This study examines social workers' perceptions of their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The purpose of this study was to examine how social workers' perceptions are affected by gender and main drug of choice of activities for young people who abuse. Methodically the study was conducted with qualitative interviews with social workers active in youth substance abuse treatment. The study was carried out a review of previous research in relation to empirical data for the reason to have a discussion of possible explanations of social workers' perceptions and their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The results showed that social workers' perceptions of their daily work with young people are about attitude, reflection and development opportunities in the practical session with the youth. These factors were crucial in work with young people. Results also showed that social workers did not experience any difference due to gender in the daily work but that the choice of actions in the daily work was based on young people's problems and what substance the young people used.

The study aimed to capture the institutionalized adolescent´s life stories and identified their thoughts and experiences of being institutionalized. This to understand and analyze the process that they go through to become adults with respect to three selected aspects: family relationships, school attendance and self-esteem. The adolescent´s in this study are or have been institutionalized by and according to Swedish law. It was based on 14 life stories and the purpose were to identify the adolescents thoughts and experience and which was later on used to understand and analyze the results with respect to the three selected aspects. Our analysis was based on two theories; symbolic interactionism and labeling theory. The study concludes that the adolescent´s experience their time in institutions as both good and bad in different levels. Some adolescent´s had realized that the life they were living before they got to the institution was bad for them and that they now have come to conclusion that they deserve to have a “normal” and worthy life. Others are so affected by their life situation and background that they can’t bring themselves to improve their future.

Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser. Som komplement för att söka förstå vad som saknas, har även individer som stött på motgångar i samhället lyfts fram för att försöka förklara vilka omständigheter som lett till att de inte lyckats ta sig över hindren. Syftet är att besvara vilka de bakomliggande faktorerna är för individer som motiveras att studera i dessa områden som betraktas som problemområden. Studien utgår från informanter uppväxta i Göteborgs förorter. Resultatet av informanternas livsberättelser har analyserats med hjälp av sociologerna Pierre Bourdieus och Erving Goffmans teorier. Resultatet av undersökningen har visat att de ungdomar som saknat stöd och uppmuntran från omgivningen under sin uppväxt är de som upplevt motgångar i samhället. De ungdomar som har lyckats överkomma hindren och betraktas som framgångsrika är de som berikats med stöd och uppmuntran från sin omgivning.

Syftet med uppsatsen är att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhållande till psykologisk sekundärlitteratur. Hur är primärlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?

Internet är idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkät utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i årskurs ett på Jämtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under årskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det är män som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utsträckning. Antalet I-mobbade elever minskar drastiskt från årskurs nio till första året i gymnasiet. Majoriteten av ungdomarna som blivit drabbade av I-mobbning kände till den som utfört mobbningen, likaså hade flertalet av de utsatta ungdomarna berättat för någon annan om Imobbningen. Resultaten är inte statistiskt säkerställda, tendenser i resultatet kan dock utläsas som till hög grad har stöd från tidigare forskning i området.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som ungdomar som växer upp med en förälder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det är att växa upp med en förälder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det får för ungdomarna. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades för att besvara frågeställningar utifrån deras egna erfarenheter, känslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde på en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som användes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssättet. Uppsatsens resultat visade att ungdomarna påverkas starkt av ha en missbrukande förälder. Detta genom känslor som besvikelse, frustration, ångest, oro och skuld. Några konsekvenser som framkom var ångest, depression, svårigheter med tillit samt en förändrad syn på alkohol och droger. Det framgår även tydligt att ungdomarna intar olika roller för att sammanhålla familjen på grund missbruket.

ABSTRAKT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp   Titel En rak höger - Boxningsledares arbete med ungdomar i riskzon  Engelsk titel A straight right - Boxing Manager's work with youth at                         risk Författare Carina Grüner, Therese Pettersson Handledare Marie Joelsdotter Hallbäck Datum Mars 2009 Antal sidor 24 Nyckelord Boxning, ledare, ungdomar med riskbeteende   Avsikten har varit att undersöka boxningsklubbar och deras ledare detta eftersom vi vet att strukturerade fritidsaktiviteter är en skyddsfaktor samt att det skrivs och talas mycket i media om det positiva boxningsledare gör för ungdomar. Syfte: Är att undersöka hur ledare inom boxningen arbetar med ungdomar i riskzon. Metod: En kvantitativ metod med en enkät som undersökningsinstrument. Av 130 respondenter var det 72 som deltog. Resultat: Visar på att det finns många ungdomar inom boxningen som har ett riskbeteende. Att många ledare anser att den största riskfaktorn bland unga är att umgås i fel umgänge men även att har svåra hemförhållanden. Ledarna menar att ungdomens personliga utveckling är det viktigaste, inte själva boxningsprestationen. Nästan alla ledare arbetar förebyggande mot alkohol, narkotika, våld och kriminalitet. Det är många ledare som framhåller att det är viktigt att skilja på sporten boxning och att gå ut på stan och slåss.

Denna uppsats undersöker hur det fotografiska självporträttet används av ungdomar i tonåren och vilken betydelse det har i skapandet av den egna identiteten. Undersökningen besvarar frågeställningarna: På vilket sätt använder tonåringar den fotografiska bilden som redskap i sitt identitetsskapande? Hur kan fotografiet fungera som hjälpmedel för konstruktionen av självbilden? På vilket sätt väljer man att presentera bilden av sig själv? Hur kan man använda det jag sökande fotografiet i ett didaktiskt sammanhang och vad bör man vara uppmärksam på som pedagog? Insamling av empiriskt material till undersökningen har skett genom inhämtning av visuellt bildmaterial från en community på internet, via kvalitativa intervjuer med en grupp informanter samt via en litteraturstudie. Parallellt med det skrivna arbetet har jag genomfört en undersökande gestaltning på communityn bilddagboken.se. I gestaltningen har jag fotograferat mig själv kontinuerligt samt publicerat bilderna för att inta en betraktad-position. Gestaltningen har genomförts för att få en ökad förståelse och insikt för praktiken att publicera självporträtt på en community. Undersökningen visar att det filter och avstånd som en community och fotografiet erbjuder självporträttet gör det mindre laddat att prova olika roller och utsätta sig för den andres blick. Genom val av plats för publicering av självporträttet, komposition och blick, påverkas betraktar-positionens sätt att se på bilden, men även betraktad-positionen påverkas av dessa faktorer. Undersökning visar att det är viktigt för tonåringar att ha förebilder i skapandet av sin identitet. När tonåringarna intar en betraktar-position på det publicerade självporträttet, kan den hjälpa till att synliggöra vilka de är i förhållandet till andra. Via seendet av bilden av sig själva kan tonåringarna också få kunskaper om sig själva, kunskaper som är viktiga i den identitetsskapande processen. Den betraktad-position som jag utsatt mig själv för i gestaltningen har bidragit till ökad förståelse för praktiken. När man arbetar med självporträtt i skolan och ber elever att iscensätta sig själva, medför det att man arbetar nära elevens jag. Det krävs en tydlig struktur av pedagogen för eleverna när man arbetar med självbild i skolan. / BI/Media

Lärare har en betydelsefull roll för sina elever. De skall vara en förebild och motivera eleverna till att tro på sig själv. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen och förståelsen för elevers livssituation och deras syn på framtiden. Eleverna som medverkat i undersökningen bor på orten Clanwilliam i provinsen Western Cape i Sydafrika. De har fått skriva berättelser om vad önskar och gissa kommer att hända med dem själva och landet i framtiden. Resultaten från berättelserna har sedan kategoriserats i enlighet med frågeställningarna. Sydafrika är ett kontrasternas land med enorma klyftor mellan fattiga och rika. Apartheidsystemet skiljde vita, färgade och svarta åt vilket innebar att den svarta och färgade befolkningen förtrycktes. Nelson Mandela blev landets första svarta president i det första, efter apartheid, demokratiska valet 1994. Efter valet förändrades skolsystemet och vita, färgade och svarta kunde nu gå i samma skolor. Man skapade en ny gemensam läroplan som skulle gälla för alla oavsett bakgrund. Den nya skolplanen syftade till ett demokratiskt, icke-rasistiskt och rättvist utbildningssystem. Undersökningen genomfördes på ortens två skolor och resultaten har jämförts med varandra. Skolorna skiljer sig åt då eleverna kommer från olika sociala förhållanden. Metoden som använts i undersökningen är vanlig då man undersöker ungdomars framtidssyn. Synen på den egna framtiden är enligt tidigare forskning oftast positiv medan synen på landets och världens framtid visar sig vara mer dyster. Tidigare forskning visar även att elevgrupper med lägre social status har en mer negativ syn på sin egen framtid än vad elever från högre social status har. Resultatet från vår undersökning visar det motsatta. Även elevernas berättelser om Sydafrikas framtid skiljer sig mellan elevgrupperna. De som kommer från svåra ekonomiska och sociala förhållanden har en ljusare syn på Sydafrikas framtid än vad de som kommer från högre sociala förhållanden. Den negativa synen på Sydafrikas framtid som vissa elever har kan ha påverkats av krissituationen i grannlandet Zimbabwe. Flera av eleverna nämner i sina berättelser en rädsla för att landet ska hamna i samma situation. Intervjuer med elevernas engelsklärare gjordes för att se om elevernas och lärarnas uppfattningar om framtiden stämde överens eller skiljde sig åt.

Den här uppsatsen vill synliggöra att vänskap är en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen är baserad på intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vänskapsrelationer. Nyckelord: Vänskap, relationer och ungdomar.