Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och elever kan uppfatta och tolka begreppetelevinflytande. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur uppfattar lärare och elever begreppetelevinflytande? Hur beskriver lärare och elever elevinflytande i klassrummet? Hur ser lärare ochelever på eventuella kopplingar mellan elevinflytande och studiemotivation?De teoretiska perspektiv vi använt oss av är John Deweys Reformpedagogik och Edward DecisSelf-Determination Theory. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuerpå en grundskola i södra sverige. Respondenterna består av totalt trettio elever från enlågstadieklass och en mellanstadieklass. Samt deras tre lärare.Resultatet i undersökningen visar att det inte finns en entydig uppfattning eller någonarbetsbeskrivning gällande begreppet elevinflytande. Ingen av eleverna vet vad begreppetinnebär. Två av lärarna beskriver elevinflytande som en övning i demokratiskt beslutsfattande.Den tredje läraren använder elevinflytande som ett verktyg i undervisningen för att ökastudieresultatet. Både elever och lärare beskriver att det finns ett samband mellan den upplevdagraden av elevinflytande och studiemotivation. Tidigare forskning visar och vår undersökningbekräftar att det finns ett tydligt samband mellan elevens inflytande i undervisningen ochstudiemotivation.

Den här studien syftar till att förstå elevers perspektiv på den matematikundervisning dedeltagit i under grundskoleåren. De elever som intervjuats går en spetsmatematikutbildningför årskurs 7-9 på en kommunal grundskola. Eleverna får dela med sig av sina berättelser i ensemi-strukturerad intervju i mindre grupper. En tematisk analys har sedan gjorts avintervjutranskriptionerna och resultatet av analysen har sedan tolkats med hjälp av forskningkring elever med fallenhet för matematik, inkluderingsaspekter i matematik ochelevperspektiv på undervisning samt med socialkonstruktivistisk vetenskapsteori. Resultatenkan sammanfattas i fem olika områden: de uppgifter och det material eleverna fått arbeta med;i vilken elevsammansättning eleverna har fått arbeta; vad eleverna upplever som särskiltlustfyllda moment i matematikundervisning, deras syn på lärarens roll samt vad de självaanser vara bra organisation av matematiklektioner. Studien visar att eleverna många gångerkänt leda på grund av avsaknad av tillräckligt utmanande uppgifter; de har ofta fått jobbaensamma utan en social och didaktisk gemenskap; de upplever tävlingsmoment som lustfyllt;läraren ses mest som en leverantör av uppgifter; och en traditionell lektion med genomgång,uppgiftslösning i grupp och individuellt är det de förespråkar. Studien lyfter framelevperspektiv som är användbara i en diskussion om inkluderande undervisning av elevermed särskild fallenhet för matematik.

Min undersökning kan bidra till att ge en inblick i vilka extra anpassningar några elever upplever är framgångsrika för deras skolgång.Syftet med studien var att undersöka vilka extra anpassningar några elever på högstadiet med dokumenterad dyslexi upplevde som framgångsrika i klassrummet samt hur delaktiga de är i planeringen av dem och huruvida de anpassningar som görs stämmer överens med rekommendationerna i logopedutredningarna.Insamlad data beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de specialpedagogiska perspektiv som valts är kategoriskt, relationellt och dilemmaperspektivet. Diskussionen sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv.I studien har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, osystematiska observationer samt innehållsanalys av logopedutredningar. Tre elever på högstadiet har intervjuats, observerats och deras logopedutredningar har granskats. Datainsamlingen har analyserats kvalitativt.Resultatet är indelat i underavdelningar. Ur intervjuerna framträdde temana: Relationer till läraren, lärverktyg, förväntningar och förståelse från läraren, provsituationer samt delaktighet. Observationerna och logopedutredningarna följer därefter i varsitt avsnitt. Det viktigaste resultatet var att eleverna upplevde att det som var mest framgångsrikt var relationen till lärarna och förväntningar och förståelse från dem.Det viktiga arbete som framträder ur undersökningen ligger i att utveckla Elevhälsoteamets arbete med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever där specialläraren spelar en avgörande och viktig roll. Genom att tillsammans med lärarna planera och organisera arbetet med extra anpassningar utifrån klassrumsmiljön istället för att förlägga svårigheterna hos eleverna kan perspektivet förskjutas från det kategoriska till det relationella.NyckelordDyslexi, elevperspektiv, extra anpassningar, inkludering, relationskompetens

Denna uppsats undersöker fem andraspråkselevers perspektiv av modersmålsundervisningen. Forskning visar att modersmålsundervisning påverkar elevers lärande och språkutveckling positivt. Syftet med studien är att komma åt andraspråkselevers attityder till och erfarenheter av modersmålsundervisningen men även att ta reda på hur eleverna upplever modersmålsundervisningen och om de ser den som något positivt som gynnar deras lärande och språkutveckling eller inte. Utöver detta beaktar studien omkringliggande omständigheter som kan påverka elevernas attityder och erfarenheter. Detta undersöks kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Analys av intervjusvaren visar att majoriteten av informanterna anser att modersmålsundervisningen är viktig, leder till bättre självförtroende och självkänsla samt att de genom den kan bevara sitt ursprung. Slutsatsen är att modersmålet till stor del ses som viktig för eleverna som individer och bevarandet av deras ursprung. Däremot påverkas deras attityder till och erfarenheter av ämnet av omständigheter såsom modersmålsundervisningens plats, tid, längd och lärare.

Det är inom ramen för skolans svenskämne centralt att få en bredare uppfattning om vad elever har för upplevelse av talängslan i samband med muntlighet. Syftet med denna uppsats är att analysera elevers upplevelse av talängslan i samband med muntlig framställning inom gymnasieskolans svenskämne. Uppsatsens metod har varit att genomföra en enkätstudie, där enkätsvaren huvudsakligen analyserats kvantitativt. Totalt har 36 elever besvarat enkäten, och det övergripande resultatet visar att en stor del av eleverna upplever talängslan i klassrummet och att de inte vågar berätta detta för läraren. Tidigare forskning har betonat att det är lärarens uppgift att fånga upp talängsliga elever, och underlätta för dem samt vägleda eleverna genom att veta vad eleverna önskar få för stöd och hur detta ska genomföras och ingå i svenskundervisningen. Om eleverna anser sig själva behärska det svenska språket i tal och skrift i och utanför skolan eller ej har inte någon tydlig koppling till varför de upplever talängslan.

Elevers perspektiv på bedömning i matematik är ett relativt outforskat område, trots att bedömningskulturen i svenska skola har intensifierats under 2000-talet. För att öka förståelse för hur bedömningsdiskurser i matematik formar elever genomförs semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elever i åldern 10–12 år. Med hjälp av diskursanalys identifierades två olika bedömningsdiskurser i matematik samt elevernas positioner dessa bedömningsdiskurser. Resultatet visar att olika bedömningdiskurser i matematik formar elever till vilka de är och vilka de blir (Wiliam m.fl., 2004) samt hur de ser på sig själv som lärande i matematik samtidigt som diskurserna sorterar i relation till det lärande i matematik som görs möjligt.

I denna studie beskriver elever från årskurs 5 hur relationen till svenskläraren skulle kunna påverka läsmotivationen vad gäller skönlitteratur. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 5 upplever sambandet mellan läsmotivation och svensklärarens stöd för att diskutera relationsskapandets eventuella betydelse för främjande av läsutveckling och läsmotivation. De frågeställningar som avser att svara på ovanstående syfte är: Hur beskriver elever sin läsmotivation vad gäller skönlitteratur? Hur beskriver eleverna att svenskläraren stödjer deras läsning vad gäller skönlitteratur? Upplever eleverna att relationen till svenskläraren påverkar deras läsmotivation vad gäller skönlitteratur och i så fall hur?  Den socialkognitiva teorin är central gällande hur motivation skapas och tillsammans med ett humanistiskt perspektiv på motivation utgör teorierna studiens teoretiska ramverk. För att samla in data till studien användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade gruppintervjuer av elever från årskurs 5. Det empiriska materialet har transkriberats, analyserats och diskuterats i förhållande till tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det resultat som framkommit är att elevers beskrivningar gällande läsmotivation skiljer sig åt och elever har olika inställningar till läsning av skönlitterära böcker. Resultatet indikerar även att relationsskapandet mellan svensklärare och elever kan påverka läsmotivationen vad gäller skönlitteraturen ur ett elevperspektiv.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om faktorer i skolans lärmiljö och vad i dessa som varit framgångsrikt samt vad som bidragit till ett skolmisslyckande i grundskolan ur ett elevperspektiv. Det är viktigt för alla som arbetar i skolan i allmänhet och för specialpedagoger i synnerhet eftersom ett av specialpedagogens uppdrag är att arbeta för att alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan och en viktig del i detta arbete är att arbeta förebyggande kring lärmiljöns utformning samt att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Tidigare forskning visar att elevperspektivet för tillgänglig lärmiljö är underrepresenterat. Vår metod för insamling av data till studien är att intervjua vuxna som läser in grundkurser på vuxenutbildning för att få deras syn på vad de hade behövt i grundskolans lärmiljöer för att undvika skolmisslyckande. Detta är en urvalsgrupp som vi inte sett i den tidigare forskningen och bidrar därmed till ett nytt perspektiv till området. Resultatet som framkommer i studien är relationernas betydelse för lärande och att läraren är den viktigaste aspekten för tillgänglig lärmiljö. Det handlar om lärarens förmåga att bygga relationer som kännetecknas av tillit och trygghet samt förmåga att planera en varierad och differentierad undervisning utifrån ett elevperspektiv där alla elevers möjligheter och styrkor tas till vara. Mindre viktiga aspekter är den fysiska miljöns utformning. Något som föll utanför ramen för studiens syfte, men som ändå framkom som en viktig aspekt var den externa miljöns påverkan på elevers skolprestationer då den visade sig ha stor betydelse för elevens förmåga att ta till sig kunskaper i skolan.

Grundskolans muntliga matematikundervisning behöver vara utformad så att den motiverar och engagerar eleverna. Tidigare forskning visar att utforskande matematiska samtal i helklass främjar elevers lärande och om de orkestreras på rätt sätt ska de engagera eleverna till att gemensamt nå kunskap genom att de delger och lyssnar på varandras matematiska tankar. I denna fallstudie orkestrerade en lärarstudent fyra matematiska samtal i en femteklass. Samtalen utfördes enligt ett ramverk som utformats av Stein et al. (2008) i syfte att ge lärare rätt sorts verktyg för att de ska lyckas orkestrera gynnsamma matematiska samtal. Ramverket är anpassat utefter diskussioner som kretsar kring kognitivt utmanande problemuppgifter med flera möjliga svarsalternativ. Syftet med att orkestrera dessa matematiska samtal var att undersöka vad eleverna bildat sig för åsikter om och relationer till de genomförda samtalen, men även utreda upplevelsen av att leda dessa samtal. Datamaterialet samlades in genom en enkät som 16 elever besvarade efter att alla samtalen genomförts, samt från reflektioner skrivna av lärarstudenten som handledde samtalen. Resultatet visar att eleverna var positivt inställda till de matematiska samtalen; de var engagerade i diskussionerna, tyckte det var roligt att delta i samtalen och ansåg att det var en bra inlärningsmetod. Vidare visar studiens resultat att det är de mer motiverade eleverna som var mest positiva till samtalen. I enlighet med både tidigare forskning och samtalsledarens reflektioner är det krävande att orkestrera matematiska samtal. Dock tyder resultatet på att det var givande att handleda samtalen av den anledningen att eleverna var engagerade och förkovrade sitt matematiska tänk och sin resonemangsförmåga.

Formativ bedömning genom informations och kommunikationsteknik (IKT) kan vara ettkraftfullt verktyg i läraryrket som sparar tid och gynnar elevernas lärande. Men hur elevernaupplever metoden är ej undersökt. Studiens syfte är att undersöka hur eleverna upplever formativbedömning genom IKT inom genetikområdet. Metoden som använts är en kvalitativ metod iform av intervjuer i fokusgrupper med elever som läser biologi 1 på gymnasiet. Resultatet frånfokusgrupperna analyserades genom en innehållsanalys.Resultatet visar flera teman kopplade till frågeställningen. Eleverna upplever att den formativabedömningen genom IKT påverkar deras förståelse för genetiken genom att den synliggörbefintlig kunskap, ger feedback att ta sig vidare inom området samt möjlighet att testa sinkunskap. Eleverna uttrycker att metoden påverkar deras förståelse av den egna lärandeprocessengenom att synliggöra den befintliga lärandeprocessen samt synliggöra nästa steg men elevernauttrycker inget djup kring frågeställningen. Slutligen menar eleverna att det är en skillnad mellanformativ bedömning genom IKT och lärarledd formativ bedömning i djupet på den formativabedömningen, möjligheterna att tillgodose den formativa bedömningen och relationen tillläraren.Sammanfattningsvis visar resultatet att eleverna tycker att metoden hjälper dem förstågenetikområdet men är inte överens om hur djup den bör vara. Eleverna reflekterar inte särskiltmycket kring sin lärandeprocess och hur den påverkas av metoden. De upplever en stor skillnadmellan formativ bedömning genom lärare eller IKT men den är högst individuell.