Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HVB framställs i nyhetsmedia. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpas är den socialkonstruktivistiska teorin, specifikt dagsordningsteorin. Tidigare forskning om hur socialt arbete framställs i media kommer att presenterades samt hur fenomenet ”framing” uttrycker sig i media. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metodansats, mer specifikt en innehållsanalys. Totalt nitton artiklar från Sveriges fyra mest etablerade nyhetstidningar kommer att analyseras i relation till den valda teorin och tidigare forskning. Resultatet kommer att presenteras i tre huvudkategorier, Granskning av HVB, Hot och våld och Ekonomisk vinst. Under den första kategorin finns det tre underkategorier: Säkerhet och trygghet, Tillstånd och Personal. Hot och våld är resultatets andra kategori vilket har delats in i två underkategorier, Hot och våld relaterat till personalen och Hot, utnyttjande och våld relaterat till ungdomarna. I analysen framkommer det att nyhetsmedia framställer HVB som ett nödvändigt ont i socialt arbete. Nyhetsmedia presenterar även en motstridig bild om situationen på HVB samt gör negativa kopplingar till HVB. / The purpose of this essay is to examine how newsmedia portrays HVB. The theoretical basis of this study is social constructivism, specifically the agenda setting theory. Previous research on how social work is portrayed in newsmedia will be presented along with how ”framing” previously have been used in newsmedia. This study have a qualitative method and will be practising a content analysis. A total of nineteen aticles from Swedens most well established newspapers will be analysed in relation to the chosen theory and previous research. The result will be presented in three main categories: ”Inspection of HVB”, ”Threats and violence” and ”Economical profit”. The first main category, ”Inspection of HVB”, will be devided into three subcategories which is ”Securaty and safety”, ”Licence” and ”Staff”. The second main theme, ”Threaths and violence”, will be divided into two themes which are ”Threaths and violence related to the staff” and ”Threaths, exploitation and violence related to the adolescent”. In the analysis of the results it transpires that newsmedia portray HVB as a necassary evil in social work. The newsmedia also present a contradictory view on the ongoing situation in HVB and freguently portray dismissive connotations.

BAKGRUND: Det kan vara överväldigande att bli diagnostiserad med och leva med en kronisk sjukdom. För många ungdomar påverkas vardagen mycket och innebär även familjen påverkas. Diabetes typ 1 är en allvarlig sjukdom som kräver regelbundna blodsocker-kontroller, insulinadministrering flera gånger dagligen och särskild kost och regelbunden motion. Compliance är en term som används för att beskriva hur väl en patient följer behandlingsrekommendation samt råd vilket är särskilt utmanande för ungdomar. SYFTE: Syftet med studien var att beskriva vilka aspekter som påverkar compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. METOD: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. RESULTAT: Efter granskning och analys av de valda artiklarna presenterades två huvudkategorier: Aspekter som minskar compliance och Aspekter som ökar compliance. Huvudkategorierna har tre underkategorier var. SLUTSATS: Som ungdom, med diagnosen diabetes typ 1, finns det flera aspekter som påverkar compliance. Behandlingen är komplex samt består av flera delar vilket är särskilt utmanande för ungdomar som genomgår en utvecklingsfas. Denna allmänna litteraturstudie visar på att familjen har störst påverkan på ungdomars compliance samt utgör en central och viktig roll i sina barns liv.

”Sista stoppet” – Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem är en kvalitativ studie med syfte att belysa de olika möjligheter och utmaningar som personal möter i förändringsarbetet med ungdomar på SiS särskilda ungdomshem. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på SiS särskilda ungdomshem. Studien bygger på Foucaults perspektiv om makt samt Vygotskijs teori om utveckling. Det finns stora utmaningar att möta den blandade problematik som infinner sig på SiS särskilda ungdomshem, samt att skapa relationer och motivation i den komplexa miljö som ungdomar och personal befinner sig i. De möjligheter som till synes finns på SiS särskilda ungdomshem är att skapa en trygg grund, i form av relationer, rutiner, struktur och skola. Förutsättningarna för ett lyckat behandlingsresultat bygger på också på insatser efter utskrivning.

Ätstörningen anorexia nervosa är ett samhällsproblem som har sin historia långt bak i tiden. Trots det finns det inte särskilt mycket forskning om de som har sjukdomen eller om de som arbetar med det. Syftet med denna kandidatuppsats var därmed att belysa de professionellas kunskaper och erfarenheter i arbetet med ungdomar (13–16 år) som har diagnostiserats med anorexia nervosa. Vilka behandlingar erbjuds det för dessa ungdomar och vilka är de betydelsefulla faktorerna för ett tillfrisknande? Med hjälp av undersökningens resultat insåg vi vilken betydelsefull roll den professionella kan ha i en sådan komplex situation som patienten befinner sig. Det gav oss även en inblick i hur det socialpedagogiska förhållningssättet kan tillämpas i ett sådant arbete. Resultatet visar att familjebaserad terapi (FBT) är den behandling som används mest för ungdomar med anorexia nervosa, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Det visar även att arbetet bygger på relationer, där den professionella behöver ta hänsyn till många olika faktorer som berör patienten samt att det kan vara svårt att räcka till för dem som behöver mer omfattande vård. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer, samt utifrån Aaron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM). / The eating disorder anorexia nervosa is a societal problem that has a long history. Despite this, there is not much research on those who have the disease or on those who work with it. The aim of this bachelor’s thesis was thus to illustrate the professionals’ knowledge and experience in the work with adolescences (13-16 years old) who have been diagnosed with anorexia nervosa. What treatment is offered to young people and what are the important factors for recovery? The results of the survey made us realize what significant role the professional can play in such complex situation as a patient. It also gave us an insight into how the social pedagogical approach can be applied in such work. The results show that family-based therapy (FBT) is the most commonly treatment, used for adolescents with anorexia nervosa, which is consistent with previous research. It also shows that the work is based on relationships, where the professional needs to make allowances for many different factors that affect the patient and that it can be difficult to suffice for those who need more comprehensive care. The survey is based on a qualitative method, with semi-structured interviews, and based on Aaron Antonovsky’s theory Sence of coherence (SOC).

Bakgrund: Epilepsi är den vanligaste neurologiska sjukdomen i Sverige och innebära en livslång sjukdom som vanligtvis debuterar under barndomstiden. Det är ett tillstånd som ger återkommande epileptiska anfall. I Sverige beräknas det finnas cirka 10 000 barn och ungdomar med epilepsi. Epilepsin har en stor påverkan på ungdomars livskvalité och KASAM. Där rädsla för annorlundaskap, sjukdoms avslöjandet och begränsningar som finns i livet, gör att medveten och omedveten utanförskap och isolering ökar hos ungdomarna med epilepsi, som ligger i grund för minskad KASAM och livskvalité.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med epilepsi och hur det påverkar vardagen.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats har genomförts på tio kvalitativa artiklar. Datainsamlingen samlades in från två olika databaser, Cinahl och PsycINFO. Den insamlade data analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: Under arbetet med innehållsanalysen framkom det två kategorier med fem underkategorier. Kategorier som framfördes var: Hantering av vardagen och Upplevelsen av hur sociala relationer påverkas. Slutsats: Epilepsi hos ungdomar medför rädsla för att drabbas av krampanfall och därmed skadas, samt att anhöriga skall bevittna ett anfall. Ungdomarna upplever begränsningar i sina fysiska-, sociala - och skolaktiviteter, framtida drömyrke och nuvarande vänskapsrelationer. Genom acceptans, kunskap och stöd från omgivningen kan ungdomarnas möjlighet till normalitet, trygghet och stöd till ungdom med epilepsi för att öka hanterbarheten i vardagen.

Den här studien har haft för avsikt att undersöka preventiva åtgärder för ungdomar motnarkotika ur två professioners perspektiv, polismyndigheten och socialtjänsten. Viavgränsade vår studie till två kommuner, Avesta och Leksand. Vårt huvudfokus har varitnarkotikaprevention för ungdomar i åldern 15-25 år. Med hjälp av kvalitativa intervjuermed anställda inom polis och socialtjänst har materialet samlats in och sedan analyserats.Intervjuerna kodades enligt kvalitativ innehållsanalys, varav fyra olika huvudkategoriermed tillhörande subkategorier skapades under analysprocessen. I resultatdelenanalyserades det insamlade materialet i kategorierna i förhållande till de utvaldateoretiska perspektiven, sociala band och rutinaktivitetsteorin, samt tidigare forskning.Resultatet visade att kommunernas preventiva metoder skiljer sig åt, men gemensamt äratt fokus riktas mot åtgärder som grundar sig i den sociala brottspreventionen, samt ärfrämst på en sekundär nivå. Avslutningsvis förs en diskussion om arbetets helhet samthur det skulle kunna vara till nytta för kommunerna framgent.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i åldern 14-17 år upplever och förhåller sig till kroppsideal i sociala medier. Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Frågeställningar Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 vilket kroppsideal som framhävs i sociala medier? Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 att kroppsideal och sociala medier påverkar deras tillvaro? Metod Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Urvalet baserades på ….och består av sex stycken intervjuer med tre killar och tre tjejer mellan 14-17 år. Studien har en fenomenologisk ansats där vi undersökte deltagarnas upplevelse av fenomenet kroppsideal. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys där resultaten kategoriserats genom tre olika teman. Intervjuerna gav bland annat en bild av ungdomarnas syn på kroppsideal samt hur det med jämförelse med andra har påverkat deras självbild. Resultat        Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på̊ sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar både positivt och negativt, samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Analysen av intervjuerna gav oss tre teman; den första handlade om Kroppsideal på Instagram, där det framkom att Instagram var den främsta plattformen på sociala medier där kroppar synliggörs mest. Det visade sig också finnas ett kroppsideal som tar mer plats än andra. Den vältränade muskulösa mannen och den slanka kvinnan med stor byst och stor bakdel. Det andra temat handlade om Jämförelse med andra, påverkan och självbild. Informanterna delgav att de någon gång under deras liv har upplevt en påverkan i någon grad. De flesta har velat eller vill göra någon förändring med deras kropp. Förändringarna handlar oftast om viktnedgång eller muskelbyggnad. Det sista temat är Identitetsskapande. Sociala medier skapar utrymme för att skapa sig en identitet, en så kallad online-identitet där en visa upp en bild av sig själv som inte behöver stämma överens med verkligheten, även kallat offline-identitet. Slutsats     I denna studie framkom det att social medier, framförallt Instagram förmedlar ett kroppsideal som för många skiljer sig stort ifrån hur den egna kroppen ser ut. Dessa ideal är för många ouppnåeliga attityder och föreställningar om de kroppar som inte når upp till idealet och hur detta påverkar ungdomar, vilket i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Slutsatsen blir att Förälder, influencers/förebilder, blivande och verksamma lärare bör uppmärksamma hur ungdomar upplever dessa ideal samt hur de blir påverkade av dessa.

Bakgrund Ungdomsåren innebär en övergångsperiod i livet då barndomen fullbordas och livet som vuxen påbörjas. Denna tid kan vara mycket omvälvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsåren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebära stora påfrestningar och resulterar inte sällan i mycket stress och ångest. Isolering från vänner, förlorad självständighet och kroppsliga förändringar är exempel på faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och ångestfyllt. För att försöka minska dessa negativa känslor använder sig ungdomarna av olika copingstrategier. Syfte Syftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer. Metod För att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie. Forskning där undersökningsgruppen var mellan 10 och 20 år samt hade en cancerdiagnos ämnades inkluderas i studiens resultat. Totalt 16 artiklar låg till grund för studiens resultat. Resultat Centrala områden som framkom vid sammanställningen av de vetenskapliga artiklarna utgjorde resultatets fem huvudrubriker att upprätthålla en känsla av normalitet, att söka socialt stöd, att utbyta erfarenheter, att söka information samt positiva tankar och att acceptera. Dessa rubriker speglar de olika copingstrategierna som ungdomarna använde sig av. Det sociala stödet uppgavs till största del komma från vänner, familj och sjukvårdspersonal och erfarenheter utbyttes gärna med andra ungdomar i samma situation. Via litteratur, Internet och sjukvårdspersonalen sökte de information om sjukdomen. Slutsats Ungdomar med cancer använder sig av olika copingstrategier, både emotionsfokuserade och problemfokuserade. Sjuksköterskor bör vara medvetna om att ungdomarna använder sig av olika copingstrategier och att alla strategier inte passar alla ungdomar. Att uppmuntra ungdomarna till att hantera situationen på ett sätt som de själva inte valt skulle kunna resultera i ytterligare stress och ångest. Sjuksköterskor måste respektera ungdomarnas val av strategier och alltid utgå från den enskilde individens behov.

För ungdomar med diabetes mellitus är det nödvändigt att lära sig att hantera och leva med sin sjukdom på ett framgångsrikt sätt så att de gradvis kan överta ansvaret för sin egenvård. När förflyttningen av ansvaret för sjukdomshanteringen påbörjas kan samarbetssvårigheter och konflikter uppstå mellan ungdomarna och deras föräldrar. Misskötsel och förhöjda blodsockernivåer under längre tidsperioder riskerar att påverka blodkärl och kan leda till komplikationer som kan bli kostsamma för individen, samhället och sjukvården. Sjuksköterskans professionella ansvar är att främja egenvård och självbestämmande samt etablera en förtroenderelation mellan patienten och dennes närstående.

No description available.