The task of tagging, annotating or labelling image content automatically with semantic keywords is a challenging problem. To automatically tag images semantically based on the objects that they contain is essential for image retrieval. In addressing these problems, we explore the techniques developed to combine textual description of images with visual features, automatic region tagging and region-based ontology image retrieval. To evaluate the techniques, we use three corpora comprising: Lonely Planet travel guide articles with images, Wikipedia articles with images and Goats comic strips. In searching for similar images or textual information specified in a query, we explore the unification of textual descriptions and visual features (such as colour and texture) of the images. We compare the effectiveness of using different retrieval similarity measures for the textual component. We also analyse the effectiveness of different visual features extracted from the images. We then investigate the best weight combination of using textual and visual features. Using the queries from the Multimedia Track of INEX 2005 and 2006, we found that the best weight combination significantly improves the effectiveness of the retrieval system. Our findings suggest that image regions are better in capturing the semantics, since we can identify specific regions of interest in an image. In this context, we develop a technique to tag image regions with high-level semantics. This is done by combining several shape feature descriptors and colour, using an equal-weight linear combination. We experimentally compare this technique with more complex machine-learning algorithms, and show that the equal-weight linear combination of shape features is simpler and at least as effective as using a machine learning algorithm. We focus on the synergy between ontology and image annotations with the aim of reducing the gap between image features and high-level semantics. Ontologies ease information retrieval. They are used to mine, interpret, and organise knowledge. An ontology may be seen as a knowledge base that can be used to improve the image retrieval process, and conversely keywords obtained from automatic tagging of image regions may be useful for creating an ontology. We engineer an ontology that surrogates concepts derived from image feature descriptors. We test the usability of the constructed ontology by querying the ontology via the Visual Ontology Query Interface, which has a formally specified grammar known as the Visual Ontology Query Language. We show that synergy between ontology and image annotations is possible and this method can reduce the gap between image features and high-level semantics by providing the relationships between objects in the image. In this thesis, we conclude that suitable techniques for image retrieval include fusing text accompanying the images with visual features, automatic region tagging and using an ontology to enrich the semantic meaning of the tagged image regions.

共著者あり。共著者名:Yoshida Toshikazu, Fukushima Kikuro. / Hokkaido University (北海道大学) / 博士 / 医学

<p>Information technology (IT) has developed and spread and the internet is now available in nearly every corner of the world all the time. It is adequate to say that we are entering an information economy. E-business is an important business tool, which is reflected by the emerging presence of the internet. Furthermore, the Internetworld says that in accordance with a development plan from the European Union it should be possible to carry out all government business electronically in 2010. But, already in January 2008, the state authorities shall be able to send and receive e-invoices. The project "E-service for safe mining projects" is one of the projects within the government owned Vinnova programme Innovative development of cross-boundary public e-services. This thesis is written on assignment for that project, taking on the role of a consultant.</p><p>Companies can through the internet easily find business over boarders, geographical or other, and there is money to be earned in new markets. To do this companies have a need to know their potential customers, their needs and wants. The purposes of this thesis are to explore the perceived needs for the "E-service of safe mining projects" and the benefits it could bring to its potential customers. By considering the customers potential needs with the aid of a theoretical lens this thesis also aims to make suggestions to the company of what to consider in the development process of this e-service and discuss how their desires could be met by the e-service.</p><p>The theoretical chapter begins with explaining the concepts of services and e-services. Cravens and Piercy's model for determining product-markets and Zeithaml's et al gap model are used. The study is done using semi-structured interviews of four different interest groups for the e-service. There were three researchers conducting the interviews together.</p><p>The conclusions of the study are that to satisfy the customers is not very easily done. Customers of today often have high expectations of the quality of the service and they want the service provider to know their needs and wants. What could be helpful for this e-service is that because it is semi-public service the potential customers may consider it a public service instead of a private service and thus the expectations will be lowered. The generic need is the "need to get the right information" and there are a number of specific perceived needs adherent to the potential customers. Also recommendations are given to the project.</p>

<p>Vad har det undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? <strong>Syftet </strong>med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntningsgapet. <strong>De slutsatser som</strong> uppsatsen resulterade i är att ett förväntningsgap existerar och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka förståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.</p>

<p>Syftet med arbetet är att vi som oberoende part skall analysera företagets försörjningskedja. Företaget, Jens S Transmissioner AB, är ett grossistföretag, finns idag representerat i fyra nordiska länderna. Vi kommer att koncentrera denna analys till de största marknaderna som finns i Sverige och Danmark. Idag arbetar länderna till större del oberoende som enskilda företag men målet är att man skall öka samarbetet och integrera verksamheterna. </p><p>Metoden vi har använt bygger på att vi först gör en individuell nulägesanalys av företagen och avslutar med att jämföra dem båda i en Gap-analys. Nulägesanalysen har visat att det i dagsläget finns stora skillnader mellan de båda företagen. Dels finns stora skillnader på hur marknaderna ser ut och hur man arbetar mot sina kunder. Det här har på ett naturligt sätt skapat olika arbetssätt. </p><p>Vi presenterar en rad förändringar som skulle behövas för att på sikt kunna genomföra en centralisering. Resultatet pekar på att de förändringar som är möjliga att genomföra bygger på att det nya datasystemet ökar integreringen mellan företagen. Vi anser att Jens S bör fokusera på direktleveranser till marknaderna för vissa produkter i stället för att genomföra en traditionell centralisering. Problemet kvarstår dock då produkterna är standardprodukter och lätt utbytbara mot konkurrerande varumärken vilket ställer höga krav på transporterna och tillgänglighet. Detta leder oss in på en andra slutsats att dagens transportavtal bör effektiviseras samt på något sätt minska antalet transportörer.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Förväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är. De teorier som finns angående förväntningsgapet inom revision utgår alla från allmänhetens förväntningar på revisorn. I denna uppsats undersöks om det föreligger samma förväntningsgap mellan företag och revisorn.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med företag och revisorer undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företags förväntningar på revisorn och vad revisorn de facto gör, och i så fall beskriva hur det gapet ser ut, och vad det beror på.</p><p>Avgränsningar</p><p>Uppsatsen är avgränsad till att endast undersöka det förväntningsgap som finns mellan små och medelstora ägarledda företag och revisorn. Det medför att uppsatsen inte undersöker och tar ställning till det eventuella förväntningsgap som finns mellan revisorn och andra intressenter i samhället. Vidare har undersökningen avgränsats till att endast undersöka förhållanden mellan utvalda företag och revisorer i Linköpings Kommun.</p><p>Genomförandet</p><p>För att undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorer har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer. Tre intervjuer med revisorer och två intervjuer med företagare har genomförts. Dessa intervjuer utgör uppsatsens empiri. Empirin behandlas vidare i uppsatsens analys, först ställs de svar vi fått från revisorsrespondenterna mot den teori beträffande revisorns regelverks som tas upp i uppsats teoriavsnitt. Vidare ställs företagsrespondenternas svar mot revisorsrespondenternas dito, men även mot teorierna om revisorns regler och de teorier om förväntningsgap som återfinns i teoriavsnittet.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet i denna uppsats kan inte ses som generaliserbart då underlaget för studien inte varit av den omfattning som skulle krävas för att dra sådana slutsatser. Uppsatsen påvisar dock att det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorn i de fall som vi har undersökt. Förväntningsgapet beror till största delen på en kunskapsbrist från företagens sida beträffande revisorernas ansvars- och uppgiftsområde. Den största identifierade kunskapsbristen är att företagen inte förstår gränsdragningen mellan revision och revisionsnära rådgivning. Detta förväntningsgap kan enligt denna uppsats överbyggas med kunskap hos revisorns klienter. Denna kunskap skulle enklast kunna förmedlas genom en klar definition av revisorns roll innan revisionsuppdraget påbörjas och genom specificerade fakturor från revisorerna.</p> / <p>Background</p><p>The auditing expectation gap has been used as a concept in business administration since the early 1970’s. The first definition of the notion was the gap that occur between the financial report users expectations on the auditor, and what the auditor actually is doing. In recent years the role of the auditor has been in the spotlight because of the big corporate scandals and colapses such as the Enron and the Wolrdcom. A lot of people has focused on the auditors role, when they wanted a scapegoat in the scandals. The publics lack of knowledge about the auditors task is said to be the reason for that phenomena. The theories about the gap within the auditing bransch, is most often based on the publics expectations, while this paper is focused on the gap between the auditor and their clients.</p><p>The purpose of this paper</p><p>The purpose of this paper is to explore whether a gap exists between the companies expectations and what the auditor actually do by interviews with auditors and companies. We hope to describe the gap, and find out why it exists.</p><p>Delimitation</p><p>This paper is limited to explore the gap between small and medium sized companies and the auditors. The purpose is not to investigate the gap between the public interest and the auditors. Further this paper is limited to reasearch the conditions within the municipal of Linköping.</p><p>Method</p><p>To explore the gap between companies and auditors we have carried out five qualitative interviews. Three with auditors, and two with companies. These interviews are forming the papers empirical part. A part which will later on be analyzed in different ways. First, the auditor interviews will be compared with the acts and standards regulating the auditors work. Then the companies answers will be compared with the auditors dito, and also against the standards and acts mentioned earlier.</p><p>Result</p><p>The conclusions in this report can not be generalized because of the brief extent of the study. Although this paper proves that there is an expectation gap between the auditors and companies examined in this study. The underlaying reason for the gap is the companies lack of knowledge regarding the auditors assigment. The main identified lack of knowledge is that the companies don not know where the line between statutory audit and advisory is. To be able to narrow the gap information is necessary. The companies needs information about the extend of the auditors assigment. That could be done by carefully explaining the assigment for the comapines before the assignment starts and specefied invoices from the auditors.</p>

<p>This dissertation intends to describe how small Swedish companies experience the handling of financing in China. Which include describing how small Swedish companies have chosen to finance their establishment, and whether Myers Pecking order theory is applicable. Further more, to show the inquired companies attitude towards external equity, and if any problems are experienced, connected to reaching long-term external finance. The specifikation of the problem for this dissertation is, How do small Swedish companies established in China experience the handling of financing? And to answer the specification of the problem a quantitative approach has been used. The data was gathered through a survey sent out to a number of small Swedish companies established in China. The definition of small Swedish companies has been set to less than 100 employees, and furthermore, established in China under any of the entry modes WFOE, FICE, Joint Venture or Rep/Sales Office.</p><p>The over all conclusions for this dissertation, are that internal finance is preferred, and in general is the use of external finance insignificant among small Swedish companies established in China. What can be concluded from this is that Myers Pecking order theory is applicable. Further more, there are strong indications that the inquired companies do not experience any financial gap, or in general any imminent problems surrounding reaching external finance. Important to add to the conclusion is that just because there are no imminent problems, does this not signify that companies do not experience any problems at all reaching external finance.</p>

<p>The assurance of customer satisfaction is an increasing challenge for airline companies.</p><p>Bridging the gap between passenger expectations and the perceived image of service quality</p><p>is a permanent problem that is in the need to be optimized. Therefore, it is indispensable for</p><p>the company to identify these gaps and develop strategies to increase customer satisfaction.</p><p>Thus, the purpose of this study is to identify gaps between perceived and required service</p><p>quality, and strategies to increase customer satisfaction. Consequently, the customer as well as</p><p>the company perspective shall be considered carefully. The theoretical foundation for this</p><p>dissertation can be referred to the service quality model of Parasuraman, Zeithaml and Berry</p><p>(1985). To illustrate the coherencies and provide actual data from the reality, the cases of the</p><p>airline companies Air Berlin, TUIfly and Lufthansa are chosen. By conducting a survey,</p><p>quantitative data was collected from the customer. In order to collect data about the company</p><p>perspective, qualitative methods like an interview and secondary information from the</p><p>companies’ homepages are used.</p><p>Based on the cases of the three airlines, specific gaps are identified. From this, concrete needs</p><p>for action and strategies on the part of the companies can be derived. The findings of this</p><p>study show that core and secondary service quality attributes can be identified. Consequently,</p><p>the improvement of certain attributes can be more important than the improvement of other</p><p>attributes to increase customer satisfaction. These priorities depend also on the size of a</p><p>service quality gap and on the access to company resources.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket. Det är i hög grad mäklarna som påverkar studenternas förväntningar. Det sker i första hand i form av företagspresentationer, Mäklardagen och praktik. Det visade sig även att studenterna tyckte att utbildningen är ett bra steg på vägen mot att bli mäklare men att den kunde bli bättre. Framförallt önskar många mer säljutbildning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Att göra en liknande studie fast på dem som blivit antagna till fastighetsmäklarutbildningen men ännu inte påbörjat sina studier tror vi skulle ge ett annat resultat än det vi har fått fram i denna studie. Det skulle vara intressant att se vad det skulle kunna bli för resultat. För att utveckla vår studie skulle man också kunna göra samma studie fast på ett större geografiskt område med fler respondenter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Med denna uppsats hoppas vi att framtida fastighetsmäklarstudenter ska få en tydligare bild av hur fastighetsmäklaryrket ser ut så att de inte söker utbildningen för att sedan inse att deras förväntningar inte alls stämde överens med verkligheten. Men även att branschen ska se vilka förväntningar studenterna har på yrket. Vi har också visat att olika företagsekonomiska modeller går att applicera på studier som denna.</p>

No description available.