No description available.

No description available.

<p>The purpose of this study is to examine the impact that idealised body images found in media have on the body-image and wellbeing of young men and women. The study was carried out using questionnaires based on the BAQ and HAD scales to examine the participants' views of themselves as well as symptoms of anxiety and depression. Time spent by the participants using different kinds of media, as well as their degree of social support, was used with the purpose of examining relations and differences in body-image between men and women. The questionnaire contained advertising images to examine whether short time exposure had any impact on the participants. In order to determine this, one half of the questionnaires contained idealised body-images, whilst the other half contained images without human objects. The results showed a clear difference between men and women. Women had a more negative body-image than that of men. There was also a clear relation between the level of anxiety and depression symptoms to be found. Participants with higher levels of depression and anxiety often had a more negative body-image. In the case the relation between of short time exposure and body-image, no significant relations were found, which indicates that the participants\2019 body-image and levels of anxiety and depression thus seem to be similar both before and after the study was conducted.</p>

The purpose of this study is to examine the impact that idealised body images found in media have on the body-image and wellbeing of young men and women. The study was carried out using questionnaires based on the BAQ and HAD scales to examine the participants' views of themselves as well as symptoms of anxiety and depression. Time spent by the participants using different kinds of media, as well as their degree of social support, was used with the purpose of examining relations and differences in body-image between men and women. The questionnaire contained advertising images to examine whether short time exposure had any impact on the participants. In order to determine this, one half of the questionnaires contained idealised body-images, whilst the other half contained images without human objects. The results showed a clear difference between men and women. Women had a more negative body-image than that of men. There was also a clear relation between the level of anxiety and depression symptoms to be found. Participants with higher levels of depression and anxiety often had a more negative body-image. In the case the relation between of short time exposure and body-image, no significant relations were found, which indicates that the participants\2019 body-image and levels of anxiety and depression thus seem to be similar both before and after the study was conducted.

Syfte Syftet är att undersöka hur mäns kroppsuppfattning kan påverkas av att tävla inom idrotter med viktklassindelning och hur detta kan uttryckas i deras syn på träning, kost och hälsa. Skälet till det är att det inte finns så mycket studier om mäns attityder till kroppen inom viktklassidrotter trots att forskningen visat att både män och kvinnor är lika missnöjda med sin vikt och kropp. ((Furnham, Badmin &amp; Sneade 2002, Davis &amp; Cowels 1991, Lubans &amp; Cliff 2011, Silvberstein et. al 1988) Metod Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervjumetod med en induktiv ansats, där urvalet föll på män mellan 18-35 år som är aktivt tävlande inom antingen tyngdlyftning eller kampsport. Fem män deltog i studien varav en tävlade i Brasiliansk jiujitsu, en tävlade i mixed martial arts och tre deltagare tävlade i tyngdlyftning. Analysen utgick ifrån den kroppskulturmodell presenterad av Eichberg (1988) vilken delas in i tre delar: prestationsmodellen, hälsomodellen och kroppsupplevelsemodellen. resultat Intervjuerna resulterade i fem övergripande teman. Ett resultat visar på att deltagarna och deras uppfattningar om utseendeideal var svagt uppfattade, där utseendeidealet var ett resultat av påverkan från övriga samhället, snarare än att kroppsuppfattningen var ett resultat av idrottens viktfokus. Idrotten verkade snarare förmedla ett funktionellt ideal där fokus verkade vara att hitta en viktklass där deltagaren presterar som bäst från ett mer prestationsinriktat förhållande till sin vikt och kropp med ett funktionellt ideal. slutsatser Det verkade som att deltagarna inte vill låta sitt tävlande i en viktklassidrott styra synen på sin kroppsuppfattning, utan hålla viktreglering till en avgränsad del av sporten som ett nödvändigt ont med ett funktionellt ändamål. En annan slutsats var att deltagarnas uppfattningar om utseendeideal varierade och verkade snarare grundat på ett utseendeideal av samhället i stort än ett ideal uttalat av sporten i sig.

Sedan Grundskoleförordningen (Riksdagen, 1994) decentraliserade frågan kring nivågruppering till varje enskild rektor har forskningen inom detta område nästan uteslutande utgått från ett lärarperspektiv. Utifrån att denna form av differentiering fortfarande används inom dagens matematikundervisning är syftet att genom en kvalitativ studie, via semistrukturerade personliga elevintervjuer, undersöka hur nivågruppering kan påverka några högstadieelevers självuppfattning. Ur ett sociokulturellt perspektiv studerades vilka sociala konsekvenser några elever i grundskolans senare år upplever att nivågruppering kan medföra samt hur denna form av gruppering kan påverka dessa elevers prestationsnivå gällande skolarbetet. Resultatet har visat att nivågruppering kan påverka elevers självuppfattning negativt genom att elevernas självförtroende kan påverkas negativt vid undervisning i homogena grupper vilket i sin tur omedvetet påverkar elevernas prestationsnivå gällande skolarbetet. Avslutningsvis kan sägas att studien belyser hur den traditionella katederundervisningen kan vara orsaken till att nivågruppering ses som nödvändig inom matematikundervisningen och vad detta kan ha för konsekvenser för samhället som utvecklande kollektiv.

Det är många faktorer som påverkar elevernas självuppfattning. Vi som lärare har ett stort ansvar för att på bästa sätt hjälpa eleverna att skapa en personlighet de kan vara stolta över. Vi har sett att motivationen har en central roll i hur elever presterar. Genom att skapa ett klimat i klassrummet som främjar elevernas lust att lära och som motverkar stress och prestationskrav får eleverna en positivare själuppfattning. Det är viktigt att låta eleverna göra fel så att de inser att det är av sina misstag de utvecklas. / We have chosen to study if students’ self-estimation has a connection with their achievements in mathematics. This study is based on interviews with children and their teacher in school year 3-4.The result shows that students’ self-estimation and achievements in mathematics depends on many factors. A central factor is the teacher’s attitude towards the subject. By the teacher having a positive attitude towards mathematics, and working in a manner that promotes a feeling of security in learning mathematics, the students’ get a more positive attitude and a higher self-estimation.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor. Bröstcancerbehandlas med både cellgifter, operation och strålterapi, cellgifterna gav stora biverkningarpå kroppen och operationen kan leda till smärtsamma lymfödem. Efter färdig behandlingkände sig många kvinnor utlämnad av vården, de saknade stöd. Studien använde sig utavKASAM som teoretisk utgångspunkt då det var passande till syftet. Syfte: Syftet var attundersöka kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser och behov av stöd efter färdigcancerbehandling. Metod: Allmän litteraturöversikt användes som design på studien. Detinkluderades 13 artiklar varav 8 var kvalitativ och 5 var kvantitativa. Artiklarna granskadesoch sedan analyserades med ett system liknande mindmap. Resultat: Resultatet delades in ifem kategorier som alla gick att koppla till KASAM. Utebliven information efter färdigbehandling visade sig vara väldigt vanligt och påverkade patientcentreringen negativt.Onödigt lidande tog flera artiklar upp och lymfödem var en vanlig orsak men även oro föråterfall. Flertalet barriärer som motverkade hälsa hittades och kampen om ändrad självbildbelystes. Resultatet avslutades med åsikter och förslag på förbättring från patienter. Slutsats:Den tydligaste slutsatsen var att det var större fokus på behandling än på rehabilitering ochegenvård. KASAM var viktigt för denna patientgrupp och gick till viss del att påverka viaolika stödinsatser. Återbesöken var viktiga och lugnande. Trots att risken för återfallminskar efter fem är bör fortsatta återbesök finnas tillgängligt för de som önskar. / <p>Godkännande datum: 2019-04-29</p>

<p>Syftet med denna studie är att jämföra två reflektioner gjorda efter ett skolarbete. Olikheterna består av att den andra reflektionen görs efter det att eleverna fått se sig själva på film, dvs filmade under skolarbetet. Av reflektionsenkäterna har en sammanställning och jämförelser gjorts, elever med flest variationer har blivit intervjuade. Det mönster som framträtt med flest och bredaste variationer i sammanställningen har analyserats. Elevers egna uppfattningar om skillnaderna har noterats och ställts i relation till det kvantitativa resultatet. Ur det teoretiska perspektivet har begreppet självuppfattning utifrån G. H. Meads interaktionistiska perspektiv ställts i relation till resultatet. Mead beskriver bland annat att självmedvetandet är en social produkt och som påverkas av omgivningens attityd. Utifrån undersökningen kan man dra slutsatser att det finns skillnader i svaren mellan elevernas reflektioner. Mead menar att en individ får ett självmedvetande om den övertar omgivningens attityd. Detta ”Me” uppstår när man ser sig själv med omgivningens perspektiv. Om filmen ger ett bredare och större perspektiv och om detta har påverkat elevernas svar i reflektionen, så kan man tolka det som att eleverna i denna klass har höjt sitt självmedvetande genom filmen. Det som också framkom i studierna var hur viktig omvärlden och socialisationsprocessen i förhållande till jaguppfattning är i sammanhanget. Att det är så pass mycket skillnader kan betyda att den s k traditionella reflektionen i denna klass inte helt klarar att återge elevers tankar kring skolarbete. Man kan tolka det som att eleven saknar det helhetsperspektiv som endast filmen kan återge.</p>

Våra orsakstolkningar är nära relaterade till bland annat vår motivation, vår självuppfattning och våra förväntningar. Med dessa begrepp till vår hjälp kan vi bättre förstå vårt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primära syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker elever ser till framgångar och misslyckanden inom ämnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lärare och föräldrar förhåller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mål är även att försöka förstå vad elever tror måste ske för att de ska bli bättre i ämnet matematik. Mina huvudfrågor lyder: Hur uppfattar eleverna att deras självuppfattning påverkar deras resultat?, Hur beskriver elever orsaker till fram- och motgångar i matematik? Hur ser eleverna på lärarens och föräldrarnas roller? Vad kan man enligt eleverna göra för att bli bättre i matematik? Jag har gjort en kvalitativ studie och försökt besvara mina frågor genom att analysera och tolka 6 högstadieelevers berättelser om deras orsakstolkningar till fram- och motgång, hur de ser sig själva som matematikelever och sina tankar om förändring och förväntningar. Jag har genomfört semi-strukturerade intervjuer och analyserat och tolkat resultatet genom att bland annat jämföra vad som skiljer de olika elevkategorierna, hur deras berättelse kan kopplas till teorier om orsakstolkningar och prestationsmotivation och begrepp som självuppfattning och förväntningar. Till stöd för min analys och tolkning har jag även kopplat mina resultat till tidigare undersökningar på området. Eleverna som intervjuats var väl medvetna om hur bland annat självförtroende kan påverka studieresultat. De hade många synpunkter på vad som orsakar fram- och motgång i matematik, och även om vad man bör göra för att förbättra sina resultat. Intressant var även resultatet att eleverna nästan aldrig samtalar med vuxna om varför det går bra eller dåligt i matematiken, och det framkom även att eleverna inte verkade medvetna vissa orsaker till misslyckanden som framkommit ur en tidigare studie där lärare intervjuats.