Tidigare studier har visat på att kunskapen kring autismspektrumtillstånd brister ute på skolorna. Den som är ansvarig för att alla elever ges de rätta förutsättningarna för sin kunskapsutveckling är rektor. I och med funktionsnedsättningen finns vissa svårigheter med olika förmågor. I ämnet matematik blir det vissa svårigheter med de olika förmågorna. Syftet med studien är att synliggöra skolledares sätt att organisera sin verksamhet i matematik för att elever inom autismspektrat skall nå kunskapsmålen i matematik. Resultatet visar att skolledare har möjlighet att anpassa sin verksamhet för elever inom autismspektrat, men bristen på behörig och kompetent personal hindrar dem från att utforma sin verksamhet optimalt. Skolledare är också medvetna om vilka faktorer som är viktiga för matematikutveckling, när det gäller elever inom autismspektrat.

Studiens syften var att skapa förståelse för hur elever inom autismspektra har det på högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förståelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jämnåriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en särskild ”Aspergergrupp” som leds av en speciallärare. Eleverna trivs och känner sig trygga i skolan men önskar att lärare och elever skulle ha mer kunskap och förståelse om deras specifika funktionsnedsättningar. Eleverna ser både för och nackdelar med stor klass och liten grupp. Begreppet inkludering och socialt samspel betyder väldig olika för informanterna och eleverna tycker dessutom att det är svårt och känsligt att prata om sociala samspelet. Slutsatser är att det inte finns en enda lösning som fungerar för alla elever, varken med eller utan en viss diagnos i skolan samt att rektor och lärare borde först och främst lyssna på eleverna för att ge dem både inflytande och delaktighet i det gemensamma uppbyggandet av en flexibel verksamhet. Då skulle eleverna känna att ”en skola” arbetar med inkludering och delaktighet.

Several studies show that physical activity has positive effects for children with autism. Therefore, I chose to investigate the form of adaptions student in autism spectrum in the subject of sports and health and what conditions the physical education teachers have to create a favorable environment for student with autism. Through a qualitative research method with teachers in physical education and health, the material has been collected with semi structured interviews. The results show how teachers adapt teaching to student with autism spectrumdisorders. Physical education and health teachers work in different ways. The adaption can consist of preparation, the student’s special interests, structure, participation/involvement, andclarity in the teaching. Based on the discussion, all students are different and the teachers need to adapt the student’s needs. / Flertal studier visar att fysisk aktivitet har positiva effekter för barn med autism. Därför valde jag att undersöka vilken form av anpassningar elever inom autismspektrumet i ämnet idrott och hälsa och vilka förutsättningar idrottslärarna har för att skapa en gynnsam miljö för elever med autism. Genom en kvalitativ forskningsmetod med lärare inom idrott och hälsa har materialet samlats in via semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det hur lärarna anpassar undervisningen till elever med autismspektra. Idrott och hälsa lärarna arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen. Anpassningen kan bestå av förberedelser, elevensspecialintressen, struktur, delaktighet/involvering samt tydlighet i undervisningen. Utifrån diskussionen är alla elever olika och lärarna behöver anpassa elevens behov.