<p>Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.</p><p>Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar. För att påverka elevernas motivation och självuppfattning är det av betydelse med lärostoff som intresserar och ger lagom utmaning. Öppenhet och engagemang samt förmåga att själv kunna kritisera och reflektera över sitt arbete är egenskaper en lärare behöver som vill arbeta med sina elevers motivation.</p><p>Denna litteraturstudie belyser vikten av motivation och självuppfattning, samt hur läraren i sitt arbete kan påverka dessa.</p>

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning. Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar. För att påverka elevernas motivation och självuppfattning är det av betydelse med lärostoff som intresserar och ger lagom utmaning. Öppenhet och engagemang samt förmåga att själv kunna kritisera och reflektera över sitt arbete är egenskaper en lärare behöver som vill arbeta med sina elevers motivation. Denna litteraturstudie belyser vikten av motivation och självuppfattning, samt hur läraren i sitt arbete kan påverka dessa.

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt. Pedagogerna beskriver en förändring över tid i sitt förhållningssätt som har sin botten i egna erfarenheter, både personliga och inom yrket, vidareutbildning och i en förändrad syn på barn i samhället. Vår slutsats är att pedagoger på förskolan har en viktig roll att spela i barns samspel på förskolan, och att det kan ses som ett förebyggande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv att lägga tonvikt vid detta.

Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: hur upplever eleverna betyg; påverkas elevernas självförtroende av betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om betyg. Vårt resultat visar att betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra. Elevernas självförtroende påverkades av betyg, för en del var det positivt men för några var det tvärtom, beroende på om betyget stämde överens med deras förväntningar eller ej. Samtidigt påverkas betyget av elevens självförtroende. Ett bra självförtroende för med sig ett bra betyg och vice versa. Vi kom också fram till att krav och förväntningar hemifrån påverkade deras krav på sig själva samt deras prestationer i skolan. Sammanfattningsvis kan vi alltså se att betyg leder till både positiva och negativa effekter för elevernas del.

Psykisk ohälsa hos unga ökar. Sömnsvårigheter, oro och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom på psykisk ohälsa. För att må och fungera optimalt visar forskning att ungdomar behöver mellan åtta till tio timmars sömn per natt. Många faktorer konkurrerar om tiden då ungdomen ska lägga sig, exempelvis IT-media, skolarbete och tankar om den egna identiteten samt att ”passa in” i normen. Skolsköterskan möter dagligen ungdomar med sömnproblem eller problem som är sömnrelaterade. Skolsköterskans uppgift är att stötta i hälsoprocessen, men också fokusera på att söka orsaker till sömnproblemen, för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Föreliggande studie syftar till att undersöka samband mellan sömnlängd respektive sömnproblem och IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning hos ungdomar. Studien besvarar frågeställningarna: Finns det skillnader i sömnlängd och sömnproblem utifrån bakgrundsvariablerna kön, boende, härkomst och meritvärde? Finns det skillnader mellan killars och tjejers IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning? Finns det samband mellan påverkansfaktorerna: IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Det var 937 elever i årskurs 9 som svarade på en enkät med frågor om sömn, IT-media, skolstress och självuppfattning. Studiens resultat visar att elever med icke sammanboende föräldrar och elever med meritvärden under medel, har en kortare sömnlängd, än elever med sammanboende föräldrar och elever med ett medelmeritvärde över 237. Dessutom konstateras att tjejer, elever med icke sammanboende föräldrar och meritvärde under medel, har större andel sömnproblem än killar, elever med sammanboende föräldrar och elever med ett meritvärde över medel. Resultatet visar också att skolstress, IT-medieanvändning samt IT-medieanvändning vid sänggående, har ett samband med kort sömnlängd, vilket är 7 timmar eller mindre per natt. Skolstress och självuppfattning visar i sin tur samband med sömnproblem. Slutsatsen är att ungdomars sömn bör tas på allvar i skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sömnproblematiken bör dessutom diskuteras på lednings och samhällsnivå då det är ett folkhälsoproblem. För att fastställa vad som är orsak och verkan mellan sömn och olika faktorer behövs ytterligare forskning.

Studiens syfte är att, utifrån ett elevperspektiv, nå fördjupad kunskap och ökad förståelse om studiemotivation hos elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I denna studie är motivation det centrala med fokus på elevers studiemotivation. Elevers motivation till det egna skolarbetet kan vara högst varierande. I studien ställs även motivation i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I dag finns begränsad forskning utifrån ett elevperspektiv och vi eftersträvar med denna studie att kunna bidra med ytterligare kunskap om hur elever beskriver motivation som en del i det egna lärandet. Genom semistrukturerade intervjuer fick åtta stycken mellanstadieelever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter och upplevelser av sin undervisning och lärmiljö. Studiens resultat visar att flera faktorer påverkar elevernas studiemotivation, vilka framförallt kan kopplas till lärarens roll och undervisningens utformning. Resultatet visar också att relationer, både mellan lärare och elev men också elever emellan, påverkar studiemotivation positivt och negativt. Det förekommer olika drivkrafter som eleverna använder sig av för att motiveras i skolarbetet, drivkrafterna visar sig genom prestationsmål och lärandemål. Studiens slutsats är att lärmiljön i allra högsta grad påverkar elevernas studiemotivation. Till stor del påverkas studiemotivationen av undervisningens utformning, vilket innebär att läraren får en betydande roll.

The purpose of this work has been to illustrate the career of executive women working in the organization Church of Sweden. Nine female directors where interviewed by using qualitative method. Seven were vicars working as head director or managing director. Two worked as administrative directors. The issue was about possibilities in the work and obstacles along the journey to the position. How did the women view their career to executive?The theoretical perspective in this work was leadership and gender theory.Some themes appeared: to trust your own competence, empowerment, developing the organizational work, to review and responsibility, challenge and learning and to have dared the career step may continue the career. The result showed that a person who is encouraged by others gets a stronger desire to apply for an executive position. Also, the female executives saw possibilities in working ‘as a we’, together with the coworkers. They had experienced that self confidence is necessary for a woman working as a director in an organization where the norm has been male. This work may contribute to the aim in organizations to get a diversity and a parity in executive positions. The scientific and pedagogical aim of the studie is to develop and deliver knowledge about obstacles and possibilities in career advancement to executive.

Inledning I skolans styrdokument anges flertalet punkter som handlar om språklig förmåga. Med en väl utvecklad språklig förmåga bör ett språkligt självförtroende följa i samma takt. Det är därför av intresse att undersöka om förmåga och självförtroende följs åt samt om det finns märkbara skillnader mellan könen. Syfte Syftet är att belysa vilken tilltro elever i årskurs nio har till sin egen språkförmåga inom svenskämnet samt om den språkliga tilltron skiljer sig åt mellan könen. Metod För att nå ett resultat av denna kvantitativa studie har instrumentet enkät används. Enkäten har delats ut till elever i årskurs nio fördelade över två skolor i Västsverige. Resultat Resultatet av studien visar på att det finns en skillnad i språkligt självförtroende mellan pojkar och flickor, där pojkar har högre tilltro till sin muntliga förmåga och flickor ansåg sig vara bättre på att formulera sig i skrift. Flickor har dock generellt högre betyg i svenska än vad pojkar har. Resultatet visar även att pojkar oftare får återkoppling från sina lärare i svenska än vad flickor får. När det handlar om att tala inför en grupp visar resultatet att pojkar inte känner sig nervösa i samma utsträckning som flickor gör.

I denna studie har det undersökts vilka olika strategier matematiklärare använder för att arbeta motivationsfrämjande och i relation till elevens självuppfattning. Tidigare forskning pekar mot att det finns samband mellan elevers självbild och deras prestationer i ämnet. Vår uppfattning är att det finns brist på forskning om hur lärare arbetar med problematiken. Frågeställningen blev således i denna studie, “Vilka motivationsfrämjande strategier använder sig matematiklärare av och vilka hinder stöter de på i relation till elevers självuppfattning?”. För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom fältobservationer och semistrukturerade intervjuer med hjälp av verksamma matematiklärare. Studien tar utgångspunkt i det systemteoretiska perspektivet, sker det en förändring i en del påverkar det hela systemet, det sker likt en dominoeffekt. Majoriteten av strategier som synliggjorts har varit gynnsamma, men det har även lyfts fram strategier som har utgjort ett hinder för lärarna i deras arbete med att stärka elevers självuppfattning. Vår slutsats blev att exempelvis ekonomi och elevers motivation kan utge hinder som lärare i studien stöter på i sin undervisning. Vi fann också att varierad undervisning, kommunikation och återkoppling är några av flera gynnsamma strategier som studiens deltagare använder för att motivera och stärka elevers självuppfattning i matematikämnet. / Elevers självuppfattning i matematik: Hur är elevers självuppfattning och deras prestationer i matematikämnet relaterade till varandra?

Syftet med denna uppsats är att genom åtta kvalitativa intervjuer undersöka kvinnors upplevelser av deras självpresentationer på Instagram. Den intervjuform som tillämpats i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Urvalet i uppsatsen bestod av åtta kvinnor i åldern 18-25 år som är bosatta i olika delar av Stockholmsområdet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Meads teori om den generaliserade andre och Goffmans teori om bland annat det dramaturgiska perspektivet samt intrycksstyrning. Det framkom även att respondenterna sökte sig till en grupp från sina följare genom att följa det ideal som existerar på Instagram. Vidare studerades respondenternas upplevelse av att ha öppen eller sluten Instagram, samt jämfördes deras upplevelser och erfarenheter av detta. Avslutningsvis visade det sig att respondenterna påverkades av självpresentationerna på Instagram på så sätt att de anpassade sig efter sin publik