Sammanfattning  Bakgrund  Övervikt och fetma definieras som ”onormal eller överdriven ansamling av fett som utgör en risk för hälsa”. Förekomsten av fetma har globalt fördubblats sedan 1980-talet. Enligt barnhälsovården var 2011 8,0 - 13,5 % av Sveriges fyraåringar överviktiga och 1,8 - 2,7 % hade fetma.  Syfte  Att belysa barn och ungdomars (8-19 år) erfarenheter av att leva med övervikt eller fetma samt granska hur den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod beskrivs.  Metod  Litteraturstudie med deskriptiv design. Sammanställning av tolv artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixed metod. Systematisk databassökning i PubMed.  Resultat  Barn och ungdomar har svårt att identifiera sig som överviktigt/feta. Kroppsuppfattning är individuellt och skiljer sig mellan könen, flickor identifierar sig i större utsträckning som överviktiga/feta.  Barn och ungdomar med övervikt/fetma upplever i större utsträckning utsatthet/mobbning än normalviktiga i t.ex. skola, vid fysisk aktivitet eller sociala medier där vänner och/eller familjemedlemmar ger viktrelaterade kommentarer. Samband kan ses mellan utsatthet/mobbning under ungdomsåren och senare i livet.  Reducerad livskvalitet är vanligt förekommande i form av försämrat självförtroende, depression samt påverkad fysisk aktivitet.  Generellt finns en god förståelse gällande sund livsstil, detta uppfattas svårt att leva efter och familjen har en viktig stöttande roll. Trygghet och tillhörighet återfinns även hos andra överviktiga/feta kamrater.  Slutsats  Barn och ungdomar med övervikt/fetma mår sämre än normalviktiga. Detta visar sig i sämre kroppsuppfattning, reducerad livskvalitet och utsatthet/mobbning. Därför är av stor vikt att i tidigt skede uppmärksamma barn och ungdomar med viktproblematik, detta för att i erbjuda adekvata vårdinsatser. / Abstract  Background  Overweight and obesity is defined as abnormal or an overexaggerated amount of fat that creates a risk for ones health. The presence of obesity has doubled globally since the 1980's. According to the Child Health Care 2011 were 8,0 - 13,5 % of Swedens four year olds considered to be overweight, and 1,8 - 2,7 % are considered obese.  Purpose  The purpose of the literaturestudy is to describe the experiences of children and adolescents (8-19 years) living with overweight/obesity and examine how the methodological aspect of data collection method is described.  Method  The methods consisted of: a literature study with descriptive design, a systemativ computer based search with PubMed and a summary of 12 qualitative and quantitative studys and mixed metod.  Results Children and adolescents have a hard time identifying themselves as overweight/obese. Body image is individual and there is a clear distinction between the sexes, where girls tend to identify themselves more as overweight/obese. Children and adolescents tend to experience a greater degree of bullying and vulnerability then would children of normal weight, in school, social media and when exerting themselves physically from friends and family members who make weight related comments. Correlations can be seen between vulnerability and bullying in both the youth ages and into adulthood. Reduced quality of life is often experienced through weakened sense of self-confidence, and depression, as well as poorer performance in physical activity. Children and adolescents in general have a good understanding of what it means to have a healthy lifestyle, but find it difficult to follow. Family has a very important role in supporting this lifestyle, security and belonging are also found in other overweight/obese peers. Conclusion Children and adolescents who are overweight/obese feel worse than normal weight peers. This shows itself through poorer body awareness, reduced quality of life and vulnerability/bullying. Therefore it is of great importance to the early attention to children and young people with weight problems, in order to offer appropriate health care interventions.

The purpose of my study was to see what kind of relationships there were between the youth and the social workers in the treatment home Hassela in Klintehamn, Gotland. The social workers work for six weeks day and night by living together with the youth. I also wanted to examine what happens when there were conflicts between them as signs of tensions in the relationships. In addition to this I wanted to study the relations between power and influence in their relationships where Hassela strives for democracy. My questions were the following; How do the youth and the staff describe the relationships between them? How do conflicts work between them at Hassela? What does the relationship between power and influence look like? The study is based on qualitative interviews with four clients and four social workers. The theoretical perspective I used were Skau’s discussion of power and help in the relationship between client and social worker. The conclusions of the study are that intimate relationships, similar to family relationships, form between the clients and the social workers. Conflict is considered a natural part of everyday life and that they are solvable and good for the relationships. There are no formal rules or regulations regarding conflicts for the staff which lets the staff make up their own ways of dealing with conflicts. The social workers create and control most of the youth’s daily life in forms of everyday activities that they have to be a part of. However, the youth can choose between the options available and have lots of free time during the afternoons and nights. It is not entirely clear what and how the youth can use their influence though Hassela strives for democracy.

Riksidrottsförbundet och viss forskning menar att idrottsmiljöer har som effekt att skydda mot riskbruk av alkohol och tobak. Trots det visar annan forskning på att det finns korrelationer mellan föreningsidrott, främst fotboll, och en tillåtande alkoholkultur. Studien har haft som syfte att undersöka hur det ser ut inom fotbollsföreningar och hur drogpolicys implementerats ner på deltagarnivå. Studiens syfte har varit att undersöka attityder och normer bland 15–18 åriga ungdomar utifrån kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som metod. Resultaten i studien styrker det som tidigare forskning påvisat, nämligen att deltagarna inte fått ta del av idrottsföreningarnas alkoholpolicy. Resultatet visar att det finns tillåtande attityder och normer inom de två undersökta fotbollsföreningarna när det kommer till alkoholbruk, men att tvärtom gäller för tobak. Slutsatsen av studien är att idrottsföreningarna, trots uttalade drogpolicys inte följer dem, och att fotbollsföreningar tenderar att ha en tillåtande alkoholkultur. Studiens slutsats är följaktligen att det krävs mer arbete för att förbättra ungdomars attityder och normer gällande alkohol och tobak inom fotbollsföreningar. / Association of active young adults in soccer clubs seems not always protect alcohol consumption. Previous research intends that the field sometimes seem to encourage substance use instead. In Swedish county’s they offer an association grants if the union approved a policy against alcohol and tobacco, but if the policy is implemented in the daily basis is not a further requirement. This study aims to investigate attitudes and behaviour towards alcohol and tobacco use in two different football clubs among young adults in 15–18 years old. Qualitative methods thru two focus group interviews mainly seem to answer how policy seem to implemented to the active compounds. The results exhibit that players cognizanced a policy and experienced that their coaches had different views. This aim also demonstrated gender differences, the older guys socializing with alcohol while the girls celebrating and hanging around with games. The conclusion of this aim implies that there is a lot of work to improve public health regarding young adult’s attitudes and behaviour in relation to alcohol and tobacco.

Introduktion Att som ung kvinna växa upp i dagens samhälle ställer stora krav på förmågan att hantera samhällets ideal. Då det visat sig att unga kvinnor är de främsta användarna av sociala medier är det av intresse att undersöka om det finns en negativ påverkan av media hos denna målgrupp. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt, där tio vetenskapliga artiklar sökts upp via sökmotorena PubMed ochPsycINFO för att sedan analyseras, värderas och kategoriseras. Resultat Resultatet av litteraturöversikten har visat ett samband mellan exponering av media och psykisk ohälsa, negativ kroppsuppfattning och tendenser till ätstörningar. En stark självkänsla visade sig vara viktigt för att stå emot de ideal media förmedlade. Frekvensen av användandet av sociala medier och exponering för magasin visade ett tydligt samband till att påverkas negativt av media Diskussion Utifrån syftet med litteraturöversikten kunde man se ett samband mellan media och psykisk ohälsa, negativ kroppsuppfattning och tendenser att utveckla en ätstörning. Genom att stärka unga kvinnors självkänsla borde det även förebygga risken att påverkas negativt av media.

Att nordbor enkelt kan kommunicera på sina modersmål är grunden i den nordiska språkgemenskapen. Idag är det endast de skandinaviska språken – danska, norska och svenska – som är mellanförståeliga och tanken är att hela Norden ska kunna kommunicera med dem som bas. Forskning visar dock att den internordiska språkförståelsen har försämrats hos nordiska ungdomar. Syftet med denna uppsats är att studera hur internordisk kommunikation mellan ungdomar som engagerar sig nordiskt fungerar och jämföra resultatet med tidigare forskning om hur internordisk kommunikation fungerar mellan ungdomar allmänt. För att undersöka detta har en enkätundersökning och ett antal fokusgruppintervjuer genomförts på tre olika ungdomsevenemang. Sammanlagt har 103 ungdomar från alla de nordiska länderna samt självstyrande områdena svarat på enkäten. Tolv ungdomar deltog också i fokusgrupperna. Undersökningens resultat visar att de nordiskt engagerade ungdomarna har en väldigt positiv bild av den internordiska kommunikationen och hur den fungerar på nordiska möten. Bäst gick det för norrmännen att kommunicera med andra nordbor och färingarna visade också bra resultat vad det gäller förståelse av alla de andra språken. Islänningarna hade störst språkliga problem, tätt följda av grönlänningarna. Övergripande är ungdomarna positivt inställda till den nordiska språkgemenskapen och de tycker det är viktigt att vi bevarar den. De använder sig av engelska i internordisk kommunikation när det behövs men ser det mer som ett hjälpspråk än ett huvudspråk. De vill bevara den nordiska kulturen genom att bevara de nordiska språken. När studiens resultat jämförs med tidigare forskning om kommunikation vid nordiska möten visar det sig att de nordiskt engagerade ungdomarna tycker att den internordiska kommunikationen är lättare än vad forskning visar att nordiska ungdomar tycker allmänt. De nordiskt engagerade ungdomarna tycker att det är lika lätt att förstå varandra som informanter i alla åldrar som deltog i en liknande undersökning för 25 år sedan.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar. Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Syftet med den här studien är att genom en empirisk undersökning besvara frågeställningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor påverkas av att leva i två olika kulturer? Och hur påverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten står i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill säga den svenska kulturen, medan den andra foten står i en kultur som ungdomarnas föräldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara självklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina föräldrar, men för de här ungdomarna känns deras föräldrars kultur främmande. Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frågor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna går på olika gymnasieskolor i Gästrikland och många av tonåringarna visar på en stor komplexitet i sina svar. Det som de här ungdomarna har gemensamt är inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mängd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte är en homogen grupp. Det bidrar till att de muslimer som bor i det svenska samhället kan tillhöra olika former och inriktningar av en och samma religion. Med hjälp av Meads teori kunde jag förklara de rådande premisserna som de muslimska gymnasieeleverna står inför när de ska fundera över vilka de är? Resultatet gav indikationen om att både identitetsutvecklingen och levnadsvillkoren påverkas av att de befinner sig i den svenska kulturen i skolan och inom den muslimska kulturen utanför skolan. Den främsta orsaken visade sig stämma överens med Meads teori. Det är framförallt språket som är en bidragande faktor till att de muslimska gymnasieeleverna anser att de inte blir förstådda överallt. Inom den tidigare forskningen finns det gedigna empiriska undersökningar om muslimska ungdomars förutsättningar inom den svenska skolan. Det som skiljer min undersökning från Erika Lagerströms och Jonas Otterbecks studier är att min undersökning inte är ihopkopplad med några skolämnen eller läroplaner. Utan jag fann en stor relevans att försöka få ett annat resultat genom att allmänt studera de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling och levnadvillkor. Några av de ungdomar som har deltagit i den här studien känner en kluvenhet kring sin etniska bakgrund, sin egen religiösa uppfattning och vad som förväntas av dem både från hemmet och ifrån skolan. Eleverna tenderar att hamna i en egen uppfattning kring sin identitet som hamnar i en egen kategori där varken skolans eller familjens värderingar stämmer överrens med de muslimska ungdomarnas. Identitetsutvecklingen påverkas negativt av en oförstående omgivning då inte ungdomarna upplever att de kan få utvecklas och bli förstådda utifrån vilka de är.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet. Resultatet visar att KASAM enligt skolkuratorernas förståelse kan ställas i relation till ungdomars psykiska ohälsa, lärande och könsskillnader. En slutsats är att det bör övervägas om hur KASAM skulle kunna användas som en pedagogiskt verktyg för att främja psykisk ohälsa.

<p>With this essay I have tried to give an image of some Swedish teenagers opinions about Islam. I have also done research on how the Swedish school depicts Islam and how the media in Sweden and other western countries describe Islam and Muslims. I have come to the conclusion that the media do not give a positive image of Muslims and their religion. One the contrary, Muslims are talked about in relation to negative subjects. This is an image that seems to have influenced how young people in Sweden look at Muslims.</p><p>I have handed out a questionnaire at schools in Kalmar and Jönköping, Sweden. The students answering the questionnaire were between 16-18 years old. The biggest difference you could see in the answers from the students were at the theoretical compared to the practical programs. Students at the practical programs in general had a more negative image of Islam. I also compared the difference in answers between men and women and found that women are in general less negative towards Islam.</p><p>All in all the image teenagers in Sweden had towards Islam and Muslims in the mid 1990’s when the inquiry was made was fairly negative.</p>

<p>Syften med studien har varit att beskriva populationen unga socialbidragstagare med hänsyn tagen till faktorer som ålder, kön, boende, nationellt ursprung, utbildningsnivå, arbetserfarenhet och bidragshistoria i en kommun i den norra delen av Stockholms län, samt att redogöra för socialtjänstens arbete med den aktuella gruppen. Datainsamlingen genomfördes i Järfälla kommun under våren 2006. En registerstudie och en enkätundersökning genomfördes kommunen för att samla in data kring klienterna.</p><p>Undersökningsgruppen omfattas av 292 individer. Resonemang om socialarbetarna som gräsrotsbyråkrater förekommer i studien. Resultatet visar på att den största delen av klienterna som kommer i kontakt med socialtjänsten i Järfälla har arbetsmarknadsrelaterade problem, andra problem som förekommer är psykiska hinder och missbruk. Delar av resultatet har även samkörts med resultat från en tidigare studie kring ungdomar i Järfälla för att kunna visa på eventuella skillnader över tid. Jämförelsen visar på att gruppen ensamstående unga i åldrarna 18-25 år utan barn har liknande struktur mellan de båda undersökningarna.</p>