No description available.

No description available.

Målet med dette prosjektet har vært å undersøke hvordan ulike former for ansvar gjør seg gjeldende hos skoleledere underlagt forskjellige kommunale systemer. Dette er gjort med hjelp av en kvantitativ undersøkelse utført blant rektorer i to kommuner som benytter seg av styringssystemer som omtales som forskjellige. Prosjektet gir en teoretisk utdyping av det angloamerikanske begrepet accountability. Prosjektet tar utgangspunkt i en forståelse av accountability som et flerdimensjonalt begrep knyttet til hva slags aktører som stiller rektorene til ansvar. Det blir også utdypet hvordan og hvilke verktøy man kan bruke for å oppnå økt accountability i skolen. Undersøkelsen viser flere forskjeller i rektorenes oppfatning av skoleeiers styringssystem og resultatene tyder på at rektors ansvarsfølelse blir påvirket av skoleeiers styringssystem

Mobbning har länge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck på en ny arena, nämligen internet. Detta kallas ofta för nätmobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nätmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare är syftet att få en förståelse för hur nätmobbning kan förebyggas genom att undersöka några faktorer som gör att fenomenet uppstår. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra rektorer från grundskolans senare del. Resultaten som framkommit visar att det inte finns speciella lagar eller lokala riktlinjer mot nätmobbning vid de undersökta skolorna. Skolorna arbetar istället med nätmobbning på samma sätt som vid traditionell mobbning. Lagarna anses som hanterbara bland rektorerna och de anser att de kan leva upp till lagkraven som ställs på skolorna. Alla undersökta skolor har handlingsplaner för hur de ska hantera och förebygga all form av kränkande behandling och handlingsplanen ses som den viktigaste förebyggande åtgärden mot nätmobbning. Makt, roller, identitet och skolan som organisation är faktorer som kan påverka att nätmobbning uppstår.

SammanfattningArbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap.Sidantal: 47Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogersuppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén.Handledare: Marjanna de Jong.Datum: 2006 december.Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav på oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans läroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smälta in i omgivningen och därför är vår förmåga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet. Jag vill genom att fråga förskolepedagoger få reda på hur de upplever att barn visar ansvar och hur de främjar utvecklingen av barns ansvarsförmåga. Metod: Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ undersökning har jag intervjuat åtta förskolepedagoger. Som utgångspunkt för intervjuerna har jag använt mig av fyra frågeställningar. Resultat: Pedagogerna som blivit intervjuade svarar ganska lika på frågorna. Detta trots att de arbetar på förskolor med olika pedagogisk inriktning. De har en vana av att diskutera etiska och moraliska frågor vilket även tas upp på arbetsplatsmöten vid behov. Dessa frågor är också något som man i barngruppen ställs inför varje dag, vare sig man vill eller inte. Pedagogerna ger exempel på hur barn visar ansvar genom att svara i överensstämmelse med vad tidigare forskning om små barn och etik säger. Nämligen att det hos små barn finns ett värde av att vara lyhörd för den andres behov av hjälp, tröst och stöd. Barn är intresserade av att visa omsorg om den andres välbefinnande.Hälften av pedagogerna svarar att de stimulerar barn till ansvar genom att låta barnen vara med och göra saker. Andra hälften svarar att de stimulerar till ansvar genom dagligt prat och diskussioner med barnen. Pedagogerna är överens om att barn gör som man gör och att vuxna påverkar barn genom sitt eget uppförande. Som förskolepedagog är man en förebild för barnen. Förskolemiljöerna i vilka intervjupersonerna arbetar visar på många exempel hur barn kan ta ansvar för sig själva; genom att sköta sin hygien och ta hand om sina tillhörigheter. Rutiner skapar möjlighet att öva på att ta ansvar för miljön genom att plocka undan efter sig inne och ute, duka av när man ätit och ta hand om skräp. Genom att vara delaktiga i bestämmandet av regler, duka inför måltider mm får barnen öva på att ta ansvar för något som påverkar hela barngruppen. Ingen av pedagogerna kunde ge tydliga exempel på att det skulle vara skillnad på flickor och pojkars förmåga att visa ansvar.Diskussion: Pedagogerna visar på ett konsensustänkande när det gäller barns förmåga till ansvar. Alla visste vad de skulle svara vilket tyder på en medvetenhet hos intervjupersonerna. Svaren gav små variationer men ändå goda exempel på hur man i det praktiska förskolearbetet aktivt kan stimulera barn till att utveckla ansvar.Nyckelord: Barn i förskoleålder, Ansvar, Etik, Moral.

<p>Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det arbete som Sveriges tre största mobiloperatörer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien ämnar också undersöka hur arbetet utvecklats under de tre senaste åren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta önskar vi uppnå en bättre helhetsbild och en djupare förståelse för CSR, samt bidra med insikter, upptäckter och egna tolkningar kring ämnet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av CSR-redovisningar.  Av dessa tre studerade företag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan. Framför allt utgör omfattningen av CSR-rapporterna den viktigaste utvecklingen, även om innehållet till viss del skiljer sig åt. Att integrera sitt CSR-engagemang i sin årsredovisning anser vi vara nästa åtgärd för dessa företag. Detta skulle inte bara ses som ett nästa steg för att bedriva ett hållbart företagande, utan också för att göra morgondagens intressenter nöjda.

Dagens standardiserade revisionsberättelse har kritiserats för att den innehåller alltför knapphändig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberättelsen. För att förbättra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, där revisorn förväntas redogöra för väsentliga risker och svårigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka områden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bäst i revisionsberättelsen förväntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras inställning till revisionsberättelsen. För att få en djupare förståelse för forskningsfrågan genomförs en kvalitativ studie där sju auktoriserade revisorer intervjuas från Sveriges fyra största revisionsbyråer. Studien visar att de områden som idag utgör Key Audit Matters framförallt består av bedömnings- och värderingsfrågor, väsentlighetsbedömningar och oegentligheter. Vidare anser inte revisorerna att det är viktigt att kommunicera i revisionsberättelsen och de har således en passiv inställning till denna. Detta indikerar till att KAM kommer bli standardiserad och att IAASB inte kommer få sina förväntningar uppfyllda.

Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar.

Moraliskt ansvarstagande vid användning av luftstridskrafter vid offensiva luftoperationer mot markmål har undersökts genom en kvalitativ textanalys. Försvarsmaktens doktriner, värdegrund, reglementen samt handbok för planering och ledning har undersökts genom en kvalitativ text- och innehållsanalys, för att belysa hur ansvar ges, regleras och möjliggörs att tas. Resultatet har analyserats med stöd av teorier om vad som är moraliskt rätt inom krigföring, vilka etiska system och ansvarslinjer som finns inom en politiskt styrd organisation samt hur en byråkratisk organisa­tion påverkar verksamheten och förståelse för individens roll i resultatet.  Syftet var att belysa hur de etiska systemen påverkade officeren i Försvarsmakten, om regleringen av verksamheten tydliggjorde hur moraliskt ansvarstagande skulle tas och om organisationsformen bidrog eller begränsade möjligheten.  Resultatet visade att de etiska systemen stödjer officeren genom att inbördes rangordna deras betydelse, samtidigt som professionsetiken inte visar vad som är moraliskt rätt i krig. Det formella ansvaret fördelas tydligt, däremot klarläggs inte om det moraliska ansvaret fördelas lika. Försvarsmakten är till vissa delar medveten om organisationens begränsningar och försöker till del kompensera för dem. I andra delar förstärker både de etiska systemen och organisationsformen i sig, de redan kända problem som finns i en politiskt styrd och byråkratisk organisation.