningen samt att eleverna märker av vissa metoder men de saknar en större förståelse kring ämnet genus.

Formativ bedömning har identifierats som en nyckel-strategi i lärande och undervisning, men lite har forskats på hur formativ bedömning är förstådd av elever. Syftet med den här studien är att skapa en insyn i högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av olika aspekter av formativ bedömning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien utgår från intervjuer med sju elever i högstadiet (årskurs 8 och 9). I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt essensen i elevernas uttalanden. Resultat synliggör tre beskrivningskategorier viktiga för formativ bedömning: relation, aktivitet och vägen framåt samt elevers uttalanden om dessa.

Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik i en I Ur och Skur-skola. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom intervjuer med 12 elever i åldern 10-12 år i en I Ur och Skur-skola. Resultatet bygger på en kvalitativ analys, där elevernas upplevelser delats upp i kategorierna lärande, fysiskt och psykiskt välmående samt social utveckling. Resultatet indikerar att eleverna upplever både möjligheter och hinder gällande undervisning genom  utomhuspedagogik. Möjligheterna beskrivs som ökat lärande där undervisningen uppfattas som verklighetsnära och konkret. Vidare upplever eleverna att utomhusundervisningen bidragit till bättre fysisk hälsa, där elevernas sjukfrånvaro minskat och konditionen förbättrats. Undervisningen upplevs även som lustfylld och rogivande vilket eleverna påpekar är en positiv aspekt av utomhuspedagogik. Vidare beskrivs utomhuspedagogikens möjlighet som utökade kompisrelationer där eleverna beskriver hur de utvecklat nya relationer med klasskamrater genom förhållningssättet. De hinder som eleverna beskriver är att undervisningen utgår från en grundläggande nivå, där eleverna saknar en utmaning som bidrar till en vidareutveckling. Avslutningsvis påvisar resultatet ett samband mellan lärande och emotionella aspekter, där lärandet alltid beskrivs genom en emotionell känsla. Eleverna diskuterar lärandet i form av att de upplever glädje, lugn och gemenskap

Det här är en studie om varför elever slutar på fritidshemmet innan de behöver, ofta någonstans i årskurs 3, även om de får vara inskrivna tills de avslutar årskurs 6. Studiens syfte är att synliggöra varför äldre elever slutar delta i fritidshemmets verksamhet, samt vad som uppfattas som meningsfull fritidsverksamhet utifrån äldre elevers perspektiv. Syftet uppnås genom enskilda intervjuer med tio elever i årskurs 3 som avslutat sin tid på fritids. Studiens frågeställningar är följande: Vilka argument anför äldre elever som orsak till att de slutat delta i fritidshemmets verksamhet? Hur beskriver äldre elever en meningsfull fritidsverksamhet? Hur kan fritidshemmet utvecklas för att erbjuda en meningsfull verksamhet för äldre elever? Vad vi kan se så finns nästan ingen tidigare forskning om hur äldre elever ser på sin tillvaro i fritidshem, här såg vi en stor forskningslucka och blev intresserade av att forska runt detta ämne.  Resultatet av studien visar att elever slutar på fritidshemmet för att kompisar slutar delta, för att de känner sig självständiga nog att klara sig själva och för att de tvingas sluta. Elevernas definition av en meningsfull fritidsverksamhet består av: fysisk aktivitet och utevistelse, digitala aktiviteter, självbestämmande samt en lugn fritidsmiljö. Eleverna efterfrågar aktiviteter och material anpassade efter deras intressen som till exempel: se på film, spela datorspel och Tv-spel, göra utflykter, hoppa studsmatta och umgås med kompisar.

Tidigare forskning har visat att området hälsa får lite utrymme i ämnet idrott och hälsa, att elever har svårt att formulera vilka kunskaper de ska erhålla och att flickor och pojkar upplever ämnet olika (Annerstedt 1991; Nyberg & Larsson 2014; Skolinspektionen 2018; Quennerstedt, Öhman & Ericsson 2008). Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar hälsoundervisningen i ämnet utifrån ett genusperspektiv. I denna studie har elevers syn på kunskaper inom området hälsa redogjorts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att sedan synliggöra likheter och skillnader i flickor och pojkars uppfattningar om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades, tematiseras och analyserades sedan utifrån Hirdmans (1988, 1990, 2003) genusteoretiska begrepp: genussystem, genuskonflikt och genuskontrakt. Studiens resultat visar att flickor och pojkar uppfattar området hälsa i ämnet idrott och hälsa likartat men att deras önskemål kring innehåll skiljer sig åt, vilket tyder på både en genuskonflikt och ett genussystem i ämnet. Våra slutsatser av studiens resultat och analys är att elever ser området hälsa som betydelsefullt, därav bör lärare ägna mer tid åt området i sin undervisning och lyssna på sina elevers önskemål för att bli en medveten genuspedagog.

This paper aims to study how students perceive their own language development is helped by oral interaction, and if their development is perceived as different whether it takes place the classroom or in their spare time. For the study, six students have been interviewed about their interaction habits and how their habits help them to develop their Swedish both in school and at their spare time. How the students experience their learning of second language varies. What they agree on is the importance of conversations regardless of the surrounding environment or subject of matter.

Det förekommer studier som pekar på att det finns fördelar i att använda musik i språkutvecklande syfte. Frågan är hur vanligt det är att musikmetoder används i språkutvecklande ändamål av lärare ute i skolorna, och vilken syn elever har på musik som metod? Syftet med denna undersökning var därför att ta reda på hur elever i ämnet svenska som andraspråk ser på musik som medel i språkundervisningen, samt hur de anser att musik kan påverka på andra sätt. För att ta reda på detta användes en kvantitativ metod, genom internetbaserad enkät. Undersökningens resultat visar att många av eleverna inte har stött på musik som medel i undervisningen, men att de inte är främmande för tanken på det. De som varit med om musik i språkutvecklande syfte visar dock på tankar om att olika musikmoment passar för olika ändamål. Resultatet visar även att eleverna anser att musik har stor påverkan på människors känslor. Därför är frågan om huruvida ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk bör inkludera musikdidaktik viktig för framtida forskning att besvara.