The aim of the study is to contribute with knowledge about how students with mild intellectual disabilities experienced their schooling in primary school. The questions of the study are: • How do students describe their school attendance based on their possibility to interac at school? • What do the students` thoughts in relation to their schooling occupy? The study was based on a life-narrative perspective to provide an increased understanding of people with intellectual disabilities. The method used in the study was qualitative semistructured interviews. Three informants were included in the study and each informant was interviewed twice. Each informant shared their experience of attending primary school. The result has been analyzed from the perspective of the informants life experiences which is the theoretical perspective of the study. The students 'stories were highlighted and analyzed on the basis of various themes that became visible in the students' stories. The themes that recurred in the students' stories were: thoughts about primary school, how a school should be, relationships, a sense of exclusion, self-confidence and self-esteem. The study shows that relationships play a crucial role in how students experience their schooling in primary school. The students called for more buddy relationships and showed that relationships play an important role in making the students feel meaningful and belonging in the school. Relationships between student teachers and assistants also have a great impact on how students experience meaningful learning. The results show that all three students had both positive and negative experiences when it came to attending school. A sense of alienation and a fear of being treated badly by other students became evident in the life stories. The students were also consciously choosing to eliminate situations where there is an opportunity for inclusion with elementary school students.

The purpose of this paper is to try to map out and examine different leadership styles of the classroom and weighing in the students’ perspective and preference on those. This were done by asking a group of high school students what actions and characteristics they recognized and preferred. The structured interview questionnaire was based upon Christer Stensmo's definition of 5 essential teachers’ tasks - andthis was mainly discussed through four different leadership styles – as defined by Arne Maltén: Authoritarian, Democratic, Laissez faire and Situation-adapted leadership. And to a lesser extent through Stenmo's dimension of assignment-oriented or student-oriented leadership.The results show that the students have diverse preferences. Most of the students agreed that it is the teacher who should maintain order in the classroom. It seemed that many students attached great importance to teachers being knowledgeable in the subject and helpful, kind and well structured. Many students stressed that flexibility was the key to the best teacher. My conclusion is that the best leadership style is to be able to change your leadership style based on the situation. I also argue in this paper that all examined leadership styles have their benefits and can be seen as important teacher tools for the conscious classroom leadership. / Syftet med de är att försöka kartlägga och undersöka olika ledarskapsstilar i klassrummet och väga in elevernas perspektiv och preferenser på dessa. Detta gjordes genom att fråga en grupp gymnasieelever vilka handlingar och egenskaper de kände igen och föredrog. Det strukturerade intervjuformuläret baserades på Christer Stensmos definition av 5 väsentliga läraruppgifter. Och detta diskuterades främst genom fyra olika ledarskapsstilar: Auktoritärt, Demokratiskt, Låt gå-stil och Situationsanpassat ledarskap –enligt Arne Malténs definition av dessa stilar. Samt i mindre grad genom Stenmos dimension av uppdragsorienterat eller elevorienterat ledarskap.Resultaten visar på att eleverna har olika önskemål. Men att de flesta eleverna var överens om att det är läraren som ska hålla ordning i klassrummet. Det verkade som att många av eleverna också lade stor vikt vid att läraren var kunnig i sitt ämne och hjälpsam, snäll och strukturerad. Många elever betonade att flexibilitet var nyckeln till den bästa läraren. Min slutsats blev att den bästa ledarstilen är att kunna förändra sin ledarstil utifrån situationen. Jag hävdar också i detta studie att alla undersökta ledarskapsstilar har sina fördelar och kan ses som viktiga lärarverktyg för det medvetna klassrumsledarskapet.

När en elev övergår från en skolform till en annan skolform ska den avlämnade skolenheten skyndsamt överlämna den dokumentation som underlättar och gynnar elevens fortsatta lärande. Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är komplex som visar på behov avsamarbete, tydliga rutiner och en innehållsrik dokumentation. Viktig information behöver överföras för att säkerställa att elever i behov av stöd fortsättningsvis får de förutsättningar eleven har rätt till. Studien syftar till att undersöka hur kommuner organiserar överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan på huvudmannanivå. Forskningen är av kvalitativ karaktär där semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från kommunerna i studien. Som komplement till intervjuerna har kommunernas riktlinjer och rutiner bearbetats och använts i forskningen. Tidigare forskning, empiriskt underlag från intervjuer och kompletterande material har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av tematisk analys. Elever i behov av stöd är extra sårbara vid skolövergångar. Studien visar att överlämningsprocessen är viktig då den åskådliggör kontexten runt eleven och bistår mottagande skola att knyta an till ett unisont förhållningssätt och gemensamt samverkanssystem. Vidare framkommer att överlämningsprocessen mellan grundskolan och gymnasieskolan kan fungera som samverkan mellan olika skolformer och professioner som strävar mot samma mål för eleven. Utvecklingsområden som framkommer i studien är överlämningen mellan kommunala och fristående skolor samt att det finns ett behov av att dokumentationen följer eleven oavsett när eller hur många gånger en elev byter skola. Konklusionen i studien är att det finns ett behov och önskemål att generera en tydlig och effektiv process utifrån eleven förutsättningar och fortsatta progression. När elever är involverade i överlämningsprocessen och dokumentationens innehåll visar det på attövergången upplevs framgångsrik. / When a student transfers from one school form to another school form, the hand over school unit must promptly submit the documentation that facilitates and benefits the student's learning. The transition from primary school to Upper Secondary School is complex and shows the need for cooperation, distinct routines and relevant documentation. Crucial information needs to be transferred to ensure that special education needs students continue to receive the support the students are entitled to. The study aims to investigate how municipalities organize the handover from primary schools to high schools at an organisational level. The research is of a qualitative nature and semi-structured interviews were conducted with representatives from the municipalities in the study. In addition to the interviews, the municipalities' guidelines and routines have been processed and used in research. Previous research, empirical data from interviews and additional material have been analyzed from a System theory perspective with the support of a Thematic analysis. Students in need of special education are particularly vulnerable during school transitions. The study shows that the handover process is important as it shows the context around the student and assists receiving school to connect to a unison approach and common collaboration system. Furthermore, it appears that the handover process between primary school and Upper Secondary School can function as a collaboration between different school forms and professions which strives for the same goal for the student. Development areas that emerge in the study are the transfer between comprehensive and independent schools and that there is a need for the documentation to follow the student regardless of when or how many times a student changes school. The conclusion of the study is that there is a need and desire to generate a clear and effective process based on student conditions and continued progression. When students are involved in the handover process and the content of the documentation it shows that the transition is experienced as successful.

Behovet av stöd i matematik ökar för elever under högstadiet enligt Statistiska Centralbyrån. För att anpassningar ska lyckas behöver de individuella behoven av lärmiljö förstås. Men elevers röster hörs sällan i frågor som rör lärmiljö och matematiklärande vilket innebär att förståelse för elevperspektivet brister. Syftet med denna undersökning är att få fördjupad förståelse för några elevers upplevelser av lärmiljöer och dess inverkan på lärande i ämnet matematik. Metoden bygger på tematisk analys av 12 intervjuer med elever från högstadiet. De teoretiska perspektiven som studien grundar sig på är det kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att eleverna upplever brister i lärmiljö i klass, men ökad tillgänglighet hos speciallärare under matematikundervisningen. Hos speciallärare upplever eleverna att stressen minskar och självkänslan i matematik stärks. Dessutom förbättras elevernas förmåga att hålla fokus på arbetsuppgifterna samt att effektivitet och motivation i ämnet matematik ökar. När lärmiljöerna samspelar med elevernas behov lär sig eleverna matematik snabbare, fördjupar sin förståelse mer och lär sig lösa svårare räkneuppgifter. En slutsats i studien är att eleverna upplever lärmiljöerna som mer anpassade hos speciallärare, vilket leder deras matematikutveckling framåt.

No description available.

Syftet med denna studie var att få insikter om elevers perspektiv på återkoppling i bildämnet i årskurs 9. Den kvalitativa studien har genomförts med en enkätundersökning samt en fokusgruppintervju med fem elever. Tre klasser svarade på enkäten. Studiens resultat har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teorier som tidigare forskning bidragit med. Resultatet visar att elever har ett betygsfokuserat perspektiv på återkoppling. Lärarens roll i lärandet framträder som central då eleverna uppskattar samtalen som sker i klassrummet och vill ha återkoppling mestadels muntlig. Elever får och vill ha betyg som återkoppling. De anser sig använda återkoppling för att göra bättre ifrån sig nästa gång vilket tyder på att eleverna uppfattar återkoppling som användbart. Betyg som återkoppling är ett jämförande bekräftelsesystem som antingen bekräftar om betyget är bra, eller påverkar elevers motivation på ett negativt sätt. Betyg kan dock inte fungera som formativ bedömning, inte ens tillsammans med kommentarer. Eleverna vill ha saker på sitt sätt, kommer alltid vilja ha det, men vi lärare har ett ansvar och ett åtagande att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna att lära. / <p>Bild</p>

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska är att ta reda på elevers erfarenheter av läsförståelse samt användning av lässtrategier, med koppling till formatet. Följande frågeställningar har utgjort arbetets grund: Vilka erfarenheter har elever av att arbeta med läsförståelse och vad upplever de att de behärskar för strategier? Vilken uppfattning har elever av sin läsförståelse i relation till formatet de läser i? För att besvara dessa frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt så intervjuades sexton elever, åtta elever i en årskurs 5 och åtta elever i en årskurs 6. Som framtida lärare har detta givit oss en djupare förståelse i utformning av läsförståelseundervisning, med stöd från ett elevperspektiv. Resultatet från intervjuerna har analyserats med grund av tidigare forskning och RAND som förklaringsmodell för läsförståelse. RAND inbegriper både kognitiv och sociokulturell teori. Följande slutsatser av resultatet har dragits: majoriteten av elever besitter en traditionell upplevelse gällande att arbeta med läsförståelse, som att läsa en text och svara på tillhörande frågor. Lässtrategier är ett okänt ord men en känd praktik. Eleverna kan prata om lässtrategianvändning utan att vara medvetna om att det är lässtrategier de redogör för. Majoriteten av elever ansåg att den analoga boken gav en djupare förståelse och en viss känsla vid läsning. En del föredrog ett digitalt format då det besatt fördelar som att kunna förstora text. Sammanfattningsvis kan vi tolka elevernas svar som att kontexten har en avgörande betydelse, precis som att det finns olika texttyper finns det olika läsare, med olika behov. Vi lär oss olika och det finns inte ett rätt sätt som gäller för alla. Läraren har en betydande roll i utformning av undervisning och användandet av ämnesspecifika begrepp, som lässtrategier. Lässtrategier behövs kontinuerligt användas och uttalas av undervisande lärare. Avslutningsvis vill vi poängtera att lärarens roll för utformning av undervisning, är avgörande för elevernas förståelse.

No description available.

Det finns en problematik i att samtidigt som nyanlända elever ska slussas ut från introduktionsprogram så fort som möjligt så ska de även ha tillräckligt goda kunskaper i skolämnena och i undervisningsspråket för att kunna tillägna sig undervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur elever upplever matematikundervisningen både på ett språkintroduktionsprogram och på ett nationellt gymnasieprogram. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer där totalt tio elever deltagit. Eleverna gick alla på ett språkintroduktionsprogram förra läsåret men går nu första året på ett nationellt gymnasieprogram. Resultatet visar bland annat att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet kännetecknas av att elever får ta mycket eget ansvar; det finns en uttryckt önskan bland eleverna att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet ska påminna mer om densamma på det nationella gymnasieprogrammet i form av bland annat hårdare krav. Dessutom verkar elever uppleva en stress över att de inte avancerar rent kunskapsmässigt om de går på språkintroduktionsprogrammet i mer än ett år. Slutligen visar resultatet även att elevers relation till läraren och klasskamraterna spelar en stor roll för upplevelsen av matematikundervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Sammanfattningsvis verkar det vara viktigt att göra matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet värdefull och lärorik för eleverna oavsett hur många år de går på programmet. Dessutom är det av största vikt att stötta de elever som avancerat till ett nationellt gymnasieprogram och inte lägga för mycket ansvar på dem, de må vara integrerade i det ordinarie skolsystemet men de är fortfarande nyanlända.

SammanfattningAllert och Sandberg, Marie och Stefan(2018). ”Jag berättar inte att jag går på specialskola” – Elevers och vårdnadshavares upplevelser av skolövergång från grundskolan till specialskolan. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi avser med vår studie att öka kunskapen hos personal, såväl när det gäller avlämnande som mottagande för elever med språkstörning som byter skolform från grundskolan till specialskolan. I kunskapsbidraget ämnar vi lyfta fram viktiga faktorer, utifrån ett elevperspektiv i ett förändligt skede i elevernas liv. Vi vill också belysa vad som är hindrande och gynnsamt för att eleverna ska motiveras och utvecklas i deras nya skolmiljö.Syfte och frågeställningarVårt syfte med denna studie är att beskriva några elevers och vårdnadshavares berättelser om skolövergång från grundskolan till specialskolan och ge kunskap till skolpersonal och ökad förståelse för vad det innebär för elever att byta skolform när de redan gått flera år i grundskolan. Utifrån intervjuer med elever och vårdnadshavare ämnar studien att belysa möjligheter och hinder för elever som erfar en skolövergång från grundskolan till specialskolan.Frågeställningar:•Vad framkommer i elevernas och vårdnadshavarnas berättelser som betydelsefulla faktorer kring övergången till specialskolan?•Vad beskrivs som gynnsamma respektive hindrande faktorer vid skolövergången? TeoriVi har utgått från Antonovskys teori om KASAM, vilket innebär känslan av sammanhang. Där ingår tre viktiga komponenter, vilka är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De hör ihop och behöver vara sammanflätade med varandra för att en människa ska uppleva en hög grad av KASAM. Att ha en låg grad av KASAM kan till exempel innebära att man förstår sin situation, men har svårigheter att hantera den och då blir inte heller situationen meningsfull.MetodVi har tagit vår metodansats från livsberättelser. Inom livsberättelseforskning tar forskaren fasta på historieberättande och använder det för att skapa förståelse kring människors liv så som de själva minns och berättar om det. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, där vi ställde öppna frågor utifrån en intervjuguide med områden vi ville täcka in i intervjuerna för att få så mycket information som möjligt. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades sedan i en mall för textanalys där vi fick fram olika teman.ResultatDe teman som kom fram som betydelsefulla i vår studie för skolövergång var: förberedelser, relationer, delaktighet, självkänsla och acceptans. Elevers och föräldrars erfarenheter skiljer sig åt. De elever som haft tillgång till gott stöd av vuxna, haft möjligheter till förberedelser och känt sig delaktiga i processen har lättare kunnat acceptera att börja på specialskolan och inte sett det som ett misslyckande. Resultatet visar också att grad av självkänsla spelar roll i sammanhanget och där är goda vuxen och kamratrelationer, förståelse och bemötande, känslan av att hantera sin klassrumssituation och att få möjlighet att arbeta på en självständig nivå och förstå sitt sammanhang av avgörande karaktär.Specialpedagogiska implikationerVår studie har visat grundläggande nödvändigheter i och med teoriavsnittet där vikten av KASAM belyses och de faktorer som kom fram av vårt resultat som är viktiga för elever när det gäller byte av skolform. Dessa är enligt det vi kommit fram till nödvändiga för att eleven ska känna skolmotivation och därmed ta till sig de hjälpmedel de har att tillgå på specialskolan, som i sig är en specialpedagogisk åtgärd, att gå där. Har en elev tappat självkänslan, delaktigheten och har svårigheter att acceptera sin situation på specialskolan innebär det också svårigheter med relationer till speciallärare och att ta emot specialpedagogiska metoder för att nå målen i skolan. Motivationen är avgörande för hur skolgången blir. Ju mer eleven förstår sitt sammanhang och ser meningsfullheten med att gå till skolan, ju lättare kan hen vara mottaglig för hjälp och stöd, utan att känna att det är ett personligt misslyckande.