No description available.

Companies must constantly adapt to new concepts emerging in society. Socialresponsibility and sustainable development are modern concepts of today and offer avariety of activities to choose from. Therefore companies ask themselves: what areour goals and how do we reach them?The purpose of this study is to examine the possibility of creating a simplifiedmodel,targeted towards management for prioritization and decisions on variousinvestmentspromoting the environment. The research focuses on companies from themanufacturing industries. To gain better understanding of how companies’ work onthese issues interviews was held with Environmental- and CSR-managers. CEO wasinterviewed to learn how decisions of investments related to environmental- andsustainability issues were made. ISO 26000, a standard for social responsibility, and “Creating Sustainable Value”, amodel describing how working with sustainability can increase the value of thecompany, was used as a theoretical base. The study concluded that this model couldact as a tool for companies looking to take a holistic approach in their sustainabilityeffort. Two organizational structures within CSR were investigated and the resultshows that they either integrated the issue into the entire organization or chose toplace it into one single group. Both types work well as long as it is clear whichstructure the companies have chosen and the purpose of it. To motivate companies to work more actively with sustainability issues newlegislation will have the greatest effect. Also the concept of investments promotingthe environment needs to be clearer and better defined so that it easier can beincluded in the economic calculations.

Denna litteraturstudie har syftat till att synliggöra användningspotentialen av aska kopplat till ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Aska, som klassas som en avfallsprodukt, används idag i stor omfattning i olika applikationer. I examensarbetet har en kartläggning gjorts över skillnader i sammansättning mellan olika typer av aska samt vilka regelverk som gäller vid användning av aska. Vidare har sex användningsområden för aska studerats och i arbetet klargörs vilka vinster, såväl ekonomiska som miljömässiga, och miljörisker som finns förenade med att använda aska. Användningsområdena har ställts mot miljöbalkens definition av hållbar utveckling och mot några av Sveriges miljömål för att på så sätt kunna bedöma om askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling. Undersökningen visar att totalhalterna av ämnen kan skilja sig mycket åt mellan olika typer av aska. Det finns därför ett behov av en noggrann klassificering och karaktärisering av såväl askor som bränslen. Det finns även ett behov av förtydligade regelverk för askanvändningen samt av vägledningar som miljömyndigheterna kan använda sig av vid tillståndsprövningen. För miljömyndigheterna finns också ett behov av ett livscykelperspektiv där de, förutom lokal miljöaspekter, även bör se över regionala och globala miljöaspekter av askanvändningen. Resultatet visar på att val applikation av aska idag styrs mycket av ekonomiska skäl snarare än av miljömässiga och tekniska skäl. Resultatet visar också att det finns utrymme för lagstiftare och miljömyndigheter att kunna styra användningen, exempelvis med ekonomiska styrmedel, av aska mot en mer hållbar användning. Undersökningen av om askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling är en komplicerad fråga men en slutsats som dras av arbetet är att det bidrar till en hållbar utveckling om det tas hänsyn till tre aspekter, nämligen: att alla rekommenderade säkerhetsåtgärder följs, att askan har ett lågt innehåll av miljöstörande ämnen och att val av plats där askan ska användas väljs i enlighet med platsspecifika miljömål. / The aim of this study has been to reveal the potential for using ash from an environmental and sustainability point of view. Ash, often classified as a waste product, is today used to a great extent in many different applications. In this thesis a literature survey has been done in order to map different types of ash and its chemical composition as well as regulation regarding the use of ash. Furthermore, six specific applications for ash have been examined, in terms of advantages and disadvantages, from both an environmental and economic perspective. The six applications have been assessed as to whether or not they are sustainable according to Swedish laws and national aims for sustainable development. The study shows the content differs considerable between different types of ash. Therefore, there is a need for a meticulous classification and characterisation of ash similar to that done for fuels. Furthermore the results show that environmental authorities lack clear guidelines for licensing and approvals, and there is therefore a need for such guidelines. For the environmental authorities there is also a need for a life cycle perspective where they, besides local environmental issues, also should review regional and global environmental aspects of the use of ash. The results also reveal that the choice of what the ash is used for is largely determined by economic factors rather than environmental and technical concerns. However, it is possible for legislators and environmental authorities to guide the use of ash towards more sustainable development, for example with the help of fiscal incentives. How the use of ash can contribute to sustainable development is an issue of some complexity. However, the clear message given is that this could be achieved if the following three aspects are taken into account: if all recommended safety measures are complied with, if the ash contains a low amount of pollutants, and if the decision as to where the ash is to be located is selected according to site-specific environmental goals.

Huvudsyftet med denna studie var att se hur pojkar och flickor hjälper till vid matsituationen i förskolan. Studien är genomförd ur ett genusperspektiv där Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt har använts som analysverktyg och resultatet vidare diskuterats ur ett jämställdhetsperspektiv som en aspekt av hållbar utveckling. För att undersöka detta har observation använts som metod. Resultatet visar att både pojkar och flickor hjälper till, ibland på lika sätt och ibland på olika sätt. Genuskontraktet finns till viss del implementerad på avdelningen där observationerna har utförts. Exempelvis har flickorna visat ett större behov av en vuxens åsikt än vad pojkarna har vid vissa situationer vilket i sin tur kan leda till att pojkarna känner en större frihet att ta för sig. Med detta finns en risk att mannen som norm kvarstår i samhället, om pojkarna ser sig som de starka och flickorna ser sig som de svaga, vilket i sin tur försvårar strävan mot jämställdhet och hållbar utveckling. Å andra sidan har några observationer visat på att pojkarna till större del än flickorna vill hjälpa till med avdukningen vilket säger emot en stor del av tidigare forskning som säger att det oftast är flickor som agerar "hjälpredor". Eftersom inte genuskontraktet går att urskilja under alla observationer råder en viss jämställdhet vilket bidrar till en hållbar utveckling.

Bakgrund: Arbetet med hållbar utveckling har ökat väsentligt under det senaste decenniet och många begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hänsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frågor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mäta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, är en av de främsta och har under det senaste årtiondet blivit väl etablerat och ett internationellt erkänt ramverk. Även i Sverige redovisar många företag enligt riktlinjerna och år 2007 tog näringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Syfte: Syftet med vår uppsats är att jämföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hållbar utveckling. Eftersom de statliga bolagen nu har lagkrav på sig, vill vi även se hur skillnaderna ser ut mellan företagen när det gäller användandet av GRI:s riktlinjer. Eftersom olika branscher har olika krav på sig när det gäller dessa frågor, har vi undersökt två miljöpåverkande branscher, gruv- och skogsindustrin, för att se hur dessa förhöll sig till hållbar utveckling och arbetet kring detta. Utgångspunkten av uppsatsen har skett utifrån följande problemformulering: Hur skiljer sig arbetet med hållbar utveckling i statliga jämfört med privatägda företag inom den svenska gruv- och skogsindustrin? Metod: Uppsatsen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta tillvägagångssätt anser vi passar vårt syfte bra, då vi både vill utgå från tidigare teorier men även från empiriskt material. Materialet har samlats in genom telefonintervjuer samt en dokumentundersökning av deras hållbarhetsredovisningar för att se hur väl de tillämpar GRI:s ramverk. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av ett poängsystem, för att på ett lättare sätt kunna urskilja vem/vilka som har de mest omfattande hållbarhetsredovisningarna. Resultat: Resultatet av vår studie visar att de finns skillnader mellan hur statliga och privata företag arbetar med hållbar utveckling. De mest utmärkande skillnaderna syns i incitamenten samt vilka intressenter som företagen prioriterar. När det gäller resultatet av dokumentundersökningen blev skillnaderna relativt små, vilket tyder på att de statliga efter lagändringen nu kommit ikapp de privata företagen i hållbarhetsredovisningen. Vid jämförelsen mellan gruv- och skogsindustrin visade det sig dock att skogsindustrin i genomsnitt redovisade mer indikatorer och därför erhöll fler poäng. Vad gäller lagändringen ansåg de privata företagen att de inte påverkats av denna i sitt arbete, utan omställningen visade sig vara störst bland de statliga som tidigare inte använt sig av GRI:s ramverk.

Abstract (in English)During the last fifty years, the waste in an average Swedish household has increased by about five hundred percent. In order to manage (eller take care of) all of this new waste, Swedes need a method of facilitating the handling process. In this report, both the habits and needs among private households across Sweden are investigated, followed by a pertinent solution to the waste problem. This solution is a container with two compartments, using the standarddimensions of a grocery store paper bag.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning. Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor. Det instrument vi använt oss av för denna undersökning är en kodningsmanual uppbyggd för att avkoda riskkapitalbolagens hemsidor. Med hjälp av denna har vi kunnat poängsätta samtliga riskkapitalbolag och sedan genom olika klassifikationer jämföra olika riskkapitalgruppers ESG-poäng med varandra för att se vilka grupper som arbetar mer eller mindre med hållbar utveckling och etiska investeringar. Datainsamlingsprocessen inleddes med att alla riskkapitalbolags hemsidor gjordes om till PDF-filer för att lättare kunna söka efter nyckelord som har med ESG-frågor att göra. Sedan poängsattes alla riskkapitalbolag i kategorierna Miljöansvar, Socialt ansvar, Bolagsstyrningsfrågor, Transparens, Kön och Negativ screening. Detta sattes sedan in i ett Excel-dokument vilket gjorde det lätt att jämföra och analysera bolagen. Några exempel på olika grupper vi jämfört är Offentliga Vs. Privata bolag och Buyout Vs. VC bolag. I vår analysdel redovisar vi tydliga skillnader mellan olika typer av riskkapitalbolag genom diagram och tabeller, samt återkopplar dessa till teori och presenterar vidare analyser. Resultaten pekar på en generellt sett låg ESG- hänsyn i många av dem riskkapitalbolagen vi tittat på även om det finns ett antal som avviker, speciellt inom vissa typer av riskkapitalbolag. Vi har till exempel kunnat konstatera att riskkapitalbolag som investerar på den internationella marknaden har i genomsnitt ett högre poängsnitt än de som investerar på den nationella eller regionala marknaden. Vi har också sett att riskkapitalbolag som investerar i portföljbolagens senare faser arbetar mer med ESG- frågor än riskkapitalbolag som investerar i tidigare faser. Denna uppsats presenterar på ett tydligt sätt hur svenska riskkapitalbolag arbetar med frågor om hållbar utveckling och etiskt ansvarsfulla investeringar och vilka skillnader som finns mellan olika typer av riskkapitalbolag. Eftersom vi gått igenom och analyserat alla Sveriges riskkapitalbolag är detta en väldigt omfattande studie med extremt tydliga resultat som på ett stort sätt bidrar till forskningen inom området. Vi kan också enkelt konstatera att mer forskning inom området behövs och vi ger även i denna uppsats förslag på hur detta skulle kunna gå till och redovisar också de begränsningar som finns inom just denna studie.

No description available.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför måste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmåga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke på vilka konsekvenser vår köpmani får för andra människor i andra delar av världen, men kanske framför allt för oss själva. Jorden är och förblir rund... I mitt examensarbete, bestående av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmärksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa två världar är ett ekorrhjul som går snabbare och snabbare. Genom att uppmärksamma förhållandena vill jag övertala betraktaren till att tänka efter. Den konstnärliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken". Där tillverkas tumavtryck på löpande band av siden. Genom att smutsa ner dig själv och skriva på det Textila Uppropet - Get D irty for Human R ights! är du aktivt med och förändrar framtidsutsikterna inom textilindustrin. Första delen av uppsatsen behandlar de tankar och ideer, mina och andras, som följt mig som jobbar med de textila materialen. Personligen räknar jag även läder, skinn och päls till dessa då dessa material används till beklädnad och skor. Den behandlar även förhållanden inom industrin, mänskliga rättigheter, miljö och hållbar utveckling. Andra delen av uppsatsen behandlar min gestaltnings process. Tankar, ord och bild blir till en helhet, där verket via mina händer får stå i centrum. Verket kommer sedan att fulländas under Vårutställningen 2011 med hjälp av besökarna. Hela projektet bygger på att jag vill kunna använda de textila materialen även i framtiden, utan dåligt samvete och utan att vara tvungen att befatta mig med konstiga konstgjorda material som bara bidrar till människors försämrade hälsa och miljöförstöring, både i första och andra ledet (vid tillverkning och som avfall) det är dags att tänka framåt! Vår gemensamma framtid kan vara bättre för alla!

Corporate Social Responsibility, CSR, är idén om att företag ska ta samhällsansvar. Sambandet mellan CSR och företags eventuella lönsamhet är omdiskuterat. Många anser att CSR är nödvändigt för företag som vill vara kvar på en föränderlig marknad där konsumenter ställer andra krav på företag än att de enbart ska erbjuda produkter. Företag satsar mycket på CSR och vi vill anta att det tagits strategiska beslut bakom dessa investeringar. Strategier bör innehålla företagens mål för CSR-arbetet. För att kunna nå mål förmodar vi att det i företagen finns förståelse för vilken typ av CSR-arbete som leder till vad. Vi vill tro att insatser utvärderas för att företagen sedan ska kunna avgöra vilken lönsamhet det genererat företaget. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur svenska företag utformar sina CSR-strategier. Vi har undersökt om företagen utvärderar dessa strategier och om de mäter värdet av CSR-investeringarna för att kunna härleda en eventuell lönsamhet ur företagens perspektiv. Vi frågade oss om detta skiljer sig mellan olika branscher och mellan företag med olika ägarstrukturer. Vi har intervjuat personer som arbetar med CSR i svenska företag vars arbete har rankats högt i Sustainable brands undersökning från 2011. Resultatet från intervjuerna visar att alla företag ser CSR som lönsamt, direkt eller indirekt. Samtliga av företagsrespondenterna uppger att företagen har mål och strategier med sitt CSR- och hållbarhetsarbete. Dock råder det oklarheter om hur CSR kan mätas och om det ska mätas överhuvudtaget. Här frågar vi oss hur detta hänger samman. CSR och hållbarhetsarbete anses vara lönsamt men fortfarande är det svårt att bevisa det genom mätning av aktiviteterna. Strategier för CSR-arbete formuleras alltså inte utifrån mätning och utvärdering av tidigare CSR-arbete. Slutligen konstaterar vi att CSR skiljer sig mellan branscher på så vis att varje företag identifierar vad som är relevant för deras verksamhet och intressenter. Samtliga företag arbetar efter strategin att CSR ska vara relevant just för deras verksamhet för att det ska vara lönsamt.