No description available.

I denna uppsats diskuteras lärares erfarenheter av svenska som andraspråksundervisning ur ett kritisk litteracitetsperspektiv. Hilary Janks (2010) maktaspekter dominans, tillgänglighet, mångfald och konstruktion var studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien var att undersöka lärares förhållningssätt och erfarenheter av svenska som andraspråksundervisning för elever i årskurserna 4-6 med fokus på att motverka maktförhållanden i undervisningen. Genrepedagogiken är en av utgångspunkterna i diskussionen eftersom detta är en metod för svenska som andraspråksundervisning som fått stort genomslag under senare år och några av de intervjuade lärarna använde denna metod i sin undervisning. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar användes samtalsintervjuer med sammanlagd nio lärare som undervisar i svenska som andraspråk på olika skolor i Uppsala kommun, Sigtuna kommun samt Stockholms kommun. Analysen visade att Janks samtliga maktaspekter kom till uttryck i lärares erfarenheter av sin egen språkundervisning. Genom intervjuerna visade det sig att samtliga lärare tog till vara av den mångfald som finns i klassrummet till sin undervisning. Det framgick också att samtliga lärare stöttade och gav eleverna goda verktyg för att få tillgång till språket. Maktaspekten dominans, som innebär att eleverna lär sig att förhålla sig kritiska till det dominerande språket, var dock mindre närvarande i lärarnas beskrivningar, vilket bland annat indikerades av att lärarna inte beskrev att de förhöll sig kritiska i valet av texter i sin undervisning. Ett intressant resultat var också att lärarna fokuserade mycket på att vägleda och styra eleverna i deras egna konstruerande av texter. Genom att vägleda eleverna kan lärarna hjälpa eleverna att få tillgång till det dominerande språket, samtidigt kan en sådan vägledning stå i opposition till både mångfald och kritik av det dominerande språket.

No description available.

Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige.

<p>Denna studie är en undersökning av hur förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk tillägnar sig svenska prepositioner. Prepositioner tillhör inte de ord man lär sig först; det går ofta bra att göra sig förstådd utan att använda prepositioner. Men när man väl börjar använda prepositioner, kommer de då i någon viss ordning? Innebär det i så fall att man också till en början överanvänder någon eller några prepositioner? En annan fråga jag ställer mig är om barn i fem- och sexårsåldern, som lär sig svenska som ett andraspråk, har en annan inlärningsgång än små barn som lär sig svenska som sitt modersmål.</p><p>Enligt den s k komplexitetsteorin börjar vi använda prepositioner som anger position innan vi börjar använda prepositioner som anger riktning. Prepositioner som i och på kommer alltså före prepositionerna till och från. Vidare anses "positiva" prepositioner komma före "negativa". Eftersom det är mer positivt att 'ge någonting till någon' än att 'ta någonting från någon', så bör enligt komplexitetsteorin till föregå från. Min slutsats är dock att jag inte kan finna stöd för att komplexitetsteorin skulle vara tillämplig på förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk.</p><p>Den preposition som otvivelaktigt förekommer oftast i mitt undersökningsmaterial är på. Men även i har ganska hög frekvens. Dessutom kan jag finna exempel där inläraren använder sig av en del ovanliga prepositioner och där inläraren använder sig av preposition, där en svensk modersmålstalare förmodligen inte skulle använda någon preposition. Jag finner också i mitt material belägg för att det finns en klar överanvändning av prepositionen på.</p>

Sammandrag Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur mycket och på vilka sätt nyanlända ungdomar motiveras till att studera svenska som andraspråk samt att se om motivation och mål korrelerar med språkfärdighet.  För att få svar på forskningsfrågorna valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och ett språkfärdighetstest (Swedex). Enkätfrågorna formulerades i tre kategorier; integrativ motivation, instrumentell motivation (Gardner 1972) och effektiv målsättning (Locke 1996). Undersökningen utfördes på en Språkintroduktion och 23 elever deltog. Datan sammanställdes och medelvärden och standardavvikelser räknades ut för de tre kategorierna. Sedan räknades Pearsons r och p-värde ut för att en eventuell korrelation mellan motivation/mål och studieresultat skulle kunna utläsas. Resultatet visade att eleverna är relativt starkt motiverade och arbetar med målsättning. Studien visade att eleverna var något mer instrumentellt än integrativt motiverade och att målsättning var den viktigaste faktorn för eleverna även om skillnaden var liten. Ett t-test visade att denna skillnad var signifikant. Det visade sig inte finnas någon signifikant korrelation mellan motivation/målsättning och språkfärdighet.

I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk. Sist får man läsa en avslutande diskussion där ämnet problematiseras, metoderna jämförs, vilka didaktiska implikationer ämnet har samt förslag till vidare studier.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra bilden av skriftsamhället i läromedel i svenska som andraspråk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet består av fyra böcker för studieväg 1 på sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen är hämtade från New Literacy Studies. Metoden är en kvalitativ textanalys där innehållet ka-tegoriseras efter skrifthändelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna. I två av dem fungerar skrift som ett red-skap. Skrift används för att informera, i synnerhet utanför hemmets domän. Det används, med eller utan kontakt med en yrkesverksam, för att utnyttja olika tjänster och resurser. Det finns även två praktiker där skriften har en mer central roll. Det är skriftpraktiker som syftar till skolrelaterad inlärning eller till avkoppling. En slutsats är att framställningen av skriftbruket ger en bild av ett samhälle där information sprids med skrift, där skrift inte sällan har en kommersiell anknytning och där det fria skrivandet och skriftbruk i umgänget är underrepresenterat.

Detta arbete beskriver processen vid framtagandet av ett bildstödsmaterial som är ämnat att användas för lärare i stöttningen av språkutvecklingen för elever med svenska som andraspråk. Bildstödsmaterialet är utformat för lärare och elever i svenska som andraspråk med inriktning mot grundskolans förskoleklass till årskurs 3, även kallat F-3. En viktig aspekt för nyanlända elevers språkutveckling är att de har den språkliga förmågan att kunna interagera funktionellt med andra elever, lärare och artefakter i klassrummet. Eleverna uppmanas till att interagera med den omvärld som de befinner sig inom då det är ett sätt att ta till sig ett nytt språk. Bildstödsmaterialet är utformat så att eleverna uppmanas att interagera med omvärlden genom en dialog med läraren eller andra elever. Bildmaterialet innehåller 5 bilder som skildrar en vardaglig händelse som sker på rasten. Innehållet i händelsen utgår från skolans läroplan för grundskolan F-3, Lgr 11. Bilderna i materialet ämnar att ett brett sätt skildra genus och etnicitet då de befintliga material som vi har analyserat är bristfälliga när det gäller detta område. Då vår produkt, bildstödsmaterialet, riktar sig till elever och lärare i svenska som andraspråk utvecklades en prototyp efter en användarcentrerad process där vi tog hjälp av lärare i svenska som andraspråk. Dessa lärare, informanterna, bidrog till arbetet genom intervjuer som gjordes inför utvecklingsprocessen samt genom att de testade prototypen med sina elever. Vår förhoppning är att detta bildstödsmaterial ska ge lärare i svenska som andraspråk ett verktyg att kunna stötta elever i svenska som andraspråk i deras språkutveckling.

Syftet med denna studie som är kvalitativ och deskriptiv till sin karaktär var att undersöka hur mellanstadielärare genomför och tänker kring sin genrepedagogiska undervisning. Detta undersöktes med hjälp av tre frågeställningar som handlar om hur det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen förekommer i den genrepedagogiska undervisningen och beskrivs av lärarna. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var klassrumsobservationer och intervjuer. Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen har en tydlig förankring i lärarnas undervisning och förekommer på olika sätt. Det sociokulturella perspektivets förekomst kännetecknas av mycket interaktion och stöttning samt meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter. Den funktionella grammatikens förekomst kännetecknas av ett gemensamt metaspråk samt en medvetenhet kring språk och språkanvändning. Cirkelmodellens förekomst kännetecknas av en explicit språk- och ämnesintegrerad undervisning med fokus på kunskapsinhämtning, något som är tidskrävande men gynnsamt.