Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka ett urval lärares uppfattningar och arbete angående matematikläxan samt undersöka i vilket syfte de har matematikläxan. Detta undersöks genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar bland annat att lärarna är eniga om att matematikläxans syfte dels är att eleverna får en extra repetitionsträning, de får träna på att ta ansvar samt att läxan ska befästa elevernas kunskap ytterligare. Samtliga informanter i min studie menar att det är viktigt att matematikläxan inte ska vara något nytt utan eleverna ska kunna göra den på egen hand. De flesta lärarna i studien individanpassar matematikläxan och resultatet visar att matematikläxan både används på ett formativt och summativt arbetssätt i form av bland annat kamrat- och självbedömning. Det positiva med matematikläxan är bland annat att den involverar föräldrarna i deras barns skolgång samt att eleverna får en extra färdighetsträning. En av nackdelarna med matematikläxan som resultatet visar är att den kan bli kämpig för de elever som har det jobbigt hemma och i skolan av olika anledningar.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur formativ bedömning används vidlaborationer i biologi på gymnasiet, i Sverige och Island.För att uppnå dessa syften har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer med sexlärare; tre svenska och tre isländska. Intervjuerna visade att isländska lärare tolkade begreppetformativ bedömning lite snävrare än de svenska. Lärarna använde formativ bedömning ivarierande grad. Sammanfattningsvis kan de skillnader som observerades inte förklarasutifrån lärarnas olika nationalitet eller utbildning om formativ bedömning. De två lärare sominte upplevde hinder i att arbeta enligt ett formativt arbetssätt var de lärare som hade kortastarbetslivserfarenhet.Svenska lärare berättade att deras syn på laborationens syfte och bedömning baseras påämnesplanen och kunskapskraven medan isländska lärare baserar sin åsikt till största delen påsin erfarenhet. Detta kan bero på skillnader mellan svenska och isländska styrdokument.

InledningDet finns många olika användningsområden och arbetssätt när det gäller diagnoser. Undermin verksamhetsförlagda utbildning har jag stött på olika sätt att använda dem på menframförallt har jag mötts av att eleverna gör diagnosen när de är klara med kapitlet och sedanarbetat vidare i läroboken. Ett annat sätt jag uppmärksammat är relativt vanligt är att vissaelever inte hinner göra diagnosen för att det är dags för klassen att gå vidare till nästa kapitel.Diagnoser blir en form av kontroll av elevers kunskap och är, för mig, nära förknippade medbedömningar. Därför är jag nyfiken på hur diagnoserna kan användas i just bedömningssyfteoch om de kan användas både summativt och formativt.SyfteSyftet med denna studie är att ge en bild av hur lärare använder sig av diagnoserna imatematikböckerna i grundskolans årskurs 1-3. Jag vill även ge en bild av ifall diagnosernapåverkar lärarnas bedömning av eleverna och i så fall även hur bedömningen påverkas.MetodI denna studie användes kvalitativa intervjuer som metod. Fyra lärare, alla verksamma iårskurserna 1-3, intervjuades i strävan om att få reda på hur de använder diagnoserna iläroböckerna i sin bedömning.ResultatResultatet i denna studie visar att alla lärare i studien låter sina elever göra diagnoserna iläroböckerna när eleverna kommit dit i kapitlet. Med hjälp av elevernas resultat pådiagnoserna kan lärarna planera sin undervisning och hur eleverna ska arbeta vidare efterdiagnosen. Tre av lärarna använder sig även av andra diagnoser för att skapa sig en bredarebild av var eleverna befinner sig i sitt lärande. Diagnoserna används både summativt ochformativt. Det summativa användningsområdet handlar om att diagnoserna, till viss del,påverkar det omdöme eleven får i slutet av en termin eller ett läsår. Det formativaanvändandet sker genom att lärarna planerar elevens fortsatta lärande och utveckling utifrånresultatet på diagnosen. Resultatet i studien visar också att två av de fyra lärarna menar attlärobokens diagnoser har betydelse för det omdöme de ger eleven. De andra två lärarna menaratt de påverkas mer av hur eleverna presterar på Skolverkets diagnosmaterial Diamant än vadlärobokens diagnoser påverkar dem.

Syftet med min studie är att ta reda på hur lärare och rektorer i grundskolan beskriver att de arbetar med formativ bedömning för att stärka lärande. I forskningsläge presenterar jag teori och forskningar om formativbedömning och dess nyckelprocesser. I resultatet beskriver jag lärares och rektorers uppfattningar om begrepp och genomförande av formativ bedömning samt hinder som de upplever med arbetet. Resultatet visar att informanterna anser att tydlig information om målen kan underlätta lärande. Återkopplingen kan också utveckla elevs kunskaper. Genom självbedömning kan eleverna få djupare förståelse för sin nivå. Kamratbedömning ger eleverna möjligheter att få höra återkoppling på ett annat språk. Hela processen kräver att lärare och rektorer fungerar som vägledare. Avslutningsvis presenterar jag nya forskningsfrågor som kan komplettera min studie.

Syftet med studien är att, utifrån nyckelstrategi 1 inom till formativ bedömning, undersöka hur lärare klargör, delger och skapar förståelse för lärandemål samt framgångskriterier inom ämnet matematik. Studien undersöker hur elever uppfattar dessa mål och kriterier samt deras uppfattning om hur läraren synliggör dessa. Nyckelstrategi 1 innebär att läraren skall klargöra lärandemål och framgångskriterier för undervisningen, delge eleverna dessa för att eleverna skall få förståelse för sitt eget lärande. Min empiri bygger på observationer och intervjuer med tre lärare samt en enkätundersökning med eleverna i respektive lärares klass. I resultatet framkommer det att den lärare som använder nyckelstrategi 1 mest är även den lärare där eleverna har störst förståelse för lärandemål. Resultatet visar även att eleverna uppfattar att läraren synliggör lärandemål vid genomgångar i början av lektionen. Det visar också att lärarna är tryggare i att skapa och synliggöra lärandemål för ett helt arbetsområde jämfört med enstaka lektioner.

<p>Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. I den formativa bedömningen har vi sett vikten av mötet mellan lärare och elev. Att arbeta formativt är tidskrävande.</p>

I denna studie kommer vi att behandla begreppet bedömning för lärande. Syftet är att undersöka hur matematikläraren resonerar kring och arbetar med bedömning för lärande. Vi behandlar vad tidigare forskning har uppmärksammat om arbetet med bedömning för lärande. Lärarna som deltagit i studien via intervjuer åskådliggör att de medvetet försöker arbeta med bedömning för lärande för att främja sina elevers lärande. Arbetet med bedömning för lärande sker genom att tydliggöra målen för eleverna, ta hänsyn till elevernas tidigare kunskaper, samt feedback från lärare, kamrater och från eleverna själva. Lärarna upplever en positiv effekt på elevers lärande vid användandet av bedömning för lärande. De hinder vi uppfattar genom lärarna är att denna metod är tidskrävande, elevers tidigare erfarenheter av undervisning och att lärarna upplever bristfälliga kunskaper hos andra lärare av bedömning för lärande.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolelever upplever, känner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nämligen Diamantdiagnosen. Jag vill också ta reda på om läraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara används som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven. Tanken med min studie är att intervjun skall genomföras på ett kvalitativt sätt med eleverna och med deras lärare. Med hjälp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att få svar på hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att ställa öppna frågor och även ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frågeställningen. Jag utgick från definition av några centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick också igenom vad forskningen har att säga om effekterna av prov och bedömning på t.ex. elevers lärande, motivation och självkänsla. Min hypotes var att eleverna upplever prov- och diagnosmomenten som hemska, men efter att ha utformat frågor och tagit reda på elevens upplevelser kring prov visade resultatet motsatsen av min hypotes. Även läraren fick delta i en undersökning i anknytning till Diamantdiagnosen. På plats under diagnostiden upplevde jag stress från både läraren och eleverna vilket fick mig att tro att läraren i fråga skulle ha en negativ åsikt om diagnosen Diamant men under intervjun överraskades jag av hennes svar då hon framförde att diagnoserna var bra och utmanande. I min analys tar jag upp om eleverna har olika lär strategier och vad har läraren för syfte med diagnosen. I den mera övergripande diskussionen resonerar jag om hur provresultat kan användas och integreras i undervisningen.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. I den formativa bedömningen har vi sett vikten av mötet mellan lärare och elev. Att arbeta formativt är tidskrävande.