No description available.

Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen.

No description available.

No description available.

I dagens samhälle uppstår det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder något extra utöver den svenska läroplanen. Montessoripedagogiken är en pedagogik som lockar människor, vilket jag har fått tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att själva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra år sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mässor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet är att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för några föräldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i några Montessoripedagogers sätt att samverka med föräldrar/vårdnadshavare. Genom att använda mig av en kvalitativ metod för att samla in data i form av intervjuer fick jag en inblick i vilka faktorer som spelade in i valet för studiens deltagare. Faktorer som spelade in i valet för föräldrarna var dels Montessoripedagogiken, men för en förälder skedde valet utan att ha någon kunskap om pedagogiken.  Pedagogernas sätt att samverka med föräldrarna har ibland varit problematiska på grund av språkliga brister, men även på grund av föräldrarnas egen kunskap om Montessoripedagogiken. Två tredjedelar av föräldrarna anser att de har större kunskap om Montessoripedagogiken idag, än vad de hade innan barnet skolades in.   Nyckelord: Föräldrar, Montessoripedagogik, Skola Keywords:   Montessori, Parents, School

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Förr ansågs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmänt ouppfostrade. Följden blev att föräldrarnas oro ökade och de fick en känsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig på ett acceptabelt sätt. Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visar på olika slags copingstrategier som föräldrar till barn med AST an vänder sig av. Resultatet visade att den mest vanligt förekommande copingstrategin var sökandet av socialt stöd. I resultatet kunde även en skillnad ses vad gäller mödrar och fäders olika användande av copingstrategier. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om AST samt förståelse för de känslor och copingstrategier som föräldrarna använder. Det för att kunna möta föräldrarna utifrån den upplevelse de har och därefter kunna ge dem stöd och råd i sitt föräldraskap.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollärare har gällande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut. Vårt arbete bygger på en kvalitativ intervjustudie där vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska få samma möjlighet att ge sin egen åsikt. Vi har ställt samma frågor till alla åtta respondenter. För att få ta del av deras olika erfarenheter kring vårt ämne så har följdfrågorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjälp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmärksammat en brist på kunskap, resurser och hjälpmedel när det kommer till att hantera barn i krissituationer på dessa åtta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock även bidragit till en hel del lärorika fall och insynsvinklar på hur det kan se ut i deras verksamheter när dem arbetar med de olika situationerna. Vi kan genom resultatet konstatera att ett sådant arbete kräver att förskollärare är lyhörda, uppmärksamma och engagerade. Detta för att ett rehabiliteringsarbete för ett barn i kris ska bli utformat på bästa sätt

Introduktion: Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest. De beskrev en stor känslomässig stress och förnekelse. Stöd var viktigt för föräldrarna och det kunde vara från familj, vänner, sjukvårdspersonal och föräldrar som är i samma situation. Föräldrarna beskrev också olika strategier som de använde sig av för att hantera situationen, det kunde vara allt från att hålla en positiv attityd till att ta en mycket aktiv roll i barnets vård och tillstånd. Diskussion: Den rädsla, oro och sorg som uppstår hos föräldrarna ger upphov till lidande för dem. Detta lidande är ingenting som kan elimineras utan är något som sjukvården bör försöka lindra och hjälpa föräldrarna igenom. Genom att finnas till hands och tillgodose deras behov på bästa sätt så kan sjukvården underlätta för föräldrarna i en svår situation. Slutsats: Med denna litteraturöversikt kan sjukvården lättare sätta sig in i föräldrarnas tankar och känslor utifrån deras perspektiv när deras barn drabbas utav cancer. Därför kan sjukvården möta föräldrarnas behov och därmed lättare hjälpa dem hantera situationen.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder är den vanligaste diagnosen hos barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrar till barn med ADHD lever med dagliga utmaningar, de behöver stöd och information. En förutsättning för detta är att vårdpersonalen har kunskaper om ADHD. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar till barn och ungdomar med ADHD upplevde mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och nio artiklar granskades, analyserades och inkluderades i studien. Resultat: Föräldrar upplevde bristande kommunikation, och en okunskap om ADHD hos vårdpersonalen. De kände sig frustrerade och misstrodda, och upplevde att de behövde kämpa för att få stöd. En del förälder kände sig avfärdade av personalen, och saknade information. Andra föräldrar kände att vårdpersonalens kunskaper skapade ett lugn och de blev styrkta i sin föräldraroll. Diskussion: Vårdpersonalens brist på kunskap, kommunikation och stöd orsakade ett lidande för hela familjen som redan befann sig i en pressad situation. Genom att inta en stödjande roll kan sjuksköterskan minska oro och stress och därmed öka välbefinnandet hos föräldrarna. Slutsats: Kunskaperna om ADHD är bristfälliga både inom vården och i samhället, de attityder som finns påverkar familjer negativt. Det finns lite forskning inom området, behovet av ytterligare forskning och utbildning är stort.