Syftet med denna studie är att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjälp av lärstilsmetodik kan undervisa vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning, lärstilsmetodiken bidrar till måluppfyllelse i denna grupp med vuxna andraspråksinlärare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andraspråksundervisningen och ökar läsarens kunskap om inlärningsstilar.

<p>Sammandrag</p><p>Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget.</p><p>Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen.</p><p>Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.</p>

Huvudfokus i denna studie är läsförmåga, språkförmåga och textrörlighet. Begreppet textrörlighet betyder kortfattat hur en elev tolkar och rör sig i en text. I studien intervjuas fem högstadielever samt fem gymnasielever. Högstadieeleverna läser svenska och gymnasieeleverna svenska som andraspråk. I elevintervjuerna får eleverna läsa och tolka en skönlitterär text: Berg som vita elefanter av Ernest Hemingway. Utifrån intervjuer med eleverna om texten dras slutsatser om elevernas textrörlighet genom en analysmodell baserad på Langer (1995) och Libergs m.fl. (2012) forskning som sedan relateras till elevernas språk- och läsförmåga.I Studien intervjuades högstadieelever samt gymnasieelever i svenska respektive svenska som andraspråk. Båda elevgrupperna läste enligt grundskolans läroplan och dess kursplaner då eleverna som läser svenska som andraspråk läser på gymnasiets introduktionsprogram och saknar gymnasiebehörighet. Studien visade att formuleringarna i svenska och svenska som andraspråks kursplaner i princip är identiska vilket ifrågasätts i studien då eleverna har olika språk- och läsförmågor.Studien undersöker läsning på djupet utifrån en analysmodell, något som endast går att uppnå genom djupare intervjuer med respondenter. En kvalitativ studie med ett mindre material ger studien möjlighet att undersöka textrörlighet och läsförmåga på djupet. Studien kan då även upptäcka möjliga samband och variationer som vanligtvis inte kan upptäckas när man talar med en elev i ett annat forum än i en djupintervju.Resultatet av studien var att högstadieeleverna, som läser svenska, läste med en högre grad av textrörlighet och därmed hade en högre läsförmåga än gymnasieeleverna som läser svenska som andraspråk. Detta mynnar ut i att studien ifrågasätter kursplanernas formuleringar.

The purpose of this qualitative study is to understand and examine the problem and reason why second language pupils have difficulties reaching the goals of the curriculum in “Swedish as a second language”. The study is based on interviews with two second language teachers and Vygotskijs and Antonovskys theories. The interviews with teachers gave a broader view on why these difficulties exist and what consequences might occur. This analysis shows that there can be different reasons as to why pupils can not reach the goals in their second language that are set for them. The reasons can be various because a majority of these pupils escaped to Sweden as refugees and they carry with them very different backgrounds and experiences. Factors such as pupil´s health, interrupted native language, lack of understanding in the second language and social- and cultural differences play an important role in second language acquisition. Another significant factor and part in this writing is the classroom teaching and how the teacher conducts the lessons taking pupils’ backgrounds, conditions and capabilities into consideration. This study also observes similarities and dissimilarities in second language learning that includes pupils with different native languages learning Swedish as a second language. In all the study shows that teachers do not teach, base or plan their education through scientific methods. The teachers explained that they work in a concrete way with second language learners that have recently been introduced to the Swedish language because that, according to them, is the best and most helpful way for these children to learn the Swedish language. The study also showed that the teachers have a huge role as educators because besides the knowledge in Swedish and other subjects the educators also have to teach them social skills. In addition to that they also need to have the ability to know the pupils individually to know when the pupil is open, calm and mindset for learning or when the pupil is absentminded and needs just to be calm and do something where concentration is not needed.

I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andraspråk, på en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna. Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkätundersökning för att skapa en överblick över lärarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lärararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men även genom enskilt arbete. Undersökningens syfte är att undersöka om man kan ha användning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andraspråk. Dessutom undersöks inställningen till elevinflytande när det gäller utarbetandet av dessa matriser. Frågan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas också. Metoden för undersökningen är en kvalitativ analys av de enkätsvar som pedagogerna i arbetslaget, som är med om att utarbeta matriserna, svarar på. Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som är anpassad till vår nivågruppering i svenska som andraspråk. Matriserna är inte i första hand tänkta som bedömningsmatriser utan som stöd vid planeringen av undervisningen i svenska som andraspråk. Samstämmighet bland enkätsvaren indikerar att arbetslaget är överens om detta är en början på ett framtida utvecklingsområde. Ett elevinflytande ser arbetslaget som en naturlig del i dessa matriser. Utformningen av detta elevinflytande är även detta ett framtida utvecklingsarbete. Arbetslaget arbetar under innevarande läsår utifrån matriserna som utvärderas vid läsårets slut. Förhoppningen är att detta dokument får leva vidare och att tid ges för detta utvecklingsarbete.

Resultaten från de nationella proven i matematik från vårterminen 2012 visar att elever som har ett annat språk än svenska som modersmål har svårare att nå de krav som ställs för att eleverna ska uppnå betyget godkänt i matematik än de elever som har svenska som modersmål. Bland elever med utländsk bakgrund finns en högre procentuell andel – oavsett kön – som inte uppnått kraven. Det gäller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b). Studiens övergripande syfte är att se om och hur matematiklärare anpassar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Undersökningen ser även till vilka metoder matematikläraren använder i sin undervisning för att förstärka förståelsen i ämnet, och hur lärarna planerar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Även undervisningsmaterialet i form av att en lärobok analyseras. I undersökningen används både kvantitativa och kvalitativa metoder. En kvantitativ metod används genom att två utvalda lärare har observerats vid två tillfällen var. Efter observationstillfällena har lärarna intervjuats, vilket är en kvalitativ metod. En utgångspunkt i diskussionen har varit Malmers (2002) sex inlärningsnivåer inom matematik. "Samtliga bör beaktas och bli föremål för undervisningen om en effektiv inlärning och förståelse ska kunna ske för alla elever" (Malmer, 2002: 30). Resultatet av studien visar att de två matematiklärare som har observerats och intervjuats inte direkt planerar sin matematikundervisning med de nyanlända eleverna i fokus, men de har ändå de nyanlända eleverna i åtanke på lektionerna. Lärarna anger att de arbetar mycket med att tala matematik och arbeta med begreppen. Det material som genomsyrar undervisningen är traditionellt, en lärobok i matematik och en whiteboardtavla.

Uppsatsens syfte är att se hur nyanlända elever i två olika undervisningsformer upplever att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlända eleverna använder sina första- och andraspråk till ändamål som att prata med kompisar, syskon och släktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit i Sverige mellan ett och fyra år och benämns nyanlända. Materialet är inhämtat genom en enkätundersökning som är gjord på 28 informanter, dels på Språkintroduktion och dels i Internationell klass, båda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en viss medvetenhet hos informanterna om modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen. Denna medvetenhet som informanterna visar handlar om översättning mellan förstaspråket och det nya språket

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard &amp; Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ”Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11?”. Genom att kategorisera in analysobjekten i modellen fick jag fram fyra diagram som jag sedan jämförde. Resultatet visar att svenska som andraspråk och svenska går att samordna sett till grad av kognitiv nivå och situationsberoende med måluppfyllelse som resultat. De båda ämnenas styrdokument visar likvärdiga krav på kognitiv förmåga och behov av situationsoberoende,likaså gör läromedlen. Däremot finns det en större skillnad mellan vad styrdokument och läromedel prioriterar, oavsett ämne.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar svenska som andraspråkselevers motivation att lära sig svenska som andraspråk på gymnasiet. Forskningsfrågorna är: 1. Hur motiverade är eleverna i undersökningsgruppen att lära sig svenska? 2. Finns det någon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3. Finns det nya förklaringar till motivationen som forskningen inte har berört tidigare? Uppsatsen visar att flera befintliga förklaringar verkar ha giltighet, exempelvis hälsan och attityder till svenskarna. Den visar också på tre förklaringar som kan vara nya: A. Om utbildningen i hemlandet har varit förbjuden och förenad med stora kostnader, så verkar det öka elevens motivation att lära sig svenska. B. Invandrarpojkars eventuella preferenser för svenska flickvänner – som betalar för sig själva – skulle kunna ge dem ett gratis språkbad och verka motiverande. På samma sätt kan invandrarflickors eventuella preferenser för invandrarpojkar – som betalar åt dem – motverka språkinlärningen. C. Om en förlorad barndom med barnarbete och ansvar för familjens försörjning tidigt i livet ökar eller minskar motivationen kan dock inte fastställas i uppsatsen som endast är teorigrundande.