<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.</p><p> </p><p> </p>

<p>The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Resultatet visade att många ungdomar som drabbats av cancer kände oro för saker som behandlingens verkan, oro för att inte tillfriskna samt risken för återfall. Många av ungdomarna kände även rädsla inför döden och rädsla orsakad av förlorad kontroll i samband med sjukdomen. Att bli lämnad utanför av vännerna var en oro och viktigt var att vänner och familj såg dem som normala, inte sjuka. Fysiska förändringar som upplevdes var håravfall, viktminskning/ökning, blekhet, smärta och förlorad energi. Många cancerdrabbade ungdomar hade en mer positiv livssyn, ett bredare perspektiv samt bättre självkänsla. För att hantera sjukdomen användes olika copingstrategier såsom positiva tankar, återuppbyggnad av hopp, information och kunskap, socialt stöd, spirituellt stöd, undvikande samt undantryckande coping.</p> / <p>The purpose of this literature study was to describe adolescent’s experiences when being afflicted with cancer and the coping strategies they use to manage their situation. Data were collected through the databases Medline (PubMed) and CINAHL. 16 articles were included in the result of this study. These articles were reviewed, analyzed and summarized. The results were divided into two main categories, with three subcategories each. The results showed that many adolescents affected by cancer felt anxiety for things like the treatment effect, the fact that they would not recover and the risk of relapse. Many of the adolescents also felt fear of death and fear caused by loss of control associated with the disease. To be left outside of their friends was a concern and it was important that friends and family saw them as normal and not as sick. Physical changes were experienced such as hair loss, weight loss/gain, being pale, pain and loss of energy. Many adolescents with cancer had a more positive outlook on life, a broader perspective and better self-esteem. To cope with the disease the adolescents used different coping strategies such as positive thoughts, reconstruction of hope, information and knowledge, social support, spiritual support, avoidance and repressive coping.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behandlingsmetoder och dess effekter för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Data samlades in via databasen Medline/Pubmed och 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades sedan in i olika kategorier. Resultatet visar att det finns olika typer av behandlingsmetoder för barn och ungdomar med övervikt och fetma dock, ger de olika resultat. Kirurgiskbehandling har visats sig ha god effekt trots dess biverkningar. Kombinerad läkemedelsbehandling, så som kost och motions förändringar kombinerat med något av läkemedlen sibutramin eller orlistat, har även visat på gott resultat. Det finns även olika verktyg i behandlingen mot övervikt och fetma exempel på detta är en mandometer som har visats sig vara ett bra hjälpmedel. Behandlingsmetoder som inriktar sig mot skolväsendet har ej visat på några större skillnader i vikt eller BMI. Att involvera hela familjen i behandlingsmetoder som inriktar sig på kost och motion har visat positiva resultat på viktminskning samt BMI reduktion. Författarna till föreliggande studie ansåg att familjebaserade viktminskningsprogram var mest effektiva då de visade på bäst resultat i viktminskning samt BMI reduktion. Andra behandlings metoder så som kirurgi och läkemedel i kombination med kost och motions förändringar visade också på goda resultat dock påvisade behandlingarna vissa biverkningar.</p></strong></p> / <p><strong><p>Abstract</p><p>The purpose of this literature study was to describe the treatment and its effects on children and adolescents with overweight and obesity. Data were collected through the database Medline / Pubmed and 14 articles were included in the result. The result was then entered into various categories. The result show that there are different types of treatments for children and adolescents with overweight and obesity, they have however given different results. Surgical treatment has been shown to be effective despite its adverse effects. Combined drug therapy, such as changes in diet and exercise combined with one of the drugs sibutramine and orlistat, has also shown good effect. There are also various tools in the treatment of overweight and obesity and one example of this is a mandometer which has shown to be a useful tool in the treatment of overweight and obesity. Programs targeting school based system have not revealed any major differences in weight or BMI. Involving the entire family in programs that focus on changes in diet and exercise has shown positive results in weight loss and BMI reduction. The authors of the present study found that family-based weight loss program was most effective due to that they showed the best results in weight loss and BMI reduction. Other treatment methods such as surgery and medication combined with changes in diet and exercise also showed good results, they have however shown some side effects.</p></strong></p>

<p>Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.</p>

<p><p>Lärare har en betydelsefull roll för sina elever. De skall vara en förebild och motivera eleverna till att tro på sig själv. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen och förståelsen för elevers livssituation och deras syn på framtiden. Eleverna som medverkat i undersökningen bor på orten Clanwilliam i provinsen Western Cape i Sydafrika. De har fått skriva berättelser om vad önskar och gissa kommer att hända med dem själva och landet i framtiden. Resultaten från berättelserna har sedan kategoriserats i enlighet med frågeställningarna. Sydafrika är ett kontrasternas land med enorma klyftor mellan fattiga och rika. Apartheidsystemet skiljde vita, färgade och svarta åt vilket innebar att den svarta och färgade befolkningen förtrycktes. Nelson Mandela blev landets första svarta president i det första, efter apartheid, demokratiska valet 1994. Efter valet förändrades skolsystemet och vita, färgade och svarta kunde nu gå i samma skolor. Man skapade en ny gemensam läroplan som skulle gälla för alla oavsett bakgrund. Den nya skolplanen syftade till ett demokratiskt, icke-rasistiskt och rättvist utbildningssystem. Undersökningen genomfördes på ortens två skolor och resultaten har jämförts med varandra. Skolorna skiljer sig åt då eleverna kommer från olika sociala förhållanden. Metoden som använts i undersökningen är vanlig då man undersöker ungdomars framtidssyn. Synen på den egna framtiden är enligt tidigare forskning oftast positiv medan synen på landets och världens framtid visar sig vara mer dyster. Tidigare forskning visar även att elevgrupper med lägre social status har en mer negativ syn på sin egen framtid än vad elever från högre social status har. Resultatet från vår undersökning visar det motsatta. Även elevernas berättelser om Sydafrikas framtid skiljer sig mellan elevgrupperna. De som kommer från svåra ekonomiska och sociala förhållanden har en ljusare syn på Sydafrikas framtid än vad de som kommer från högre sociala förhållanden. Den negativa synen på Sydafrikas framtid som vissa elever har kan ha påverkats av krissituationen i grannlandet Zimbabwe. Flera av eleverna nämner i sina berättelser en rädsla för att landet ska hamna i samma situation. Intervjuer med elevernas engelsklärare gjordes för att se om elevernas och lärarnas uppfattningar om framtiden stämde överens eller skiljde sig åt.</p></p>

No description available.

No description available.

<p>Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers. The treatment made it harder for the adolecents to be with their friends and families in their home environment due to all the time they had to spend in the hospital. This created a feeling of isolation and helplessness among the adolecents. The conclusion is that adolescents experience a difficult time due to their disease and treatment. Therefore it is important for the families, friends, school and care givers to be present, to listen and be supportive during their cancer trajectory.</p>

<p>Aim</p><p>The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities?</p><p>Method</p><p>Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models.</p><p>Results</p><p>According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school.</p><p>Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol.</p><p>Conclusion</p><p>The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party.</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå ungdomars inställning till alkohol i glesbygd och storstad. Frågeställningarna studien utgick ifrån var följande: Hur upplever ungdomar från glesbygden och storstaden som dricker, respektive ej dricker alkohol att skol-, familje- och kamratsituation ser ut? Kan ungdomars inställning till alkohol förstås med hjälp av faktorerna: skola, familj och kamrater? Kan några skillnader och likheter mellan glesbygd och storstad utläsas?</p><p>Metod</p><p>Intervjuer genomfördes med fyra ungdomar i en storstad respektive glesbygd. För att få ut så mycket som möjligt i intervjuerna genomfördes en karaktäriseringsenkät med två klasser i årskurs nio i glesbygden samt en niondeklass i en storstad. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt två teoretiska modeller.</p><p>Resultat</p><p>Den vanligaste synen på skolan av de ungdomar som dricker alkohol i såväl storstad som glesbygd är att skolan ställer höga krav och att man egentligen borde studera mera. De som däremot uppgett att de inte dricker är överens om att det är lätt att hänga med i skolan och att man trivs bra. Gällande familjesituationen kan individuella skillnader utläsas och några mönster kan ej tydliggöras. Varken separerade eller sammanboende föräldrar kan ses som risk- eller skyddsfaktorer i studien. Föräldrarnas alkoholkonsumtion däremot tycks påverka ungdomarnas syn på alkoholen, även om inte alla själva anser det. Kamrater har en betydande roll i ungdomarnas alkoholkonsumtion och inställning till densamma.</p><p>Slutsatser</p><p>Slutsatsen av vår studie är att kamrater och föräldrar är faktorer som påverkar ungdomar och deras inställning till alkohol. Skolans betydelse i alkoholfrågan däremot anses som ganska svag. Det råder både skillnader och likheter mellan glesbygds- och storstadsungdomarna. Bland annat i hur de associerar till orden alkohol och fest.</p>