Detta arbete presenterar musiklärares och musikelevers syn på motivation samt hur musikundervisningens utformning påverkar den. Syftet är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för elever motivationsstimulation samt hur lärare ser på sin egen undervisning och hur den i sin tur påverkar elevernas prestationer. I studien så diskuteras olika begrepp kring motivation där yttre och inre faktorer är bland dem mest centrala. Dessa begrepp innebär hur elevernas motivation påverkas av yttre faktorer (exempelvis föräldrar, lärare och betyg) och inre faktorer (egna mål och förväntningar). Studien visar att elevernas motivation består av en vilja och lust att utföra en uppgift och för att klara av uppgiften så krävs det tydligt uppsatta mål. Men för att nå målen på effektivt sätt så erfordras hjälp från lärare som kan bidra med sin kunskap för att eleverna lättare ska nå sina mål.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att få fram elevernas perspektiv på lärarens förhållningssätt och lärar-elevrelationens samverkan för att bidra till förbättrad studiemotivation. Intervjuer med är elever är utförda för att lyfta fram elevernas synsätt och tankesätt för ökad studiemotivation. Studien visar ett samband mellan lärarens förhållningssätt och lärar-elev relationen som tillsammans bidrar till ökad studiemotivation.

The aim of the study was on one hand to identify the obstacles and difficulties that students with Developmental Language Disorder have in school and on the other hand to find out which special educational methods and aids that could be beneficial for them. Five young adults with developmental language disorder were interviewed about their view on the problems and needs they had in primary and secondary school and how these were met by their schools and teachers. The study showed that the students did not receive the help and special education they would have needed in time. They attended regular classes and the teachers did not have the competence that they would have needed in order to be able to help these students. The students also reported poor peer relations in school because of the lack of information about their language impairment to other students. When the students were given assistive devices like computers, screen reading programs and image support and special education in a smaller group they could take part in education in a more efficient way. The students also reported a higher level of satisfaction with their studies. The study confirmed the findings from previous studies and surveys in which this need of early support and special education were pointed out.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om translanguaging som pedagogiskt verktyg.  Mer specifikt syftade arbetet till att se i vilken utsträckning translanguaging förbättrade interaktionen mellan eleverna och hur eleverna upplevde translanguaging. Studien utfördes i ett engelsktalande land i en undervisningsform som kallas kompletterande undervisning i svenska som erbjuds svenska barn och ungdomar som bor utomlands. I studien användes strukturerade observationer med ljudinspelning under två arbetsmoment samt semistrukturerad fokusgruppintervju med sex elever om hur de upplevde det nya arbetssättet med translanguaging. Det framgick att eleverna använde sig av sina språkliga resurser, det vill säga både svenska och engelska, när de löste uppgifterna i klassrummet. Eleverna ansåg också att translanguaging underlättade arbetet: De hjälpte och fick hjälp av varandra i grupparbetena. Däremot ansåg eleverna inte att interaktionen dem emellan hade ökat till följd av translanguaging.

Syftet med studien var att ta reda på hur några högstadieelever i matematiksvårigheter upplever skolmatematiken och de extra anpassningar och det särskilda stöd de fått i matematik med avseende på inkluderingsbegreppet. Vi valde att göra en kvalitativ studie med 8 elever, i åk 8 och åk 9, för att få en bild av elevernas upplevelser. Studien visar att eleverna tycker att skolmatematiken är svår, tråkig och irrelevant vilket påverkar deras motivation negativt. Faktorer som eleverna menar har varit viktiga för deras matematiklärande är att läraren har tydliga genomgångar och är duktig på att förklara samt att de har haft en god relation med läraren. Resultatet visar också att eleverna inte känt sig delaktiga i matematikundervisningen i klassrummet då de exempelvis inte hängt med på genomgångar eller då tempot varit för högt. Eleverna i studien var positiva till stöd utanför klassrummet med speciallärare/resurslärare då de bland annat fick hjälp på rätt nivå och bättre arbetsro. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori som visar att förklaringar till elevernas upplevelser kan finnas på alla fyra nivåer: mikro-, meso-, exo- och makrosystem samt att nivåerna haft inverkan på varandra. Resultatet har även analyserats utifrån det kategoriska- och det relationella perspektivet. Vi anser att studien visar att båda perspektiven behövs om vi ska kunna hitta flexibla lösningar som passar olika elever samt att detta behöver ske i samarbete med eleven.

Extra anpassningar och stödinsatser är primärt för elever med olika läs-, skriv- och språksvårigheter. Detta kan ha stor inverkan på elevernas möjligheter att prestera i skolan men också på hur deras mående och självkänsla utvecklas i skolsammanhang. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers perspektiv på extra anpassningar och särskilt stöd kopplat till elevernas läs- och skrivsvårigheter. I en kvalitativ forskningsstudie med fenomenologisk inspiration har totalt 16 elevintervjuer och fem klassrumsobservationer utförts på fem skolor i två olika kommuner i årskurs 4–8. De teoretiska utgångspunkterna har varit olika specialpedagogiska perspektiv samt Skrtics organisatoriska perspektiv. Resultatet över elevernas upplevelser samt graden av delaktighet och uppnående av kunskapskrav har sammanfattats i olika kategorier för att sedan diskuteras utifrån vår teoretiska bakgrund. Teman som urskilts från transkribering av elevintervju är: utanförskap, jämförelse, nöjdhet/nytta, funktion, egna strategier samt motivation/delaktighet. Resultatet redovisas som text och citat för att få fram elevernas unika röster. Observationerna har redovisats i följande kategorier: fysisk-, pedagogisk- och social tillgänglighet. I slutsatserna ses att arbetet med extra anpassningar utförda av klasslärare till största delen sker i de observerade klassrummen, medan elevintervjuerna visar att stöd som innefattar annan vuxen oftast sker utanför klassrumsundervisningen. I analysen av både intervjuer och observationer framträdde vikten av tydlighet och struktur.  Ett gemensamt och genomtänkt förhållningssätt från pedagoger som skapar trygghet och ett tillåtande klimat för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Elevintervjuerna påvisar att läraren har betydelse för hur en elev i svårigheter uppfattar skoltiden och även för elevens motivation. Elevens delaktighet framkom som en viktig faktor när det gäller de extra anpassningarna och särskilda stödet. Det fanns en ambivalens hos eleverna gällande det särskilda stödet och att lämna klassrummet. Inkludering innebär en inneboende känsla av tillhörighet hos varje enskild elev, vilket gör att omgivningen måste tolka begreppet utifrån olika perspektiv.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: <em>hur upplever eleverna betyg; påverkas elevernas självförtroende av betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? </em>Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om betyg. Vårt resultat visar att betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra. Elevernas självförtroende påverkades av betyg, för en del var det positivt men för några var det tvärtom, beroende på om betyget stämde överens med deras förväntningar eller ej. Samtidigt påverkas betyget av elevens självförtroende. Ett bra självförtroende för med sig ett bra betyg och vice versa. Vi kom också fram till att krav och förväntningar hemifrån påverkade deras krav på sig själva samt deras prestationer i skolan. Sammanfattningsvis kan vi alltså se att betyg leder till både positiva och negativa effekter för elevernas del.</p>

<p>I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material. I intervjuerna har tre olika problemområden; ”historisk kunskap”, ”betyg, mål och kriterier” samt ”examinationer och feedback” utgjort grunden för diskussion. Resultatet av studien visar att eleverna ofta har en genetisk historieförståelse i relation till historia och historieämnet. Fakta om dåtiden längs en i förväg bestämd tidslinje utgör grunden i elevernas tolkningar. Vidare visar resultaten av studien att det råder ett starkt samband mellan elevernas tolkningar av historisk kunskap och de tolkningar de gör av examinationsformer och betygsättning inom ämnet. Slutsatserna i uppsatsen är att resultatet bekräftar dels tidigare forskning som påpekat att historia i skolan är fakta och dåtid, samt dels påståendet ”alla vet att betygen styr”.</p>

<p>Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.</p>

<p>This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student’s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum’s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out. We chose to present our degree project in a visual form by making a documentary. It is our conviction that a film provides dimensions beyond those of a text. Our film is a subjective version of what we saw and experienced. It is, nevertheless, a tale told from a student’s view of reality. The film is complemented by a dissertation describing the background of our research, the method we used and the research findings.</p>