No description available.

No description available.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sätt att tala om och förstå, miljöproblematik som finns i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. Syftet är att undersöka detta och sätta det i relation till läroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som läromedlen skapar, vilket är summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i läroböckerna. De läroböcker som undersökts är Zigma ABC, Reflex ABC, Samhälle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad på Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S. Dryzeks miljöproblematiksdiskurser. Genom att undersöka förekomsten av diskursernas grundbeståndsdelar i läroböckerna har fem stycken diskurser påträffats. Dessa är administrativ pragmatism, grön medvetenhet, prometheanism, survivalism och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är den vanligast förekommande diskursen och utgör den främsta diskursen i fyra av sex läromedel. Survivalism är den näst vanligaste och förekommer i tre stycken läroböcker. Diskursordningen är relativt stor då flera olika diskurser återfinns i läroböckerna och varierar mellan en och tre stycken diskurser per lärobok. I Lpf94 hittades enbart diskursen hållbar utveckling. Studien tolkar hållbar utveckling som en officiell miljöproblematiksdiskurs vilken i läromedlen möter de övriga inofficiella miljöproblematiksdiskurserna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling. Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk.   För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012. Med ytterligare teoretiska studier inhämtades kunskaper för att beskriva och förstå hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån olika parametrar och perspektiv.   Resultatet visar att många trender i Uganda går mot det bättre. Det gäller speciellt frågor om dricksvatten. Andra trender går åt det motsatta hållet där andelen skog kontinuerligt minskar. Koldioxidutsläppen ökar vilket utifrån helhetsbegreppet hållbar utveckling med sitt generationsperspektiv är en dålig trend, även då ökningen i Uganda sker från en låg nivå.   Med FN:s millenniemål sker ett övergripande internationellt arbete för att världens fattiga ska få det bättre. Utifrån åtta mål, varav ett av dem gäller att säkra en hållbar utveckling görs insatser både på global och lokal nivå. Detta för att försöka uppnå en generell hållbar utveckling som leder till att människor får det bättre. En av uppgifterna är att försöka reducera de antropogena utsläppen av koldioxid. Målet gäller utsläppsminskningar, samt en anpassning till de rådande klimatförändringarna. Med förändringar i klimatet följer åtskilliga utmaningar varav försvårad matproduktion är en. I Uganda har undersökningspopulationen upplevt ett förändrat klimat sett till både nederbörd och temperatur. Majoriteten tycker att förändringarna lett till sämre möjligheter för landets jordbrukare och samhället i stort. Med hjälporganisationer som VI-skogen kan utvecklingen snabbare gå åt rätt håll. Finansieringen av VI-skogen sker via Sida och ideella insatser. Genom olika insatser har människor möjlighet att både på ett globalt och nationellt, men även lokalt plan göra skillnad.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. Hållbar utveckling beskrivs idag som lösningen på dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta även för miljömanagement. Miljödiplomering är ett verktyg som används för att företagets verksamhet skall påverka miljön så lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av länder som arbetar med hållbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i världen känner företag press från kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förändra klimathoten och kämpa för hållbar utveckling. Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen. Företagets negativa och positiva åsikter om miljödiplomering kommer att redovisas. Är miljödiplomering ett bra verktyg för företag som vill arbeta mot hållbar utveckling? Metod: I denna studie har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Jag har tolkat och granskat insamlat material från 5 stycken djupgående intervjuer med företag som har en miljödiplomering. Resultat: Hur företagen har genomgått sin miljödiplomering har varit olika men det som företagen har gemensamt är att alla de fem företagen har en positiv upplevelse från att ha blivit miljödiplomerade. Några företag anser att miljödiplomeringen har varit billig medans enstaka mindre företag tycker att den har varit dyr. En genensam åsikt från alla de fem företagen var att de svarade att miljödiplomeringen var för enkel att uppnå. Däremot tyckte alla företagen att det är viktigt att göra någonting för miljön och att miljödiplomeringen var ett bra verktyg för företag att använda sig av.

In the project Barn av vår tid (Children of our time), I have worked with Fryshuset in Malmo and created an interior concept which is designed to express Fryshusets identity, support and encourage its activities and to create a functional environment for young people as well as staff. The purpose of this concept is to help teenagers to feel involved, important and safe. Floor plan, materials and furniture is carefully adapted to support the activities of Fryshuset and to give young people a feeling of coming home. They are also of course chosen with care for the environment. I have studied interior branding, how the rooms can give a sense of security and homely atmosphere and how young people can actively participate in the design of the premises. / I projektet Barn av vår tid har jag samarbetat med Fryshuset i Malmö och skapat ett inredningskoncept vilket är utformat för att uttrycka Fryshusets identitet, bistå och stimulera dess verksamheter samt att skapa en funktionell miljö för ungdomar och personal. Konceptets syfte är att bidra till att ungdomar känner sig delaktiga, betydelsefulla och trygga. Planlösning, material och möbler är noga anpassade för att stödja verksamheterna inom Fryshuset samt att ge ungdomarna en känsla av att komma ­hem. De är även självklart utvalda med omsorg för miljön. Jag har undersökt hur man visualiserar ett varumärke i exteriör och interiör, hur rummen kan utstråla trygghet och hemkänsla samt hur ungdomarna aktivt kan delta i utformningen av lokalerna.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar. Vi gjorde vår aktionsforskning på två olika skolor, vi var på varsin skola i varsin klass. Vår slutsats av vår aktionsforskning är att barn uppskattar att deras åsikter och tankar tas på allvar samt att de får vara med och påverka sin vardag. Vi tror även att det är viktigt att fånga barnens intresse samt att det är på rätt nivån för dem.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka perspektivet hållbar utveckling i läroböckerna.Studien består av två delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfår i läroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillväxt ochhållbar utveckling som förmedlas i läroböckerna. Som empiriskt material för studien användsläroböcker som är framtagna för gymnasieskolans kurs Samhällskunskap 1b och är skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga läroböcker behandlar hållbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Både vad gäller utrymme och vilka idéer som förmedlasså råder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jämförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktär visar det sig att de läroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, även gör det i 2011 års läroböcker.

Grön Flagg är ett miljöledningssystem och cirka 2000 skolor runt om i landet är medlemmar. Projektet syftar till att vägleda förskolor, skolor och gymnasium i deras miljöarbete. För att kunna få ett medlemskap i Grön Flagg måste skolan uppfylla vissa kriterier, som att utse ett miljöråd och arbeta med fortlöpande teman. Det viktiga i arbetet kring Grön Flagg är att lärarna och eleverna är delaktiga tillsammans i miljöprojektet. Undersökningen har utförts med ostrukturerade enkäter i årskurserna 3-5 på en grundskola i mellersta Sverige, där sammanlagt 77 elever har deltagit. Slutsatserna utifrån insamlad data kan konstatera att majoriteten av eleverna på denna grundskola inte kan vara inkluderade, på grund av att flertalet av eleverna inte vet vad Grön Flagg är. Endast två elever av 77 deltagande kan beskriva Grön Flagg med egna ord och få elever vet om skolan har ett miljöråd. De flesta eleverna visar dock ett påtagligt intresse för miljö och finner arbetet med det viktigt. Eleverna i de olika årskurserna ger övervägande liknande svar. Den intressanta skillnaden mellan årskurserna är dock att årskurs 5 kände sig mer osäkra på om de finner arbetet med miljö intressant, då eleverna i årskursen beskriver att de inte arbetat med miljöämnet.

<p>I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter. Resultatet visar att eleverna har kunnat ta någon annans perspektiv och att deras vyer har vidgats. Genom enskilda samtal med eleverna har lärarna fått erfara hur viktigt det är att veta elevernas förkunskaper för att kunna ge eleverna kunskaper och utmaningar som ligger i elevens proximala utvecklingszon.</p>