Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka formativ bedömning som verktyg för elevers lärprocesser i idrott och hälsa. Det mer preciserade syftet var att studera på vilka sätt lärare använder sig av formativ bedömning i ämnet. Studieobjektet undersöktes med grund i tre frågeställningar. När och på vilket sätt används formativ bedömning som ett verktyg i bedömningsprocessen i idrott och hälsa? Hur ser samspelet mellan lärare och elever ut i den formativa bedömningsprocessen? Vad underlättar respektive försvårar användandet av formativ bedömning i idrott och hälsa? Metod Studieobjektet undersöktes genom en fallstudie bestående av observationer. Totalt nio lektionstillfällen undervisade av en enskild lärare observerades. Ett antal observationspunkter registrerades i fältanteckningar i form av ett observationsschema med hög struktureringsgrad. Faktorer som observerades var bland annat den formativa bedömningens innehåll, vem som initierade bedömningsprocessen och på vilken nivå återkoppling gavs. Som vetenskapsteoretiskt ramverk användes Peter Hay och Dawn Penneys idéer om kommunikationens betydelse för bedömning. Resultat Observationerna visade att läraren främst använde sig av formativ bedömning som ett verktyg för att ge återkoppling till en enskild elev på uppgiftsnivå. Vidare vittnade resultaten om att läraren generellt initierade de formativa bedömningsprocesserna och att kommunikationen och samspelet mellan lärare och elev var av god kvalitet. I de fall då kommunikationen bedömdes vara försvårad upplevdes elevens attityd och bristande intresse som en försvårande omständighet. Följaktligen noterades god kommunikation där båda parter bidrog som en underlättande omständighet. Slutsats Studien fastställer att lärare i idrott och hälsa frekvent använder formativ bedömning för att stärka elevers kunskapsutveckling på en uppgiftsorienterad nivå och att att ändamålsenlig och ömsesidig kommunikation mellan givaren och mottagaren av den formativa bedömningen och ömsesidigt intresse för elevens utveckling viktiga för bedömningen. / Aim The aim of this study is to investigate formative assessment as an educational tool for student's learning in physical education and health. The more precise objective was to study the way in which teachers use formative assessment in the specific subject. The object of study was investigated in the light of three questions. When and in what way is formative assessment used as a tool in the assessment process in physical education and health? How efficient is the communication between teacher and student and who initiates the formative assessment process? What circumstances facilitate use of formative assessment in physical education and health and what makes the use more difficult? Method The object of study was investigated through a case study consisting of observations. A total of nine lessons taught by a single teacher were observed. A number of observational foci were registered in field notes in the form of a highly structured observation schedule. Factors that were observed include the contents of the formative assessment, the initiating individual and on what level feedback was given. Peter Hay and Dawn Penney's ideas regarding the relation between communication and assessment were among other theories used as the theoretical framework of the study. Results The observations present evidence that the teacher primarily used formative assessment as a tool for giving students assignment oriented feedback one at a time. Furthermore the results indicated that it was the teacher who typically initiatied the formative assessment processes and that the communication between teacher and student was generally of good quality. The cases in which communication problems were registered the student's attitude and interest was experienced as a negative factor. Consequently, good coomunication to which both teacher and student contributed was experienced as a positive factor. Conclusions The study concludes that teachers in physical eduction and health use formative assessment frequently as a tool for improvement of students' knowledge on assignment level and that purposeful communication between the giving and receiving part of the formative assessment and mutual interest in the progress of the student are fundamental factors for assessment efficiency.

Abstract In this study the native language teachers' experiences in focus, regarding formativeassessment methods and conditions for formative assessment in teaching. The study had aqualitative approach. The sample consisted of four teachers interviewed. The interviewswere semi-structured and the questions were asked using an interview guide andsupplementary questions. The experiences that the teachers expressed about a greater clarityon goals and overall picture of students' development. Formative assessment also affectedthe planning of teaching when it gave structure. Increased quality and motivation werehighlighted as positive effects of formative assessment, while adapting to different studentsin the group could be a challenge. Native language teachers felt that the application ofdifferent strategies and techniques in teaching helped them in the interaction with thestudents. When the terms of the conditions for the use of formative assessment in teaching experienced native language teachers to aspects such as time, collegial cooperation, students' ability to adapt to the new way of working and different levels of knowledge of pupils, played the role. Many of these assumptions are consistent with previous research on formative assessment. The interviews took off native language teachers in the future conditions more specifically has to do with the subject mother tongue, such as the time available for the subject, the placement after school, volunteerism, teaching facilities and group size. / <p>2016-11-29</p>

<p>Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om. Lärarna i undersökningen visar insikt i den formativa bedömningsprocessens dokumentation men praktiserar inte denna fullt ut i vardagen. Lärarna känner att deras yrkesspråk inte är tillräckligt för att kunna dokumentera på ett tillfredsställande sätt. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga bedömningar kräver att lärarna dokumenterar formativt. Detta har blivit en tung börda för lärarna som behöver stöd med att utveckla ett professionellt yrkesspråk.</p>

Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om. Lärarna i undersökningen visar insikt i den formativa bedömningsprocessens dokumentation men praktiserar inte denna fullt ut i vardagen. Lärarna känner att deras yrkesspråk inte är tillräckligt för att kunna dokumentera på ett tillfredsställande sätt. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga bedömningar kräver att lärarna dokumenterar formativt. Detta har blivit en tung börda för lärarna som behöver stöd med att utveckla ett professionellt yrkesspråk.

Att synliggöra lärande är något som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste åren har det diskuterats på flera plan, internationellt, nationellt och lokalt på skolor hur man kan arbeta formativt och hur man går tillväga för att ge formativ bedömning. Formativt lärande är något som för lärandet hos eleven framåt. Detta har vi särskilt uppmärksammat i vår vardag som lärare. Hur arbetar då lärare formativt? Har de den kunskap som krävs för att få eleverna att uppnå de mål som är nationellt uppsatta? Vi ville ta reda på hur några lärare arbetar med formativ bedömning och då särskilt titta på hur dessa lärare ger formativ återkoppling till sina elever. Vi har använt oss av en metodtriangulering för att jämföra forskning och empiriska undersökningar. För att försöka få svar på vårt syfte med undersökningen och de frågor vi ställt oss har vi använt två kvalitativa metoder, intervju och observation. Genom att både intervjua och observera lärarna kunder vi genom trianguleringen jämföra våra resultat. Vi ville ta reda på om lärarna gör som de säger att de gör. Resultaten av undersökningen visar att lärarna har en god vilja att arbeta formativt och med återkoppling som leder elevens lärande framåt. Den visar att lärarna inte har tillräcklig kännedom om de återkopplingsstrategier som dagens forskning lyfter fram som framgångsrika. De flesta av lärarna organiserar sin undervisning utifrån mål och syfte med det som ska läras men synliggör inte dessa tillräckligt för eleven, detta visar sig i våra observationer. Vår undersökning visar att det finns områden inom den formativa återkopplingen som kan förbättras och utvecklas.

Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare och chefer uppfattar de möjligheter och begränsningar som finns av att använda en medarbetarundersökning som personalutvecklingsinstrument. Vi utgår ifrån två frågeställningar i vår studie: Vilka möjligheter och begränsningar ser chefer och medarbetare med medarbetarundersökning samt Vilka skillnader och gemensamma nämnare finns gentemot chefer och medarbetare? För att finna svar på våra frågeställningar utgår vi ifrån en enkätundersökning. Vårt urval består av ett svenskt företag verksamt inom bemanningsbranschen. Chefer och medarbetare från alla kontor i Sverige fick möjlighet att besvara enkäten. De teoretiska referensramar som aktualiseras i vår studie är validitet och formativ bedömning som vi finner av stor relevans för vår undersökning. I tidigare forskning ger vi läsaren en ökad förståelse kring hur medarbetarundersökningar använts över tid. Information kring hur den brukar vara utformad, fördelar och nackdelar samt uppföljningsåtgärder med undersökningen beskrivs. Ur resultatet har vi kunnat dra slutsatser att majoriteten av de anställda på utstuderat företag är positiva till att medarbetarundersökningar används i syfte att mäta arbetsrelaterade frågor. Cheferna på företaget är i nästan alla avseenden positiva kring uppföljningsarbetet. I frågan om cheferna involverar sina medarbetare i uppföljningsarbetet tycks cheferna ha en annan uppfattning än medarbetarna. I undersökningen framkom således att medarbetarna tycks ha en negativare syn på uppföljningsarbetet i sin helhet. Det råder delade meningar kring möjligheter och begränsningar och avslutande i vår studie lyfter vi åtgärder som bör vidtas för att utveckla medarbetarundersökningen.

This study aims to examine teachers’ approach to formative assessment. The purpose has materialized to four research questions linked to the theory of formative assessment. It does so by interviewing eight teachers in upper secondary education. The interviews are then interpreted through a method inspired by the phenomenographic method. During the teachers' formative work they describe their feedback as matrices based on the curriculums, verbal, written, and for many of the informants done mostly in connection to the return of examinations. The results of the study also finds that the requirements of summative assessment from, amongst other things, the curriculum makes it difficult for teachers to fully implement formative assessment. In addition, the lack of time makes it difficult for the teachers to work as formative as they want. The interviewed teachers also confirm what other studies have found, and thus the formative ways of working do not achieve their fully potential if it is only used instrumentally, and not implemented as a complete theory. The study also finds that teachers experience difficulties in motivating of the students and making them responsible for their own learning.

The most important influencing factor in student learning is the teacher. It is not so much what the teacher does, but what the teacher makes his students to do that is important. That is what this study investigates. Which workingmethods are used and how are they varied? It also investigates how formative assessment is used in practice. Which formative elements can be found in the teachers practice and what methods are used? As data collection methods interviews, classroom observations and a student questionare have been used. The results shows that teachers who vary their working methods and who use interactive methods have more positive pupils. The result also shows that the teachers use formative assessment but in varied extent. No teaching method can safely be said to be the best but one thing is certain - varied teaching promotes pupils learning!

Feedback är en stor del av lärares dagliga arbete och på vilket sätt de ger feedback på påverkar i sin tur elevers fortsatta lärande. Feedback är ett ständigt aktuellt ämne som ofta uppmärksammats i media och i skolvärlden vilket har gjort detta ämne intressant. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken typ av feedback grundskollärare ger på elevers arbeten. Metoden har varit en litteraturstudie och omfattar empiriska forskningsresultat som funnits tillgängliga i databaserna Eric, Summon och SwePub som publicerats åren 2001–2016. Resultatet visade att många lärare inte använder skriftlig feedback i formativt syfte utan istället ger poäng, beröm eller bedömning via smileys. / <p>Svenska</p>

InledningSummativ och formativ bedömning är två olika bedömningsmetoder som lärare i dag arbetar med i skolan. Fokus i detta arbete är på formativ bedömning där feedback har en stor betydelse. Feedback kan ges på olika sätt och av både lärare och klasskamrater. Denna studie ger en djupare insyn kring hur feedback bör ges och vara kopplad till kunskapsmål och kriterier för att eleverna själva ska förstå vad som förväntas av dem för att de sedan ska kunna vidareutveckla sin kunskap.Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 anser sig arbeta formativt med bedömning i ämnet svenska.MetodI studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare i årskurs 4-6 på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgår det att formativ bedömning är något som aktivt används i skolan men inte alltid i den utsträckning som lärarna själva vill. Lärarna uttrycker att summativ och formativ bedömning bör komplettera varandra. Feedback är det som störst fokus läggs på inom formativ bedömning i denna studie. Feedback kan ges av lärare och elever men lärarna menar att feedbacken behöver vara tydlig och framåtsträvande och att elever ska ges tid att bearbeta den.