Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / ISBN ej i pappersutskrift. Härtill 4 uppsatser.

The purpose of this study was to identify the motivational factors that are important for continued ice hockey practice after children have participated in Tre Kronors Hockey School. Furthermore, the purpose was also to investigate the young people's experience of Tre Kronor Hockey School and how they perceived the transition from the same to association hockey. The study was carried out on behalf of the Swedish Ice Hockey Association. Data has been collected through eight semi-structured interviews with young people between the age of 12-13 years old who previously participated in the Tre Kronors Hockey School and then continued to play association hockey. A key result was that the respondents felt that community and fellowship with teammates was somehow an important motivational factor for continued ice hockey practice. Another important motivational factor was to develop and learn new things, and that it was considered important with support from people close to them. All young people felt that Tre Kronors Hockey School was a fun gateway to start playing ice hockey and that the transition to association hockey was a major change that all respondents thought was motivating. Finally, our study shows that the Swedish Ice Hockey Association has met the purpose of Tre Kronor Hockey School as a playful and fun gateway to start playing ice hockey.

6,3 % av Sveriges ungdomar i åldern 13 – 19 år anmäls varje år till socialtjänsten.Anmälningarna beror i första hand på att ungdomarna har uppvisat bland annatskolrelaterade problem eller ett kriminellt beteende. Ifall de unga har en allt föromfattande problematik och öppenvårdsinsatser inte räcker till, kan socialsekreterare välja att placera på institution. Ungdomsinstitutioner har dock ofta setts som problematiska genom tiden. Placeringarna har uppfattats som både en lösning och som ett problem för de unga. Även fast tidigare forskning visar att institutionsplaceringen kan ge skadliga effekter, placeras unga ändå på institution då det ofta inte finns andra alternativ. Syftet med vår studie är att ta reda på vilken påverkan institutionsplaceringar kan ha för ungdomars hälsa, samt undersöka betydelsefulla relationer för dessa ungdomar under vårdperioden. Våra frågeställningar var följande: Hur ser ungdomarnas hälsa ut då de lever inne på institutionen? Vilka relationer är betydelsefulla för ungdomarna under vårdperioden och varför? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie. Vi granskade systematiskt litteratur kring vårt valda problem och analyserade sedan den fakta vi fick fram med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från vår studie visade att barn i social dygnsvård är en högriskgrupp för somatisk och psykisk ohälsa före placeringen samt under tiden i vård. Unga som bor påinstitution uppvisar generellt fler svårigheter gällande sociala relationer samt uppvisar de en osäkerhet i sin anknytning till andra personer. Resultatet visade även att de relationer som är mest betydelsefulla för ungdomen inne på institutionen är relationen till vårdpersonalen. Det är grundläggande för ungdomarna att ha möjligheten att bygga tillfredsställande och stabila förhållanden till vårdgivarna som fungerar som en säkerhetskälla och stödjer ungdomarnas känslor som rädsla, ångest, förväntningar och glädje.Nyckelord: Avvikande beteende, betydande relationer/figurer, ungdomar iriskzonen, ungdomar på institution, självkänsla. / 6.3% of Sweden's adolescents aged 13 - 19 are reported to the social services each year. The reports are primarily due to the fact that the adolescents have shown school-related problems or a criminal behavior. When the adolescents have comprehensive problems, and the outpatient- care efforts are not enough, social workers can choose to place the adolescents in an institution. However, youth institutions have often been seen as problematic through time. The investments have been perceived as both a solution and a problem for the adolescents. Even though previous research shows that institutions can have harmful effects, young people are nevertheless placed in institutions as there are often no other alternatives.The purpose of our study was to find out the impact that placement in an institution can have on the young people's health, and to investigate significant relationships for these young people during the time in care. Our questions were as following: What do the young people's well-being look like when they live in an institution? And which relationships are important for the young people during the treatment period and why? To answer our questions we chose to do a literature study. We systematically reviewed the literature on our chosen problem and then analyzed the facts we obtained using a qualitative content analysis. The results of our study showed that adolescents in social day care are a high-risk group for somatic and mental ill health before placement as well as during time in care. Young people living in an institution generally have more difficulties in social relationships and they exhibit uncertainty in their connection with other people. The results also showed that the relationships that are most important for adolescents in institutions are the relationships with the care staff. It is fundamental for young people to have opportunities to build satisfactory and stable relationships with caregivers that act as a source of security and support for young people's feelings such as fear, anxiety, expectations and joy.Keywords: Adolescents at risk, adolescents in institution, deviant behavior, selfesteem, significant relationships/figures

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse av vilken hjälp ungdomar som hamnar i kriminella kretsar får av socialarbetare. Studien bygger på kvalitativa intervjuer, där jag har intervjuat en familjebehandlare som arbetar på SIG, tre socialsekreterare hos polisen - varav två också var SIG-samordnare - samt en socialsekreterare vid stadsdelsförvaltningen. Genom intervjuerna har studien funnit att ungdomar som hamnar i kriminella kretsar har tillgång till mycket hjälp från socialtjänsten och socialarbetare. Det framkommer också att socialarbetare ofta upplever hinder i sitt arbete, såsom brist på resurser och tidsbegränsningar, vilket påverkar deras möjlighet att hjälpa ungdomarna på ett adekvat sätt. En annan utmaning är när föräldrar till dessa barn väljer att inte samarbeta med socialtjänsten genom att neka eller tacka nej till den hjälp som erbjuds. Trots detta identifierades vissa insatser som visade sig vara framgångsrika, såsom att arbeta med familjen som helhet och att bygga upp förtroende och relationer med ungdomarna. Studiens resultat föreslår att det behövs ytterligare forskning för att utveckla och förbättra insatserna för ungdomar som hamnar i kriminella kretsar. Dessutom krävs det en större satsning på resurser och samarbete mellan olika aktörer inom socialtjänsten.

Bakgrund: Uppkomsten till migrän är inte klarlagd och därav har barriärer uppkommit som försvårar behandling och omvårdnad. Barn och ungdomar är en utsatt grupp då deras utveckling kan påverkas både fysiskt, emotionellt, socialt och i skolan. Syfte: Att beskriva hur livskvalitet hos barn och ungdomar påverkas av migrän. Metod: I denna allmänna litteraturstudie har tio empiriska studier granskats med avseende på kvalitet och innehåll gällande domänerna i livskvalitet. Litteratursökning har genomförts i  EBSCO Discovery Service och CINAHL Complete. Resultat: Migrän påverkar barn och ungdomars livskvalitet negativt både fysiskt, emotionellt, socialt och i skolan. Smärtan har en inverkan på deras dagliga aktiviteter samt ger dem en känsla av oro, nedstämdhet och ångest. Även deras sömn påverkas. Migränen gör det svårt att komma överens och hålla jämna steg med familj och vänner, både i skolan och på fritiden. Slutsats: Studien bidrar med kunskap om hur barn och ungdomars livskvalitet påverkas av migrän. Kunskap hos allmänheten överensstämmer inte med hur barn och ungdomar upplever migrän. Vidare forskning behövs därav beträffande bemötande/behandling av barn och ungdomar med migrän. / Background: The origin of migraine is unclear and therefore barriers which complicate treatment and nursing have arisen. Children and adolescents is a vulnerable group because their development may be affected physically, emotionally, socially and in school. Aim: To describe how the quality of life in children and adolescents is affected by migraine. Method: In this general literature study have ten empirical studies been examined in terms of quality and content of existing domains of quality of life. The literature search has been made in EBSCO Discovery Service and CINAHL Complete. Results: Migraine affects children’s and adolescents’ quality of life negatively both physically, emotionally, socially and in school. The pain has an impact on their daily activities as well as giving them a sense of worry, depression and anxiety. Even sleep is affected. Migraine makes it difficult to get along and keep up with family and friends, both at school and in leisure. Conclusion: This study contributes to knowledge about how children’s and adolescents’ quality of life is affected by migraine. Knowledge in general does not conform with children’s and adolescents’ experience of migraine. Further research is needed regarding the attitudes/treatment towards migraine.

Denna uppsats är resultatet av en undersökning av två verksamheter som valt att använda ett icke-formellt verktyg för att synliggöra, erkänna och dokumentera lärande. Utgångspunkten i undersökningen har varit en önskan att pröva om kunskaper om arbetsliv och erfarenheter från arbetsliv är möjliga att synliggöra, erkänna och dokumentera med liknande status och kvalitetssäkring som inom det formella utbildningssystemet. Studien bygger på intervjuer med elever, deltagare och handledare på ett introduktionsprogram med handelsinriktning på gymnasiet samt på ett program i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd. Gemensamt för målgruppen av ungdomar och unga vuxna i undersökningen var att de hade låg eller bristfällig utbildningsnivå samt att de riskerade att etableras i ett utanförskap. Undersökningen visar att det verktyg som använts visar bygger på en systematik som bidrar till att skapa en tydlig och pedagogisk lärandesituation samt ett arbetssätt som bidrar till en kvalitetssäkrad dokumentation. Den kompetens som deltagarna tillgodogjort sig visade sig även öka matchningsmöjligheterna på arbetsmarknaden. Verktygets etablering i samhället visade sig i undersökningen vara den svagaste länken i användandet. Verktyget upplevdes inte som tillräckligt kommunicerat och känt vilket var till elevernas nackdel. Kvalitetssäkringen visade brister inte minst vad gäller hanteringen av deltagarnas intyg över erhållet lärande. Trots goda resultat visade det sig också vara svårt för ansvariga tjänstemän att motivera kostnaden för användandet. Resultatet bör vara intressant för verksamheter som har tankegångar runt en integrativ syn på lärande samt om formella, icke-formella och informella verktyg för att synliggöra och erkänna lärande kan verka i symbios för att öka tillgången till det livslånga lärandet.

Bakgrund:  Ungdomar som utvecklar depression i tonåren har en ökad risk att utveckla kroniska psykiska sjukdomar i vuxen ålder. Depression karaktäriseras av nedstämdhet och kan visa sig på flertalet sätt beroende på vilken ålder personen befinner sig i. Ungdomstiden och framförallt puberteten är präglad av psykiska, fysiska och kroppsliga omställningar som kan påverka personens mående. Syfte: Belysa barn och ungdomars erfarenhet av depression i åldrarna 12-25 år. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra teman: copingmekanismer, stigmatisering, behov av stöd och emotionell smärta. Resultatet visade att hos ungdomar som utsätts för icke hanterbara krav och familjeproblematik kunde det generera i psykisk ohälsa och leda till depression. Slutsats: Att utvecklas från att vara tonåring till att bli vuxen kan medföra en känslomässig storm och en psykisk påfrestning för den enskilde och dennes omgivning. Ungdomar söker sällan hjälp i tid. Klinisk betydelse: Litteraturstudien kan bidra med hur hälso- och sjukvårdspersonal bättre kan bemöta barn och ungdomar med depression samt förhindra att sjukdomsprocessen blir längre och orsakar ett större lidande för den drabbade. Nyckelord: depression, erfarenhet, kvalitativ forskning, ungdomar / Background: Young people who suffer from depression in adolescence are at increased risk of developing chronic mental disorders in adulthood. The period of youth and particularly adolescence is characterized by mental, physical and bodily changes that may affect the person's mood. Depression is characterized by depressed mood and can appear in several different ways depending on the people’s age. Aim: Illustrate children's and young people's (aged 12-25 years) experience of depression. Method: Qualitative literature review. Results: The results were categorized into four themes: coping, stigmatization, support needs and emotional pain. The results showed that adolescents who are exposed to non-manageable demands, family problems could generate in mental illness and lead to depression. Conclusion: To evolve from being a teenager to being an adult can cause an emotional storm and psychological distress for the individual and his surroundings. Young people rarely seek help in time. Clinical significance: The literature study can contribute to how health professionals can better respond to children and adolescents with depression and prevent for disease process to become longer and causing greater suffering for the afflicted. Keywords: adolescent, depression, experience, qualitative research

Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som ofta har en psykiatrisk samsjuklighet. Maudsleys familjeterapi är en evidensbaserad metod som har empiriskt stöd att vara effektiv och bör erbjudas alla ungdomar och familjer med anorexia nervosa. Det har dock konstaterats att de inte alltid räcker med Maudsley-modellen, utan i dessa fall rekommenderas tilläggsbehandling för att fler ska bli friska. Den behandling som erbjuds patienter med anorexia nervosa för ungdomar under 18 år delas in i tre faser enligt Maudsley-modellen och studien undersöker Dialektisk beteendeterapi (DBT), färdighetsträning som en tilläggsbehandling till familjeterapin under slutfasen i behandlingen. Via en enkät undersöktes ungdomarnas upplevda nöjdhet och nytta med behandlingen samt deras upplevelse av gruppledarnas insats. Utvärderingen som baseras på 25 ungdomars svar vid sista grupptillfället och visar att ungdomarna upplevt sig nöjda med den tilläggsbehandling de fått samt gruppledarnas insats. Ett moment om självkänsla/självförtroende, som även innehöll områden som perfektion, var särskilt uppskattat av flertalet som också tyckte att det avsnittet borde få större plats. Slutsatsen är att DBT färdighetsträning kan vara en värdefull tilläggsbehandling vid svår och långdragen anorexia nervosa för ungdomar.