<p><p>Our essay is about the grammar structure that the participants in A- and B- level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann.</p><p>Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study.</p></p>

Uppsatsens syfte är att belysa kommunikationsmedel som fyra högstadielärare i ämnet svenska som andraspråk använder i sin undervisning för att kommunicera med andraspråkselever samt att lyfta fram tillvägagångssätt som dessa lärare använder för att eleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket.  Frågeställningarna är: Med vilka kommunikationsmedel kommunicerar lärarna med andraspråkseleverna i ämnet svenska som andraspråk? samt Vilka tillvägagångssätt använder lärarna i ämnet svenska som andraspråk för att andraspråkseleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket? Undersökningens empiri består av fyra narrativa intervjuer utifrån två öppna frågor. Det empiriska materialet analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom både huvud- och underkategorier. Resultatet gällande kommunikationsmedel visar att samtliga fyra respondenter använder verbal-, icke-verbal-, bild/symbol- och individanpassad kommunikation samt kommunikation med understöd av elevernas modersmål. Resultatet angående respondenternas tillvägagångssätt visar att samtliga respondenter använder individanpassade aktiviteter och uppgifter samt att de flesta respondentera dessutom använder grupparbeten, klasskamraternas kunskaper och elevernas modersmål. Slutsatserna utifrån undersökningen är att lärarna använder de kommunikationsmedel som de anser vara passande och givande. Det framkommer också att lärarna använder olika tillvägagångssätt som språkstöttar eleverna till att utveckla sin språkproduktion, det vill säga att utveckla förmågan att uttrycka sig genom språket.

Syftet med denna studie är att belysa och få kunskap om inlärningsprocessen av andraspråk när de äger rum genom ämnet svenska. Jag vill kartlägga vad det innebär att lära sig ett andra språk samt hur det kan gå till. Undersökningen utgår ifrån intervjuer med lärare i ämnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av område de har. Syftet är att ge en översikt med förbättring för elever med svenska som andraspråk.

Inledning I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 finns det två olika kursplaner för undervisning i det svenska språket, en som heter svenska och en som heter svenska som andraspråk. Kursplanen svenska som andraspråk är ämnad för att ge de elever som inte har svenska som sitt förstaspråk likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkförmågor. Det råder en osäkerhet över vilka elever som ska läsa enligt kursplanen svenska som andraspråk och hur undervisningen för dessa elever ska utformas. Undervisningen enligt de båda kursplanerna kan se ut på olika sätt, i vissa fall integreras de båda i samma undervisning. Det råder en allmän kunskapsbrist kring ämnet svenska som andraspråk inom skolverksamheten och få lärare har en gedigen utbildning i ämnet. Elever väljer ibland bort att få undervisning i svenska som andraspråk på grund av att de genom att ta del av denna undervisning kan uppfattas som avvikande. Syfte Syftet är att undersöka några lärares syn på undervisningen i svenskämnet i grupper där eleverna har olika förstaspråk och eventuellt läser enligt två olika kursplaner, svenska och svenska som andraspråk. Metod I denna undersökning har en kvalitativ metod använts med semistrukturerad intervju som undersökningsverktyg. Materialet i undersökningen har analyserats utifrån ramfaktorteorins begrepp. Resultat Genom undersökningen framkom det att lärarnas undervisning i svenskämnet där eleverna har olika förstaspråk och även läser efter olika kursplaner är påverkade av en rad olika faktorer. Dessa faktorer skapar en ram för undervisningen vilken påverkar hur undervisningen sedan blir. Lärarnas undervisning påverkas bland annat av att kursplanerna svenska och svenska som andraspråk upplevs som väldigt lika av lärarna. Detta medför att de upplever en osäkerhet kring vad som är skillnaden mellan dem. Integreringen av kursplanen svenska som andraspråk i undervisningen begränsas därför till att främst bli explicit vid bedömning. Lärarna är i hög grad även påverkade av de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Lärarna möter vissa problem i undervisningen samtidigt som de beskriver möjligheter med denna.

Genom forskning vet vi att den språkliga medvetenheten har en stor betydelse för läs- och skrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförråd är en förutsättning för framtida skolframgångar. Ett vidgat ordförråd är särskilt viktigt för elever med ett annat modersmål än svenska, som på grund av olika skäl inte har hunnit utveckla det svenska språket. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att undersöka hur två lärare i två olika grundskolor i årskurs 3 arbetade med den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehållsrikt ordförråd hos elever som har svenska som modersmål samt hos elever som har svenska som andraspråk och om arbetssättet skilde sig åt när det gällde dessa elever. Lärarna observerades under ett antal lektioner och intervjuades efteråt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationer iakttogs hur lärare arbetade för att stimulera barnens språkliga medvetenhet och med att bygga deras ordförråd medan det genom intervjuer togs del av lärarnas tankar kring ämnet. Resultatet visade att lärarna i studien var medvetna om vikten av ett innehållsrikt ordförråd och arbetade medvetet med att utöka barnens språkliga medvetenhet inklusive ordförråd

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lärares språkdidaktiska strategier i ett flerspråkigt klassrum samt lärarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. Både lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har använts för att kunna ta del av lärarens reflektioner kring de språkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter från lektionerna som observerats har även samlats in. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det språkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lärarröst och vetenskapligt-vardagligt språk har använts för att synliggöra de språkdidaktiska strategierna i undervisningen. Studien visar att läraren använder flera språkdidaktiska strategier i ämnesundervisningen. Lärarens arbetssätt är stöttande, olika sätt att jobba med språket integreras och eleverna får flera möjligheter till interaktion. Intressant är även att läraren rör sig mellan vardagligt och vetenskapligt språk och sätter avancerat ämnesinnehåll i en vardagskontext och konkretiserar genom vardagsnära exempel och artefakter.

No description available.

According to the Curriculum for the course Swedish as a Second Language, one objective of the course is that it should contain literature from various genres and cultures and that the texts should be written by women as well as men. In 2012, there were two different textbooks to be used in the teaching of the course Swedish as a Second Language 1;  Kontext, Svenska som andraspåk 1 by Eva Hedencrona and Karin Smed-Gerdin and Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 by Monika Åström. The authors of both text books claim that their books meet the objectives of the course Swedish as a Second Language. I have analyzed the text books using a product-oriented and ideology critical method in order to study how well the text books meet the objectives of the course as well as to study where the items unfold and what they are about. I have found that neither Kontext nor Språkporten meet the objectives. Kontext is lacking texts from several continents. However, several different genres are represented in the book. Almost all authors come from Europe, particularly from Sweden. Two-thirds of the authors are men.  Språkporten on the other hand, mainly consists of newspaper articles or teaching materials texts. Only a few genres and continents are represented in the book. More than one third of the texts are written by the author herself. Of the remaining articles, two-thirds of the authors are women. / Skolverket skriver i läroplanen för kursen svenska som andraspråk 1 att den ska innehålla litteratur från olika genrer, kulturer och författade av både kvinnor och män. År 2012 fanns det två läromedel för kusen svenska som andraspråk 1; Kontext, Svenska som andraspråk 1 av Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin och Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 av Monika Åström. Båda läromedlen hävdar att de följer läroplanen för svenska som andraspråk 1. Jag gjort en produktorienterad analys och inom den, en ideologikritisk analys, för att se hur läromedlen uppfyller Skolverkets mål för kursen samt för att se var texterna utspelar sig och vad de handlar om. Inget av läromedlen som jag har analyserat uppfyller målen från Skolverket. Kontext saknar texter från och om flera världsdelar och nästan alla författare kommer från Europa, oftast Sverige. Två tredjedelar av författarna är män, dock är flera olika genre representerade. I Språkporten är över en tredjedel av texterna läromedelstexter skrivna av författaren själv och det är få genrer och världsdelar representerade. Utbudet i Språkporten är i regel tidningstexter eller läromedelstexter och två tredjedelar av författarna är kvinnor.

Studien handlar om hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt läsförståelse medelever som har ett annat förstaspråk än svenska. I studien lyfts faktorer som harbetydelse för elevers läsutveckling och även vad pedagoger kan tänka på vidundervisning av elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vidare beskrivs metoderoch modeller för läsinlärning samt läsförståelse för att åskådliggöra fungerande sättatt genomföra undervisningen på. I studien lyfts även två perspektiv på lärande, detsociokulturella perspektivet samt pragmatismen.Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på läsinlärning ochläsförståelse hos elever med ett annat förstaspråk än svenska.Studien är utförd i en kvalitativ form där vi har genomfört intervjuer med pedagogerpå utvalda skolor.Resultatet visar att pedagogerna anser att både ordbilds- och ljudningsmetoden hjälpereleverna med sin läsinlärning. Visuella metoder används av pedagogerna för attundervisningen ska underlätta elevernas förståelse. Pedagogerna påtalar även viktenav att alltid utgå från elevernas förförståelse när det handlar om att välja läromedeleller skönlitterära böcker. Pedagogerna anser att det är viktigt att anpassa sinundervisning individuellt för eleverna och att tänka på att visa dem olika sorterstexttyper. Elevens vardagsliv blir en central referenspunkt för pedagogerna när de skavälja litteratur i sin undervisning. Pedagogerna lyfter att språket blir mer förståeligtför eleverna när de utgår från elevernas vardagserfarenheter. I vårt resultat framkomdet att pedagogerna anser att elever som läser svenska som andraspråk borde ingå idenna undervisningskontext hela sin skoltid utan att byta till den vanligasvenskundervisningen. Vidare uppfattar pedagogerna att det är svårt att få tag påundervisningsmaterial till elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vissapedagoger använder sig av färdigtryckt material medan andra pedagoger skapar sitteget undervisningsmaterial.

Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa  förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: -          Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse? -          Hur används det material som läraren utgår från? För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.