Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen. Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling. Avslutningsvis visar resultatet att eleverna uppfattar att rättvisa och ärliga bedömningar, tillsammans med kommentarer som kan betraktas som positiva, är betydelsefullt att ta hänsyn till vid kamratbedömningar.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på elevers åsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att låta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gällande barn och unga avser de vuxnas syn på denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie är “Elevers upplevelser av reellt elevinflytande” och “Elevers visioner om elevinflytande”. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i årskurs 4-6 samlades studiens data in. Sammanlagt 40 elever deltog i intervjuerna. Resultatet visar att det finns olika delar av skolvardagen som eleverna har inflytande över. Dessa delar berör lektionsinnehåll, samarbete och skolgemensamma situationer. Även elevernas önskan och visioner om inflytande kom fram i intervjuerna i form av att få ha inflytande över ingångar till lärande, planering, hjälpmedel, schemat och arbetsmiljö.Slutsatser som framkommit är att eleverna har inflytande över det mesta innehållet i sin skoldag, exempelvis delar av lektionsinnehåll. De tycker även att det är viktigt att få vara med och påverka eftersom de blir mer motiverade när de är införstådda i arbetsuppgifterna de förväntas utföra.De aspekter av skolan som eleverna vill ha inflytande över är sådant de idag inte har inflytande över, exempelvis schema och redovisningsform. Samt att de vill ha ännu mer inflytande över det de redan får påverka.

Aim The aim of this study was to examine the views on bullying in the context of physical education among pupils studying at intermediate level through a gender perspective. The following questions where used in the examination. In what ways does the views on bullying differ between girls and boys? How is bullying manifested during classes in physical education? How do girls and boys experience cross-gender and same-gender bullying? Method The study is based upon a survey with questions of both quantitative and qualitative disposition. A total of 210 pupils from areas in and around Stockholm participated in the study, all studying at intermediate level. The participants consisted of 92 girls and 116 boys (two declined). The selection of participating schools where made out of convenience. The schools partaking were schools which students from the Swedish school of Sport and health science had a relationship to. The present study emanates from a gender theory constructed by Hirdman and Gannerud.  Results The result of this study shows that girls reckon that bullying takes place during a longer period and at multiple occasions, apart from this there is no bigger differences in the view of bullying among girls and boys. Both genders state that bullying in physical education takes place during ball game activities and in the changing rooms before and after classes. An overriding perspective shows that both boys and girls consider bullying between girls to be psychological bullying through ostracism, rumour mongering and body language. Boys abuse others through physical violence like threatening, punching and kicking. Conclusion We can see an over-all difference in that boys are more frequent bullies than girls. Our hypothesis was confirmed, finding that girls bully by psychological measures and boys by physical. Our hypothesis was furthermore confirmed as our results show that same-gender bullying is considered more usual than cross-gender. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var genom ett genusperspektiv ta reda på vad elever i mellanstadiet har för syn och uppfattning gällande mobbning inom ämnet idrott och hälsa. För att uppnå syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur skiljer sig flickors och pojkars syn på mobbning?  På vilket sätt kan mobbning visa sig i samband med ämnet idrott och hälsa? Hur upplever flickor och pojkar att respektive kön utsätter andra för mobbning?   Metod Studien bygger på enkäter som undersökningsmetod och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Undersökningen genomfördes på 210 elever varav 92 flickor och 116 pojkar (två externa bortfall), i mellanstadiet i Stockholmsområdet. De medverkande eleverna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då uppsatsförfattarna på Gymnastik- och idrottshögskolan har varit i kontakt med dessa skolor tidigare. Föreliggande uppsats utgår från en genusteori där Hirdmans och Ganneruds tankar om kvinnligt och manligt behandlas.    Resultat Resultatet visar att flickor anser att mobbning sker under en längre tid och vid upprepade tillfällen, i övrigt är det ingen större skillnad mellan flickors och pojkars syn på mobbning. Både flickor och pojkar anser att mobbning visar sig i samband med idrott och hälsa främst inom bollspelsaktiviteter samt innan och efter idrottslektionen i omklädningsrummet. Ur ett övergripande perspektiv har det framkommit att både flickor och pojkar menar att flickor generellt mobbar andra genom psykisk mobbning såsom utfrysning, ryktesspridning och kroppsuttryck. Pojkar utsätter andra för hot, sparkar och slag, det vill säga fysisk mobbning.   Slutsats En generell skillnad kan ses i att pojkar mobbar andra i större utsträckning än vad flickor gör. Vår hypotes blev bekräftad genom att flickor mobbar psykiskt och pojkar fysiskt. Dessutom stärktes hypotesen då resultatet av denna studie visar att mobbning vanligast sker inom respektive kön.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning och lärande. Undersökningen visar vad elever tycker är bra lektioner och när de tycker att de lär sig bäst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta är att skolans läroplan tillsammans med Skolverkets Allmänna råd ger lärare råd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nå bästa resultat med våra elever. Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts som totalundersökning på en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. Enkäten består av påståenden om undervisning och lärande och är konstruerad utifrån en begreppsdefinition som bygger på svensk skolas styrdokument och aktuell forskning. Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lärande. Undervisningsmetoder framstår som minst viktiga. Resultaten tyder också på att eleverna i stort upplever samma faktorer som avgörande för undervisning och lärande som våra styrdokument förespråkar. / This paper aims to investigate pupil’s views on teaching and learning. I look at what pupils think are good lessons and place this in context with the Swedish school systems steering documents, such as curriculum and general advice from the education authorities; Skolverket. The method of this paper is a quantitative survey including the entire population of pupils at one Swedish upper secondary school in a smaller municipality. The survey consists of statements about teaching and learning constructed from a definition of good teaching based on the Swedish school systems steering documents and current research. The results show that pupils value understanding and relationships as most important for good teaching and effective learning. Methods of teaching are considered as the least important. The results also show that the pupils in large value the same factors as do our steering documents.

Studien, som utfördes på en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet är ett arbetssätt som innebär att det som traditionellt sker i klassrummet nu äger rum i hemarbetet och tvärtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrån arbetssättet. Därefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier där eleverna på skilda sätt uttrycker sig om det flippade klassrummet. Den första kategorin fick benämningen "flippa klassrummet – teknik och lärande" där uttryckta uppfattningar som berör användningen av den digitala tekniken sorterats in. Den andra kategorin som uppkom vid analysen behandlar uttryckta uppfattningar där eleverna diskuterar hur det flippade klassrummet leder till en anpassning till samhällsförändring. Den tredje kategorin benämns "flippa klassrummet-leder till förändrat klassrumsklimat" där elever uttrycker att det flippade klassrummet erbjuder ett annat klassrumsklimat, i detta fall exempelvis gällande struktur och diskussioner. Den fjärde kategorin berör elevsvar där eleverna uttrycker att det flippade klassrummet leder till effektivt lärande, både i form av direkta effekter men även indirekta effekter. I den femte och sista kategorin behandlar elevsvar där eleverna uttrycker sig om hur det flippade klassrummet inverkar på dem, i både positiv och negativ mening. Resultatet visar att eleverna överlag uttrycker sig positivt om arbetssättet och påpekar både möjligheter och svårigheter. Dessa uttryckta uppfattningar kan och bör tas i beaktning av undervisande lärare.

The aim of this study is to explore students perception of parts of formative assessment which involve the subject of Swedish writing. The study include students from grade 5 to grade 6, and the study has the following questions: How do students perceive the third key strategy in formative assessment which includes using feedback in new learning situations in narrative text? How do students perceive the forth key strategy in formative assessment which includes activating the students as learning resources for each other in narrative text in the Swedish subject? How do students perceive the fifth key strategy which includes taking responsibility for their own learning in narrative text in the Swedish subject? The study has a student perspective of the formative assessment by letting the students answer a survey. The theoretical framework consist of the framework for formative assessment and the sociocultural perspective of learning, proximal development zone. The result shows that students perception of feedback from the teacher is positive, and the students view of the peer assessment has both positive and negative elements. The positive is that a classmate has done the task and more often than not has the same perspective of things. The majority of students in grade 6 thought that they learned to write their texts better after a peer assessment which students in grade 5 didn’t think. If students perception of key strategies became visible in teaching it could lead to more students taking benefits in their learning process. The study shows that some students are afraid of receiving peer assessment because they have contained bad comments, and it’s difficult to give peer assessment. Many of the students think that it´s much better to receive feedback from the teacher, rather than a peer. As a Swedish teacher or as a future Swedish teacher to be, it´s important to make these key strategies visible and turn the negative into positive so the students can take benefit from them.

Forskning visar att det är viktigt med en varierad och stimulerande undervisning. Det finns forskning som visar fördelar med att arbeta mer med utomhusundervisning. Däremot tar lärare sällan med sig elever ut. Forskning visar att en kombination av inomhus- och utomhusundervisning gynnar elevers lärande. Studiens problemområde att undersöka hur, samt vad elever lär sig om växter när de arbetar med ämnet biologi och ämnesområdet knoppar utomhus. Vi vill även med denna studie få syn på elevernas kunskapsperspektiv om växter som skapas i olika undervisningssituationer eftersom forskning visar fördelar med utomhusundervisning. Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelse av kunskapsinhämtning vid utomhusundervisning. De frågeställningar studien behandlar är: Vilken kunskap om knoppar uttrycks av elever i utomhusundervisning? Och: Hur uppfattar eleven lärandet om knoppar i relation till utomhus respektive inomhusundervisning? Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av observationer och intervjuer och vi har arbetat med en induktiv analysmetod. Analysbegreppen vi använder oss av är kunskap och föreställningar. Studiens slutsats grundar sig i vad vi sett i resultatet under observationerna och intervjuerna. Studien har två slutsatser baserat på frågeställningarna. Våra slutsatser är att kunskapen om knoppar som uttrycks av eleverna är identifieringen av knopparnas egenskaper. Eleverna uppfattar lärandet om knoppar utomhus genom att få en mer verklighetsanknytning till knopparna, samtidigt som en del elever finner det bättre att lära sig om knoppar inomhus eftersom det skapas en tryggare miljö och läraren är tillgänglig. Läraren blir på så vis ett verktyg för att tillägna sig kunskap.

Denna studie undersöker elevers uppfattningar om hur olika bedömningspraktiker påverkar elevernas utveckling, motivation och självreglering, med fokus på formativ och summativ bedömning, feedback och självreglering. Syftet med studien är att kartlägga dessa uppfattningar samt ställa dem i relation till teorier om bedömning och självreglering. Detta har undersökts i en enkätstudie utifrån forskningsfrågorna ”Hur uppfattar elever att formativ och summativ bedömning samt feedback påverkar deras utveckling i skolarbetet?” ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar deras motivation till lärande?” och ”Hur uppfattar elever att sådan bedömning påverkar i vilken mån de tar ansvar för sitt eget lärande?”. 164 elever i årskurserna 4–6 på en skola i norra delarna av Stockholms län deltog i studien. Enkätsvaren har bearbetats utifrån forskningsfrågorna, relaterats till valda teorier och jämförts med tidigare forskning på området. Resultaten visar att eleverna uppfattar bedömning som ett stöd för lärande och att de formativa bedömningspraktikerna motiverar dem till att förbättra sina arbeten i större utsträckning än vad de summativa bedömningspraktikerna gör. Eleverna uppfattar även att de själva använder sig av lärarens bedömning för att förbättra sina arbeten. Däremot uppfattas exempelvis självbedömning ha mindre inverkan på deras utveckling. Vidare synliggörs en skillnad mellan åldersgrupperna, där de äldre elevernas uppfattningar kring huruvida bedömning motiverar och hjälper dem att utvecklas minskar jämfört med de yngre eleverna. Avslutningsvis är faktumet hur elevers uppfattningar om bedömning påverkar resultat av relevans för undervisning och bedömning, vilket motiverar en ökad medvetenhet hos lärare om just elevers uppfattningar.

I denna kvalitativa studie har vi genomfört fokusgruppssintervjuer med elever på gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) som ännu inte nått kunskapskraven för matematik i år 9. Syftet med studien är att få en förståelse av hur elever kan uppleva situationen att befinna sig i matematiksvårigheter samt deras syn på grundskolans matematikundervisning. Eftersom matematik är det ämne som störst mängd elever inte når målen i anser vi att det är väsentligt att se problematiken ur ett elevperspektiv för att kunna sätta in lämpliga åtgärder.  Resultaten har analyserats utifrån Brosseaus teorier om den didaktiska triangeln och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. De visar att elevernas negativa uppfattning om matematik till stor del beror på otydliga förklaringar och brist på hjälp. Lektionerna upplevdes som enformiga och långtråkiga och matematiken som alltför uppdelad i olika fristående områden. Dessutom upplevs ämnet som irrelevant. Resultaten visar på brister som rör den didaktiska triangelns samtliga sidor samt att problem handlar om faktorer på samtliga nivåer utifrån Bronfenbrenners systemteori.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers användarupplevelser av ett digitalt läromedel och ett lärspel i ett svenskt klassrum där mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mål är att med ett elevperspektiv bidra till vidare användarcentrerad utveckling av digitala läromedel och lärandeteknologi riktad till barn och till en djupare förståelse för hur lärandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstå i klassrumsmiljön