Homosexuella familjer eller det som också kallasregnbågsfamiljer är en idag växande familjeform. Det är homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket är avrelevans för det sociala arbetet då olika familjeformer idag är framträdandeoch viktigt. Kännedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar våra möjligheter att undersöka vilken värld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvården. Syftet meduppsatsen är att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta när de bildar familj. Det undersöks också om några andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren när de tänker kring familjebildning ochbehandling. Den metod som används är kvalitativ. Intervjuer valdes för attkunna ställa frågor om individernas olika erfarenheter men även om motstånd ochhinder, vid deras resa mot föräldraskap. De slutsatser som dragits är att allarespondenter upplever olika motgångar och besvikelser. Några har enbart möttbra bemötande av vårdpersonal medans andra mött oförståelse. Gemensamt för allaär att väntan och längtan har varit lång. Oavsett var respondenterna harmottagit sin behandling har alla fått stå i kö en lång tid och alla har möttbesvikelser. Det har också visat sig att alla kvinnor är positiva över hurderas familjer ser ut, men flera av dem önskar att familjen ska växa och bliännu större.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam. Majoriteten upplevde sig även känslomässigt avstängda efter att ha suttit i fängelse.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid. Resultatet visar att praktisk hjälp i hemmet, stöd och uppmuntran, ett bra självförtroende samt bra prestationer och hög kompetens var de faktorer som kvinnorna själva ansåg hade lett till deras framgång i yrkeslivet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion. Alla kvinnor i studien hade även mött fördomar i vuxen ålder. Att berätta om sin religionstillhörighet innebar för kvinnorna att de mötte frågor, diskussioner, skepsism och i vissa fall avståndstagande och uteslutning ur gruppen. Bland annat vidare forskning kring barns och ungdomars upplevelser av utanförskap kan vara ett intressant ämne för vidare studier.

Bakgrunden visade att det finns ett stort mörkertal inom anmälningar av våldtäkter i Sverige, att det sker ungefär lika många våldtäkter per år som antalet hjärtinfarkter. Sjuksköterskor möter våldtagna kvinnor överallt i vården och sjuksköterskor ska vara professionella i sitt bemötande av våldtagna kvinnor. Den omvårdnadsteoretiska grunden var hämtad från Joyce Travelbee. Syftet var att belysa sjuksköterskan roll och omhändertagandet i samband med vård av våldtagna kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Använda databaser var PubMed, Cinahl och PsycINFO. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån en modifierad version av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmodell. Resultatet redovisas i tre kategorier, betydelsen av information i sjuksköterskans roll vid omhändertagandet av våldtagna kvinnor, sjuksköterskans bemötande av våldtagna kvinnor, forensisk undersökning av våldtagna kvinnor, sjuksköterskans roll med respektive subkategorier. Resultatatet presenterade att sjuksköterskan har en stor roll i den våldtagna kvinnans fortsatta rättsprocess och välbefinnande. Slutsatsen var att våldtagna kvinnor upplevde sjuksköterskans fysiska och psykiska närvaro samt information från sjuksköterskan som mycket betydelsefull.

Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval. Resultatet visade att respondenterna verkade föredra vissa ledaregenskaper och ledarstilar framför varandra. Sett till ledaregenskaperna var bland annat ”kommunicerar på ett bra sätt”, ” tydlig information” och ”ger stöd till dig som anställd” de egenskaper som störst andel respondenter menade var mycket viktiga. Den ledarstil som hade störst andel svar i kategorin ”mycket viktigt” var en stödjande ledarstil. Dock hade fler ledaregenskaper och ledarstilar hög andel som svarade att de var mycket viktiga för respondenternas psykiska välbefinnande på deras framtida arbetsplats. Således anser kvinnliga studenter att flera ledaregenskaper och ledarstilar är av betydelse för deras upplevda psykiska välbefinnande.

Introduction: Balance is a complicated term which includes a static, dynamic and functional part. These parts have, during a long period of time, been included into the existing training programs through several different balance exercises, which aim to prevent sports injuries mostly focused on the knee and ankle. In floorball these injuries are common and a sports injury prevention program is required. Purpose: The purpose is to explain the balance term and relate it to injury prevention training and the existing theories. A second purpose is to see whether five weeks of balance training increases the balance ability in female floorball players and thereby increase the test values in the two tests. Method: Twenty female floorball players participated in the study and were divided into a training group and a control group. They performed a Star excursion balance test (SEBT) and a Multiple single leg hop stabilization test (MSLHST) before and after a five week training period, containing exercises of balance. Results: The training group showed improvement after the training period, however only one significant result was found. The control group showed no improvements, rather the opposite in some parts of the tests. Conclusions: The results indicate that there could be an injury preventive effect coming from balance training, but the training program and the tests have to be customized to suit the training group. Nevertheless, balance training should be recommended as a compliment to the ordinary training session.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården. Resultatet presenterades genom fem huvudkategorier: att leva med en förändrad kropp, känslomässiga reaktioner, en förändrad livssituation, upplevelse av stöd och information samt en förändrad syn på livet och framtiden. Slutsatser: Brist på information och stöd från sjukvården skapade ett lidande för många kvinnor. Genom att sjukvårdspersonal blir medveten om vilka känslor som finns hos denna patientgrupp kan stödet förbättras och därmed öka välbefinnandet. Därför är det viktigt att sjukvården uppmärksammar kvinnornas lidande för att kunna identifiera och stödja dem efter hjärtinfarkten.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori där det praktiska medvetandet är i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anställda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrån tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten används i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojämställdhet råder inom områdena och trots att de upplever att detta har förbättrats sedan några år tillbaka, så är det mycket som tyder på att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck än tidigare.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad. Efter genomförandet av vår studie kunde vi dra slutsatsen att kvinnor med erfarenhet av sexuella övergrepp före missbruksdebuten hade sämre psykisk hälsa och de hade oftare vårdats för alkohol-, läkemedels- och narkotikaproblem än icke utsatta.