<p>Elever som efter avslutad grundskola börjar studera på gymnasial nivå, har i sitt slutbetyg med sig åtminstone betyget G i matematik. Trots detta får många elever svårigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen på gymnasiet.</p><p>Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen på grundskolans senare år och på gymnasiet. Frågeställningen har varit:</p><p>- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?</p><p>Studien har genomförts med en fenomenografisk utgångspunkt där kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har använts. I studien har åtta elever intervjuats.</p><p>Resultatet av studien presenters i fem kategorier. Kategorierna är undervisningens variation, bedömning, lärarens roll, gruppstorlek samt matematikens struktur och innehåll. Kategorierna har vuxit fram utifrån analys av elevernas utsagor där likheter och skillnader lyfts fram. I elevernas utsagor framträder en bild där undervisningen på grundskolans senare år i större utsträckning än på gymnasiet, skapar variation i arbetssättet under lektionerna. Där har praktiska moment och grupparbeten förekommit som komplement till de lärarstyrda genomgångarna. Eleverna uttrycker också tydliga skillnader i hur de anser sig bli bedömda på de olika utbildningsnivåerna. På grundskolan framträder en bild, där lärarnas bedömning grundas på elevernas arbetsinsats under lektionerna, att eleverna kämpar på med matematiken, medan lärarnas bedömning på gymnasiet i stor utsträckning fokuserar på provresultat, där det nationella provet utgör en betydande del. Eleverna upplever också att de hade en närmare relation till sina lärare på grundskolan jämfört med på gymnasiet. Det matematiska innehållet upplevs också som svårare på gymnasiet. Eleverna beskriver bland annat att gymnasiets högre tempo samt strukturen på det matematiska innehållet bidrar till detta.</p>

<p>Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen. Detta är en möjlig förklaring då matematik A läses i år ett och eleverna inte är vana vid den kraftigt ökade frihet de får på gymnasiet. För att underlätta övergången diskuteras vikten av ett fruktbart samarbete mellan grundskola och gymnasium, samt lärarens viktiga roll i att öka elevernas lust att lära.</p>

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar tydligt att eleverna upplever den pedagogiska planeringen som ett viktigt dokument om det används regelbundet i undervisningen och är utformat på ett för elever begripligt språk.  Studien visar också att eleverna saknar den pedagogiska planeringen i de ämnen där den inte används. Resultaten tyder också på att läraren behöver ta ett stort ansvar när det gäller att använda och belysa dokumentet kontinuerligt i undervisningen. Ett framtida forskningsområde skulle kunna vara att se samband mellan elevresultat och uppfattningar om den pedagogiska planeringen liksom hur den kan utformas för att även nå elever som inte använder den aktivt eller ser nyttan med dokumentet idag. / Modellskolan-Ribbaskolan

Syftet med denna studie är undersöka hur fyra högstadieelever uppfattar att undervisningen och den social miljön förändras när ordinarie lärare är frånvarande. Frågeställningarna som undersökts är hur elever uppfattar att den sociala kontexten förändras liksom hur undervisningen förändras när ordinarie lärare är frånvarande. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på en fokusintervju med fyra högstadieelever. Uppsatsen har en relationistiskt teoretiskt anspråk och utgår från att människor utvecklas och lär sig genom relationer. I resultatet presenteras ett elevperspektiv som beskriver ett behov av relationer för lärande, bristen på ämneskompetenta lärare och hur undervisningen förändras när ordinarie lärare är frånvarande.

Denna studie fokuserar på elevers uppfattning om den hjälp de får med sina läs- och skrivsvårigheter i skolan. Syftet är att undersöka elevernas uppfattning om den hjälp de fått och vilken sorts hjälp det är.De frågor jag ställt mig är hur eleverna uppfattar sina svårigheter, vilken hjälp de fått och hur denna har fungerat. Det är fem elever från olika årskurser, men samma skola, som deltagit i studien. Jag har valt att göra uppsökande intervjuer med dessa elever. De har allihopa läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och de har fått olika hjälpmedel och anpassningar i undervisningen som mestadels har hjälpt dem. Det finns dock åsikter om att den riktiga hjälpen har kommit för sent bland annat. Eleverna har dock olika typer av problem och även olika uppfattningar av sina problem. Dock är de flesta elever inte negativt inställda till sina svårigheter och de flesta verkar inte skämmas för att fråga om hjälp, en elev nämner att denne vill bli bättre på att kräva rätt hjälp i tid för att den ska hinna ge en märkbar verkan för eleven.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan? Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan. Sedan belyser vi den tidigare forskning på föräldrasamverkan utifrån ett elevperspektiv som finns. Inom föräldrasamverkan visar det sig att elever förhandlar för att kontrollera. Vi problematiserar därefter samtalet mellan hem och skola, där vi finner att de flesta elever är nöjda med utvecklingssamtalet. Att elever är nöjda med samtalet beror bland annat på att det sätter dem i fokus. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi fyra elever i år fem. Elevernas utsagor har vi genom narrativ analys sammanställt till fyra berättelser. Dessa berättelser har vi tolkat och slutligen diskuterat i relation till litteraturgenomgången. Vi avslutar denna uppsats med en diskussion där vi tar upp pedagogiska möjligheter och konsekvenser samt drar lärdom utav detta.

Utgångspunkten för den här uppsatsen var att undersöka vad som är kunnandet inom fenomenet notläsning. Den här uppsatsen ska ses som ett led i att undersöka detta och syftet med arbetet var att undersöka hur gymnasieelever erfar fenomenet notläsning, och då främst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i första hand inte använder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har därmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig för elevernas olika uppfattningar. Uppsatsen använder sig av observationer och intervjuer som metod och resultaten av dessa ligger till grund för en fenomenografisk analys, vars utfall diskuteras relaterat till tidigare forskning inom området. Resultaten visar att eleverna uppfattar notläsning som ett fenomen vars kunnande består av flera olika kunskaper och förmågor. Detta leder vidare till resonemang om att identifiera de viktiga aspekterna av kunnandet och att erbjuda elever möjlighet att urskilja dessa aspekter i undervisningen samt att kunskaperna och förmågorna är beroende av varandra för ett musikaliskt resultat. Resultaten visar att eleverna uppfattar att kunnandet dels har likheter med andra kunnande, som språk och matematik, men också att det är ett unikt kunnande. Undersökningen visar också på noternas roll och funktion som kommunikationsmedel och arbetsmaterial för olika musikutövare.

This essay discusses the subjective observations and opinions on the Swedish concept of stegintegrering, a form of mixed grade education in the subject modern languages at upper secondary level. I interviewed two headmasters, four teachers and conducted an online survey with 39 pupils in order to find out what effects the concept of stegintegrering has on teaching and learning from a teacher and pupil perspective. Due to the extent of this essay no general conclusions can be made but certain connections could be found. For once there was a connection between group size and the possibility of teaching each group separately during one lesson per week and the attitude of the concerned teachers and pupils towards stegintegrering. While both headmasters and teachers claimed that the cooperation between pupils across all levels was the main purpose of stegintegrering as it helps their learning and understanding, my study showed that many pupils did not really want to cooperate and that teachers often find it hard to construct tasks that stimulate every group. None of the teachers that were interviewed for this essay went to a teacher’s training that focused on stegintegrering, which could be a reason for the result mentioned last.

Detta arbete handlar om ett elevperspektiv på lärande och motivation gällande ett besök på temat ”Luft och flyg” på Flygvapenmuseum i Linköping. Deltagarna i denna studie består av grundskolelever i årskurs ett och två. Undersökningens genomförande består av två delar. I den första delen har eleverna före besöket skriftligt fått svara på en fråga. Den andra delen består av fokusgruppsintervjuer som genomförts efter besöket. Sammanlagt har 41 elever intervjuats och dessa är indelade i sju fokusgrupper.   Två huvudresultat återfinns: ”I och utanför skolan”, kopplat till studiens första frågeställning samt ”Yttre miljö för den inre motivationen”, kopplat till studiens andra frågeställning. Det första resultatet visar att eleverna under besöket fått förstahandserfarenheter, vilka bidragit till deras lärande. Dessa erfarenheter är något som enligt eleverna inte går att få i klassrummet. Det andra resultatet handlar främst om att eleverna blivit motiverade till att vilja lära sig mer gällande de aktuella ämnena. Även här spelar erfarenheterna de fått på museet en viktig roll. Besöket på Flygvapenmuseum har påverkat deras inre motivation. Det konstateras också att lärande och motivation är svåra att skilja åt.   Resultatens innebörd diskuteras i relation till slutsatser som dels rör hur pass väl besöket genomförs med avseende på efterarbetet i skolan och dels hur viktigt det är att skolan samarbetar med externa resursmiljöer.   Till syvende och sist handlar det om att involvera eleverna i meningsfulla kontexter. Det finns en vinning i, för både elevers lärande och motivation, att de naturvetenskapliga ämnena presenteras i en kontext som är begriplig för eleverna där de också får bli delaktiga.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten. Våra intervjuer har skett på två grundskolor i två olika årskurs treor. Genom intervjuerna vill vi ta reda på hur eleverna upplever könsskillnader inom idrott, om det finns några attribut inom idrotten som framstår som specifikt maskulina respektive feminina och vilka attribut som är av vikt för att uppfattas som framgångsrik inom idrotten. Vårt mål är att nå grunden till och följden av dessa eventuella genusskillnader. Genom att samtala med barnen och analysera deras svar vill vi nå kunskap om elevernas uppfattningar gällande genusskillnader och hur påverkade barnen är utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på genus. Vi ställer frågor om barnens upplevelse om idrott, könens uppdelning och hurvida olika kön passar för olika idrott eller inte.     I resultatdelen har vi dragit slutsatser om det sociokulturella samhället och genusskillnader som råder där, samt dess inverkan på elevernas åsikter. Barnen är starkt påverkade av såväl media som strukturer som finns i samhället och deras svar är formade därefter. I resultatet har vi exempelvis nått slutsatser om att samtliga barn har en uppfattning om manligt och kvinnligt inom idrotten och vi kan därmed klargöra att genusskillander existerar. Resultatet vi uppnått är av största vikt då man når kunskap om var påverkan om genusskillnader kommer ifrån och därmed vad som behöver ändras för att uppnå förändringar. Vårt arbete är skildrat ur ett elevperspektiv för att nå barnens uppfattningar av genusskillnader inom idrotten. / <p>Publikationen är redan gjord.</p>