I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras är åren 1991-2012. Variablerna konstrueras från data hämtade från SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffärer som inkluderar samarbete vid produktion för de två grupperna av länder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar på ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna när det gäller de europeiska länderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska länderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de två samarbetena. De sammanvägda resultaten från studien ger inget entydigt svar på hur skillnaden mellan Europa och Norden med avseende på detta samband kan förklaras. Även om minskade försvarsutgifter överlag beskrivs som en drivkraft till internationellt försvarsmaterielsamarbete finns det sammantaget anledning att ifrågasätta att länder per automatik åstadkommer kostnadsbesparingar genom att ingå i ett försvarsmaterielsamarbete. Resultaten tyder på att försvarsmaterielsamarbete försvåras avsevärt om samarbetet varken kan erbjuda länderna kostnadseffektiva lösningar eller bidra till upprätthållandet av nationernas enskilda säkerhetspolitiska intressen. Inom ramen för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet tyder mycket på att denna problematik är närvarande. Detta kan också vara en potentiell förklaring till frånvaron av samband mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete för de nordiska länderna.

In 2011 the Swedish government implemented the autonomy reform, which was a legislative change regarding the administration of the institutions of higher education. The aim was to enhance the autonomy of the universities within the framework of the current ruling authority or agency. Collegiality and academic freedom in research and teaching has long been a central norm within the academy. The justification for the autonomy reform proclaimed that if Sweden should have world class institutions for higher education it demands greater autonomy for the universities to manage and frame their internal organisations. The practical implications of the deregulation was generally greater independence regarding administration, teaching positions and the content of education. The institution of collegiality is a natural part of the historic evolution of the universities and a potential increasing marginalisation of the scientific process is a highly relevant issue in political science and administration research. There are some comprehensible effects of the reform that can be identified today. They are clear but very differentiated between institutions. A group of older universities, with a longer tradition and legacy, have mostly kept their old organisations while another group has made vast changes in their organisational structures at the cost of collegiality. Hierarchical administration have increased and affirmative collegial mandates have been transferred to individual actors within the organisation. This divergence between universities is potentially problematic because the common denominators have significant connections to the institutions historical and present quality and prominence. The purpose of this essay is to investigate, from a policy perspective, whether the content and consequences of the autonomy reform are problematic in connection to the universities differing valuation of collegiality as a component in academic prosperity. The analysis indicates that the organisational differences could lead to a widened gap between the universities in terms of quality, prestige and knowledge production. This due to weakened policy instruments that safeguards traditional and proven academic organisational methodology. The consequences of the differing responses to the deregulation can thus lead to a segregation between institutions instead of their convergence, which does not comply with the explicit ambition of a world class and equality driven sector of higher education.

Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora interna och externa utmaningar, vilket ställer stora krav på intern och extern effektivitet inom offentliga verksamheter. Mycket hopp har tilldelats digitalisering för att kunna lösa de problem som olika samhällen nu står inför. Den offentliga sektorn i Sverige har dock halkat efter i sin digitalisering när den sätts i relation till offentlig förvaltning i andra länder. Regeringen har påbörjat en digital förnyelse av det offentliga Sverige under programmet “Digitalt först” för att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Programmet betonar bland annat målet, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Rapporter visar dock att myndigheter inte har levt upp till regeringens årliga målsättning. Samtidigt efterfrågas det mer forskning kring de aspekter som målet berör. Detta väcker frågan kring hur utmaningarna i digitaliseringsprocessen ser ut i myndigheter utifrån regeringens mål.   Syfte: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur det inom myndigheter arbetas med digitalisering utefter regeringens mål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Som en del av detta ämnar studien att synliggöra vilka utmaningar och perspektiv som finns i myndigheters digitaliseringsarbete med fokus på innovation, samverkan och öppna data, för att myndigheter ska kunna genomföra lyckade digitaliseringsprojekt i framtiden.   Metod: För att uppfylla denna studies syfte har en fallstudie genomförts, vilket har legat till grund för hur forskningen har genomförts. Den empiriska materialinsamlingen har inhämtats från semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Digitaliseringen av den offentliga sektorn är under utveckling och det finns kvar att göra innan den offentliga sektorn når regeringens mål, att bli världsledande inom digitalisering av offentlig sektor innan 2025. Arbetet har hittills inte varit helt enkelt då det finns stora utmaningar som myndigheter behöver beakta i arbetet för att uppnå regeringens digitaliseringmål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Resultatet av vår studie visar att de utmaningarna som påvisas i samtliga medel (innovation, samverkan och öppna data) framförallt är kopplade till juridiska, mentala och tekniska utmaningar. Studien har framförallt bidragit med att befästa att ytterligare faktorer behöver förstås för en framgångsrik digitalisering än vad tidigare forskning har belyst. Vidare har studien bidragit till mer forskning kring hur myndigheter ställer sig till digitalisering och dess utmaningar. / Background and problem: The public sector is facing great internal and external challenges, putting pressure on internal and external efficiency within public organisations. Hope has been given to digitalisation to solve the problems different societies are faced with. The public sector in Sweden has nevertheless been halting in relation to e-government development in other countries. The Swedish government has initiated a renewal of the public sector within the program “Digitalt först” in order for Sweden to become the country which is the most prominent in utilising the potentials of digitalisation. Among other things, the program calls for a more open government which supports innovation and participation. Reports are nevertheless indicating that authorities within the public sector have not achieved the yearly goals stated by the Swedish government. Furthermore, additional research is called for regarding the different aspects of the goal. This evokes the query concerning the challenges of the digitalisation process within authorities relating to the goals set by the Swedish government. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how the public sector work towards the government goal, a more open government which supports innovation and participation. As a part of this, the study aims to illustrate the barriers and perspectives within the Public sector’s work with digitalisation, with a focus on innovation, co-creation and open data. The is carried in order for the public sector to accomplish digitalisation projects successfully in the future. Method: To fulfil the purpose of this study, a case study was carried out. In the case study, empirical information has been collected through semi-structured interviews and public documents. Conclusion: The digitalisation of the Swedish Public sector is in progress and there is still work that needs to be done in order for the public sector to fulfil the Swedish government’s goal of becoming world-leading in digitalisation within the public sector before 2025. The process of digitalising the public sector has not been easy and has come with barriers which needs to be addressed in order to fulfil the target of a more open government which support innovation and participation. The study concludes that each tool (innovation, co-creation and open data) above all are associated with legal, mental and technical barriers. The main contribution of this study is to highlight that additional aspects needs to be considered in order for authorities to digitalise successfully. In addition to this, the study has contributed to research regarding the perspectives of authorities on digitalisation and its challenges.

The purpose of this thesis is to examine how the two extreme parties, the Nordic Resistance Movement and the Communist Party relates to Robert Dahl's seven institutions of polyarchy. This is examined by using a qualitative method. The parties' programs have been analyzed to answer if their views and proposals are consistent with the institutions of polyarchy. The thesis will also try to answer if extreme parties should be banned from a polyarchical perspective. Polyarchy is structured as an interconnected network where seven predetermined institutions all need to work together to achieve a realistic form of democracy. According to the left-right scale the two parties is placed at the edge of each side. The Communist Party strives for a stateless state and the Nordic Resistance Movement wants to see an ethnically pure national socialist society. The thesis shows that the Nordic Resistance Movement doesn't fulfill any of Robert Dahl's seven institutions of polyarchy. The Communist Party fulfills only two institutions. It is difficult, if not impossible, to determine whether enemies of democracy should enjoy democratic rights. The polyarchy speaks both for and against a ban on extreme parties. It's a democratic dilemma.

Abstract Bachelor thesis in Political Science by Sofia Weilander spring term 2018 Supervisor: David Scott The aim of this study is to analyze how sexual harassment and violence have been  represented as problems by  the metoo movement and the following political response in Sweden. The method and the theoretical frame in this study is based on Carol Lee Bacchi's approach ”Whats the problem represented to be?” The study is based on a poststructuralist position and aims to demonstrate how sexual harrasement and gender equality is problematized trough the metoo-movement. The findings is that the problematization started as a power critical problematizion of gender. This problematization is  characterized by women  witnessing about sexual  harassment and violence by men in power positions.  In the following political  response, this power critical  problematization is replaced  by a problematization that  stresses that sexual  harassment is an educational  problem, meaning that this  problem can be overcome  through education.  The results  are also interpreted as signs of neoliberal influence in public discourse.

“Frontbyråkrater” (eng. Street-level bureaucrats), som arbetar i slutet av den offentliga policykedjan, har en viktig roll för hur offentlig policy implementeras. Teorin om frontbyråkrater sägeratt tjänstemän som arbetar i slutet av policykedjan måste tas i beaktande för att fullt ut förståimplementeringen av offentlig policy. Anledningen är att, säger teorin, dessa tjänstemänutformar policy mer än politikerna på grund av det handlingsutrymme och den handlingsfrihet dehar. Med utgångspunkt i teorin om frontbyråkrater och uppfattningen att "handlingsutrymme"ska ses som uppgiftsberoende vill den här studien undersöka vilka faktorer som påverkarhandlingsutrymmet. En fallstudie med flera analysenheter genomfördes för att besvarauppsatsens frågeställningar. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med8 kommunala inspektörer och en granskning av det legala ramverk som styr deras arbete. Utifrånteorin härleds tre faktorer och ett tentativt analytiskt ramverk konstrueras för analys. Resultatetvisar att det legala ramverket och kontrollmekanismer påverkar arbetsuppgiftens komplexitetvilken i sin tur påverkar det faktiska handlingsutrymmet hos frontbyråkraten. Resultatet stöderuppfattningen att handlingsutrymme ska ses utifrån den uppgift som är för handen varför vidareforskning behöver använda tillvägagångssätt som karakteriseras av en hög grad avkontextualisering. Resultatet visar också, vilket stöds av tidigare forskning, att politiskabeslutsfattare kan stödja implementeringen av policy genom tydligare vägledningar och direktiv.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer självskattar sin kompetens inom några av ledarskapets olika områden kommunikation, konflikthantering, motivation, arbetsgruppen samt strategi och mål samt att studera eventuella samband mellan chefernas självskattade kompetens och erfarenhet, ålder och chefsnivå men även att identifiera eventuella utmaningar. Teori: Teorin som har använts i studien är relevant forskning och litteratur kring ledarskap och vad som är viktigt för en chef i sitt ledarskap. Den inledande vetenskapliga forskningen innefattar vad ett effektivt ledarskap innebär. Vidare innehåller den forskning kring hur chefer uppfattar sitt ledarskap. Därefter beskrivs hur ålder sammanhänger med chefers fokus i sitt ledarskap. Slutligen utgår forskningen från diskursen kring egenskapsinriktad forskning och dess antagande om att en ledare ska inneha vissa egenskaper för att blir framgångsrika ledare. Teorin utgår från några centrala områden inom ledarskap utifrån ledarskapslitteraturen som en chef behöver ha med sig i sitt ledarskap. Avslutningsvis lyfts teori kring erfarenhetsbaserat ledarskap fram för att se vad erfarenhet kan ha för inverkan på chefernas självskattade kompetens inom ledarskapet. Metodik: En kvantitativ studie med tvärsnittsdesign har använts där ett frågeformulär skickades ut till 407 chefer inom Västsverige inom olika branscher och sektorer. Sextiofyra chefer besvarade enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 16 procent. Resultat: Resultatet av studien visade att cheferna självskattade sin kompetens högt inom samtliga områden och visade inga specifika eller större utmaningar för cheferna inom deras ledarskap. Resultatet tyder på samband mellan erfarenhet som chef och självskattad kompetens när det gäller kommunikation, konflikthantering, gruppdynamik samt strategi och mål men inte gällande motivation. Vidare tyder det på inget samband mellan chefernas självskattade kompetens och chefsnivå gällande motivation, gruppdynamik samt strategi och mål. Gällande kommunikation däremot fanns det medelvärdesskillnader men inget tydligt mönster kunde utläsas mellan de olika chefsnivåerna. Inom konflikthantering fanns det ett samband mellan chefsnivå och hur cheferna självskattar sin kompetens. Vidare tyder resultatet på samband mellan ålder och chefernas självskattade kompetens gällande gruppdynamik. Inom de övriga områdena fanns inget samband mellan ålder och skattad kompetens.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet. / The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.

Equality is getting more and more attention in today’s society. Luleå kommun signed an equality declaration under the year 2013, stating that they are to work for a more equal municipality. The purpose of this study is to explain and follow up how resources are divided within a public administration as well as identify possible actions to reduce any gender differences. To answer the study’s research question and fulfil the purpose, this study has investigated how grant for housing adaptation is divided between men and women in Luleå kommun. An abductive method has been used where previous theories have been used to support and explain the result. The study consists of two substudies. The first substudy consisted of 3408 cases regarding grant for housing adaptation in Luleå kommun from the year 2012 to 2017. The result shows that when the certifier of the adaption were a woman, the men that applied for the grant got a bigger sum of money than the women. A significant difference could also be seen when the certifier had the profession of an occupational therapist. To find explanations and comprehension for the result of the first substudy, the second substudy were a post-hoc analysis that consisted of semi structured interviews. Three female occupational therapists, two office workers, the chief off the section were the grant are granted and one gender researcher, all in Luleå kommun, were interviewed. The conclusion of the study is that the historic power relationship between men and women are the underlying cause for the imbalanced resource allocation. The study contributes with a concrete control method. We suggest changed working manners with adoption of checklists and new routines are required. It’s important that the result from this study are brought to the surface in order for change to happen. Lastly follow-ups are required for the gender equality work to move forward.

No description available.