Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / S. 212-226: Bibliografi.

Avsikten med studien är att belysa och lyfta förståelsen för kvinnor i missbruk. I bakgrunden beskrivs skillnader mellan man och kvinna i missbruk samt hur kvinnors levnadsförhållande i missbruksvärlden. Syftet har varit att få större förståelse för kvinnor i missbruk och vad det är som främjar eller hindrar kvinnor från att påbörja och genomgå en behandling för sitt missbruk. Metoden som valdes var kvalitativ på grund av att den gav en djupare förståelse. I resultatet uppkom det att kvinnorna var underordnade i missbruksvärlden samt att kvinnorna levde under de manliga normerna i samhället. Studien visar även att kvinnorna led mer av psykiska problem gentemot männen. De respondenter som intervjuades var en kurator, en alkohol- och drogterapeut och två respondenter i behandlingshem för kvinnor. Vår slutsats är att det behöver finnas mer uppsökande verksamheter för kvinnor samt att de är i behov av att det finns normer för just kvinnor. Kvinnorna skulle behöva behandling med enbart kvinnor för att det ska bli drogfria och klara sig i samhället.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar 10% av livmoderbärande kvinnor över hela världen. Att lida av endometrios kan innebära symtom som kraftig bäckensmärta, kraftiga blödningar, dyspareuni och infertilitet. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med symtomgivande endometrios. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. 10 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom olika kategorier som beskriver kvinnornas olika erfarenheter av att leva med endometrios. Det handlade om erfarenheter av fysiska symtom, erfarenheter av möten i vården, emotionella erfarenheter och erfarenheter av sociala relationer. Slutsats: Studien visade att endometrios påverkade kvinnorna fysiskt, psykiskt och socialt. Kvinnornas liv påverkades av sjukdomen på många sätt och gjorde att de kände sig begränsade i vardagen. Den långa tiden för att få en diagnos fastställd orsakade vårdlidande. Kvinnorna möttes av misstro från vården där symtomen avfärdades som kvinnoproblem. Kvinnornas känslor växlade under sjukdomstiden, allt mellan hopp och förtvivlan inför framtiden.

Gynekologisk cancer är en cancerform som drabbar kvinnans könsorgan och är vanligt förekommande. Varje form av gynekologisk cancer är unik och så även kvinnors känslomässiga upplevelser om sjukdomen. Beroende på fas i livet påverkas kvinnan individuellt. Kvinnor i fertil ålder drabbas oftast hårt då förmågan till reproduktion försvinner men för de kvinnor där reproduktion inte längre är aktuellt framkommer också utmanande känslor av depression och nedstämdhet. Syftet med studien var att belysa kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med gynekologisk cancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Studiens resultat utgick ifrån 14 vetenskapliga artiklar, där majoriteten var kvalitativa och belyste den känslomässiga upplevelsen hos kvinnor i samband med gynekologisk cancer. De vetenskapliga artiklarnas resultat ledde till fyra teman: Upplevelser efter fysiska förändringar, Upplevelser av stödets påverkan, Upplevelser av osäkerhet inför framtiden och Upplevelser om en ljus framtid. I resultatet framkom att det medför en stor känslomässig påverkan att drabbas av gynekologisk cancer och att upplevelserna skiljdes åt mellan de drabbade. Tidigare forskning visar på brister i omvårdnaden då kommunikationen ofta drabbas negativt i samtal mellan vårdpersonal och kvinnan på grund av att sjukdomen medför komplikationer som är svåra att tala om. Fortsatt forskning inom området vore önskvärt för att utveckla vårdpersonalens kunskap om gynekologisk cancer.

Bakgrund: Förlossningsdepression (Post partum depression) är vanligt förekommande, cirka 13 procent av nyblivna mammor drabbas. Faktorer som påverkar uppkomsten är bland annat tidigare missfall, hormonella rubbningar, depression tidigare i livet eller att förlossningen varit komplicerad. Första symtomet som uppträder är ofta sömnstörningar och sedan följer oro, osäkerhet, hopplöshet, skam och gråt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser att drabbas av post partum depression. Metod: Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO (CINAHL och Academic search elite), PubMed och SveMed+. För analys av artiklar användes metasyntes och utifrån materialet skapades fem huvudkategorier och elva underkategorier. Resultat: Huvudkategorierna belyste kvinnors upplevelser av PPD, Behov av stöd från omgivning och anhörig, Personligt förhållningssätt, Känslomässiga reaktioner i samband med PPD, Krav från omgivning och Känsla av maktlöshet. Slutsats: Kvinnor som led av PPD upplevde rollen som mamma mycket påfrestande. De beskrev brist på stöd från omgivning och sjukvårdspersonal, samt att de inte blev tagna på allvar när hjälp söktes. Dålig information och kunskap om PPD bidrog till känsla av misslyckande och därför valde en del kvinnor att isolera sig.

Bakgrund: Bröstcancer är den allra vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige drabbas omkring 8000 kvinnor av denna sjukdom varje år och cirka 1500 avlider. Från och med 1986 erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år att delta i regelbundna mammografikontroller. Det har gjort att allt fler kvinnor diagnostiseras tidigt i sjukdomsförloppet och att antalet dödsfall reducerats. Trots fördelarna med mammografi upplever många kvinnor undersökningen som smärtsam och påfrestande. Det är därför viktigt att få en ökad förståelse för kvinnors upplevelser för att på så sätt skapa en förutsättning för ökat välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse i samband med mammografiscreening. Metod: Litteraturstudien baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PsychINFO. Artiklarna granskades och analyserades av författarna innan ett resultat sammanställdes. Resultat: Resultatet visade att tidigare erfarenheter påverkade attityderna kring mammografiscreening. Majoriteten fann undersökningen smärtsam och att bemötandet av personalen var en viktig aspekt som påverkade upplevelsen. Det visade sig att det fanns ett genomgående behov av information kring undersökningen samt att väntan på resultatet var en tid fylld med oro och ovisshet. Slutsats: Trots att många kvinnor upplever fysiska såväl som psykiska obehag i samband med mammografi är de motiverade att fortsätta medverka i screeningundersökningar. Med anledning av detta är det viktigt för röntgensjuksköterskan att ha en förståelse och kunskap om kvinnors upplevelser så det finns möjlighet att motverka dessa obehag så långt det är möjligt.

The aim of this study is to describe the perception of whiteness among Sri Lankan women. An article published by the Sunday Leader show that there is a long tradition among women in Sri Lanka to use beauty products, such as bleaching creams to enhance facial lightening. Over 33 000 bleaching products are sold per year in Sri Lanka.  Parameswaran and Cardoza conclude that Sri Lankan women with lighter skin tone are regarded as more beautiful and attractive than those with dark skin. Furthermore, fair skin is associated with power, authority and high privilege.   This study is based on individual; face-to-face interviews with six women between ages 19-30 living in Sri Lanka. The results from the interview have been compared with Dyer’s theory of whiteness and Ahmed’s theory about lived experience of whiteness. The results of this study showed that the interviewed women have been introduced to the whiteness norm during childhood by their parents and relatives. Today, these women are still affected by the whiteness norm and it has shown to be unavoidable to live in the Sri Lankan society without relating to it.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. Av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår 45% mastektomibehandling, vilket innebär en stor omställning både fysiskt och psykiskt för kvinnan och hennes närstående. Syfte: Syftet var att beskriva bröstförlustens inverkan på livet för de kvinnor som genomgått mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Tio kvalitativa studier ingick i denna litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Fribergs modell för litteraturöversikt användes för att strukturera studiens resultat. Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsuppfattning hos de drabbade kvinnorna, där bröstförlusten inbringade tankar om att inte längre vara hel samt upplevelsen av minskad kvinnlighet. Vidare belyste resultatet hur detta också ifrågasätte identiteten hos de drabbade kvinnorna som också inverkade på sociala relationer och aktiviteter. Känslan av att vara annorlunda väckte en stark önskan om att framstå som normal inför andra för att passa in i samhällets ideal. Konklusion: Resultatet visade att bröstförlust till följd av mastektomi påverkar livet på många plan, både psykiskt och fysiskt för de drabbade. Att öka förståelsen för kvinnors upplevelser av bröstförlust och dess inverkan på livet är något sjuksköterskan kan hjälpas av i mötet med kvinnan.

This essay’s problem is based on the subordination of women that exists worldwide, more specifically on womens rights. The study examined six countries with case study as a method. The countries were chosen based on their ranking on the Global Democracy Ranking of 2015. The countries chosen were the two who got the best grades, the two in the middle and the two who came last. With three different theoretical foundations, the UN Women’s CEDAW-convention, Yvonne Hirdman’s gender theory and Global Democracy Ranking, the countries were examined and led to the following conclusions: the work with women’s rights have progressed further the higher ranking a country has on the Global Democracy Ranking and Hirdmans gender theory can be seen as one of the explanations for the existing inequality. The study also noted that there is a connection between the ratification of the CEDAW-convention and Women’s rights.

Bakgrund I Sverige dör 55 kvinnor per dag i hjärt- och kärlsjukdom och hjärtsvikt räknas som en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Hjärtsvikt kan yttrar sig på olika sätt hos kvinnor och män och det råder stora könsskillnader gällande symtom, diagnos, behandling och omvårdnad. En hjärtsviktdiagnos innebär stora förändringar i livet och medför ofta funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes med avsikt att redogöra för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Totalt har 15 artiklar inkluderats. Resultat Tre huvudteman utformades; förändring, anpassningsförmåga och stödjande relationer. Utifrån syftet att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt identifierades följande faktorer; livskvalitet, fysiska och psykiska symtom, ålder, kunskap, egenvård, copingstrategier och stöd från familj samt hälso- och sjukvård. Slutsats De faktorer som framkom i resultatet står alla i relation till och påverkar varandra. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt senare i livet än män. Det observerades att kvinnors livssituation präglas av en hög grad av stress och att de i större utsträckning drabbas av depression och ångest i samband med hjärtsvikt. Generellt förbättrades livskvalitet i takt med stigande ålder och förändrade förväntningar. Kunskap och stöd från familj samt hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör det lättare att hantera livssituationen.