Spelling suggestions: "subject:"1800- tales""
11 |
Tjärhanteringen i Västerbottens län under 1800-talets senare hälft : en studie av produktion och transporter med särskild hänsyn till Ume- och Vindelälvens dalgångarBorgegård, Lars-Erik January 1973 (has links)
<p>Distribution: Kungl. Skytteanska Samfundet, Länsmuseet, Umeå</p> / digitalisering@umu
|
12 |
Broderskap eller auktoritet? : Godtemplarlogen 109 Kalmar och demokratin 1882-1884Jarl, Johan January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2. Har logen fungerat som en läroplats för politisk kompetens för sina medlemmar? 3. Har logen varit politiskt neutral? Dessa har valts med utgångspunkt från Lauri Karvonens teorier om frivilliga organisationers roll i demokratisering. Logen gav sannolikt sina medlemmar viktiga erfarenheter av politisk kompetens som alldeles säkert hade stor betydelse i andra former av organisering. Logen var dock inte själv drivande i demokratiseringsprocessen, utan tog starkt ställning för en konservativ samhällssyn. Något ideologiskt ställningstagande för demokrati fanns inte, logen präglades snarare av stor ojämlikhet.
|
13 |
Gustafsbergs barnhusinrättning : en internatskola för mindre bemedlade pojkar under perioden 1865-1885Sandberg Offesson, Erika January 2010 (has links)
Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.
|
14 |
Det förlofvade landet : En brevanalys av Amerikabrev 1850-1870 / The Promised Land : A Letter Analysis of America Letters 1850-1870Tyni, Jan-Erik January 2014 (has links)
The Promised land – A letter analysis of America letters from 1850-1870 This essay is about the Swedish emigration to America. This essay will focus on the period 1840-1870, where the main focus will be the american civil war, and what the immigrants wrote back to their relatives in Sweden. This study will also focus on the integration of Swedish immigrants. My main question are what did the swedes write back to Sweden during the war? And how did it differ from the period before and after the war? But also can a war assimilate a immigrant faster than it would be done without the war? The conclusion that has been made is that the war did help the swedish immigrants to integrate much faster than usually. Also the study shows that the language before the war was of that character that they where missing home whereas it shows that after the war it had completley turned around, instead of wanting to go back to Sweden, they wanted their relatives to come over to America.
|
15 |
Från herreman till sockenmålare. : En manlighetsstudie av C. J. L. Almqvists Målaren / From Gentleman to Parish Painter. : A Masculinity Study of C. J. L. Almqvist’s Målaren.Sjöstrand, Oskar January 2015 (has links)
Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem. Dels undersöks ett par av de aspekter som användes i Sverige under 1800-talet för att beskriva mannen, karaktärskonceptet samt genren rådgivningshandbok. Det är dessa två aspekter som används i uppsatsen. I analysen av karaktärskonceptet framkommer att framförallt inre attribut, i denna text egenskaper som lekfullhet, fantasifullhet och kreativitet, samt god arbetsmoral och spänst, hurtighet, förespråkas. Huvudpersonen Elias har ett rikt inre liv överhuvudtaget, dessutom med religiösa inslag. Vidare har det gått att visa en läsning av Målaren som en utvecklad variant av genren rådgivningshandbok som var populär under första halvan av 1800-talet. Utvecklingen består i att Almqvist verkar tagit ett steg från fördömandet av män som fallit för sina frestelser, då han i Målaren istället för att lägga fokus på själva fallet visar på vägen upp till ett dygdigt liv. Connells idé om manlighetshierarki har hjälpt mig att genomföra en viss kartläggning av den regionala svenska, samt den lokala sockenbaserade hegemoniska maskulinitet som är aktiv i Målaren. I denna kartläggning framkom bland annat att den regionala hegemonin är stark präglad av den ståndstruktur som Sverige hade fram till dess upplösning 1866. Det visade sig också att många personer i Målaren, trots att Elias bevisligen hade ett utvecklat inre liv och att karaktärskonceptet var en mycket central aspekt av idealmanligheten, i ganska stor utsträckning verkar bedömas efter sin klasstillhörighet. Det tyder på att den regionala maskuliniteten genomsyrar och påverkar den lokala, även om några krockar påvisats. / This essay investigates how masculinity is constructed in the short story Målaren (The painter), written by C. J. L. Almqvist. The tools used in the analysis were, first, R. W. Connells theory about there being multiple forms of masculinity represented in society simultaneously, within a hierarchical masculinity-system. Second, the concepts that were used in Sweden, in the 19th century, to describe the concept of the male, have been utilised. More specifically, the concept of a person’s character and the genre “rådgivningshandbok” have been used. When analysing from a character-conceptual perspective/the perspective of a person having good or bad character, the results show that it is mostly the inner qualities, that is, in this specific text, qualities such as playfulness, imagination, and creativity, as well as good work moral, vigour, and heartiness, that are advocated. The main character, Elias, has a rich inner life, on the whole, with religious features as well. This essay also presents a reading of Målaren which shows that the short story is a developed variant of the genre “advice manual” which was popular in the first half of the 19th century. The development consists of Almqvist seemingly having taken a step beyond/away from the condemning of those men who yielded to temptation, since he concentrates on the journey back to a virtuous life, rather than making the crime itself the main focus of the story. Connell’s idea concerning a hierarchical system of masculinity has helped me with mapping the regional, Swedish, as well as the local, parish-based hegemonic masculinity which can be found in Målaren. Among other things, the analysis undertaken with Connell’s idea as support shows that the regional hegemony is strongly characterised by the system and culture of states that existed in Sweden until it was dissolved in 1866. It has also become evident that many of the characters in Målaren in spite of the fact that Elias unquestionably has a rich inner life and that the concept of a person’s character is a central aspect of the ideal masculinity, seem to be judged with respect to which social state or class they belong to. This fact indicates that the regional hegemonic masculinity permeates and affects the local, although some clashes have been demonstrated.
|
16 |
Uppförandepraxis Bottesini : Hur spelade egentligen 1800-talsvirtuosen Giovanni Bottesini kontrabas?Underdal, Loke January 2022 (has links)
Den italienska kontrabasisten Giovanni Bottesini (1821-1889) är fortfarande mycket inflytelserik i dagens musikliv. Hans musik framförs regelbundet, och en viktig del av standardrepertoaren för kontrabasister. Bottesini anses vara världens kanske främste kontrabassolist genom tiderna, men hans spelstil har sällan problematiserats. Syftet med studien är att utifrån ett uppförandepraxisperspektiv undersöka och analysera hur Giovanni Bottesini spelade kontrabas. Det genomfördes metodiskt genom att utvärdera primärkällor såsom 1) konsertrecensioner, både internationella och i svenska. 2) Bottesinis utrustning, inklusive hans instrument, strängantal, stränglängd, stämning och stråke. 3) Bottesinis metodbok, med instruktioner om hur kontrabasen och stråken ska hållas samt fingersättningar och portamento. Studiens resultat påvisar att kärnan i Bottesinis musikaliska uttryck var hans sångbara och lyriska ton, som gestaltades genom ett intrikat samspel av faktorer som hans speltik, instrument, strängar, stråke samt konsertlokal. I detta arbete kommer jag också visa hur Bottesinis utrustning påverkade hans spelteknik, med aspekter som stränglängd, antal strängar och val av stråke. Resultatet visar att Givovanni Bottesini var en musiker av högsta rang, som ofta jämfördes med sin tids störste violinister. Bottesini framkallade sin vackra ton främst genom sin briljanta teknik, men också genom att använda en kontrabas med lång stränglängd samt tunna sensträngar stämda allt från en helton till en liten ters högre än normalt. Strängarna var tillverkade av Ruffini i Italien, och förmodligen tillverkade på italienskt vis med hela tarmar istället för delade tarmar som var vanligast i resten av Europa. Resultatet är viktigt för att förstå hur solokontrabas kunde låta under 1800-talet, men också för den musiker som vill spela Bottesinis musik tidstroget med 1800-talets utrustning. / <p>Kontrabaskonsert i H-moll - Giovanni Bottesini</p><p>Loke Underdal - Kontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>
|
17 |
Bland borgerskapets salonger och kaffekoppar : Kaffekonsumtion och socialt umgänge bland grosshandlare i Gävle 1820-1899Moberg, Emilia January 2020 (has links)
Syftet med den här undersökningen är att undersöka kaffekonsumtionens sociala, materiella och rumsliga dimensioner hos grosshandlarna i Gävle stad och hur det förändrades under 1800-talets lopp. De resultat som undersökningen gav var att grosshandlarna i Gävle följde samma trender och riktlinjer som andra grosshandlare i Sverige. Kaffet användes som ett verktyg i deras sociala umgänge där även rätt möblemang, porslin och kaffeattiraljer i hemmets sällskapsrum och det så kallade front stage spelade stor roll. Ytterligare två slutsatser kan dras från undersökningen. Först går det att se hur grosshandlarna deltog i globaliseringen under 1800-talet, med sin köpkraft kunde de köpa koloniala varor såsom kaffe, te, socker och även möbelmaterial som mahogny och rotting. En andra slutsats som går att dra är att för grosshandlarna krävde drickandet av kaffe tillgång till ett större knippe konsumtionsvaror, till dem hörde inte bara porslin och beredningsredskap utan även möblemang och sällskapsrum i hemmets front stage ska ingå i det konsumtionsknippet då kaffet spelade en sådan stor roll och var ett viktigt verktyg i borgerskapets sociala umgänge.
|
18 |
Nyreformationens otroshjälte och Jesus : Om bakgrunden till, jesusbilden i och framgången för ”Bibelns lära om Kristus”, författad av Viktor Rydberg 1862 / The New Reformation's hero of unbelief and his portrayal of Jesus : A study of Viktor Rydberg’s "Bibelns lära om Kristus" (1862)Arvidsson, Frida January 2017 (has links)
This essay aims to investigate the contemporary context in which Bibelns lära om Kristus, authored by Viktor Rydberg in 1862, was written and received. By claiming the human nature of Christ, he evoked massive response. By performing a literal study, I have examined the 19th century society in Sweden; infrastructural alteration, the origin and spread of popular movements such as revivalism, liberalism and Enlightenment, to inquire in what way (if at all) Rydberg is to be considered influenced by their conceptions. The essay emanates from the assumption that the Lutheran reformation in the late 19th century experienced a revival in Sweden. This revival is to be called the new reformation. In my result and reflection, I have come to the conclusion that Viktor Rydberg did not in fact criticize his contemporary church to annihilate it. He was, apart from inspired by the liberal thought of individual, religious and political freedom, simply trying to alter it. The cause for his success is in this essay claimed to be three: the fact that he was the “perfect combination” of radical theology and political liberalism; that he played the role as a spiritual guide; and finally, that he, in the light of his earlier authorship, was by the Swedish nation perceived as a trustworthy authority.
|
19 |
Det märkvärdiga mellantinget : Jordbrukares sociala status i omvandling 1780−1900 / Peasants and Gentlemen : Farmers' social status in transition 1780−1900Carlsson, Carl Mikael January 2016 (has links)
During a period corresponding to approximately 1789−1872 the Swedish system of estates was phased out. New ideas challenged the organic view of society, and through a number of political reforms the estate privileges were abolished one by one. The reforms went hand in hand with a change in the social stratification at that time. The distinct difference between peasants and gentlemen that had characterized the countryside were erased and replaced by new ways of categorising people. This development has been described in broad strokes in previous research, leaving the roles of individuals overshadowed. This thesis is about individuals who were on the border between being peasants and gentlemen, how they were viewed by the class society, and the role they played in the dissolution of the same. The focus is centred on a population of wealthy farmers around the rural areas of Västerås during the years 1780−1900, and how they were perceived and acted in terms of title, lineage, education, occupation, farm holdings, building customs, naming customs and political life. The investigation shows that the differences between peasants and gentlemen remained during the period, but that it changed in character from a difference in kind, to a difference in degree. Important reasons for this were the gentlemen’s increased interest in agriculture and the emergence of a group of very wealthy farmers. The increase of rich farmers was more prevalent in the first half of the nineteenth century. They embraced some of the gentry’s behaviour, for instance through the acquisition of mansions, but as they often held political positions that by law should be held by peasants, they also preserved their common appearance. In this way the limits for what could be considered common were moved forward, and the difference between peasants and gentlemen weakened. The gentry’s interest in agriculture increased gradually and was marked by the introduction of agricultural institutes in the mid-1800s. As the old elite increasingly devoted themselves to agriculture they used titles as ”possessionat” and ”godsägare” (landlord) to rise above the peasants. They made themselves the elite in the peasants' own field, thus opening up to being associated with rich farmers.
|
20 |
En farlig idé? : Debatten om allmän rösträtt i det brittiska parlamentet, 1839-1848Jones, Samuel January 2019 (has links)
Great Britain’s road to universal suffrage was a long one. Much attention has been paid by historians to the moments of great legislative reform, but less to the idea behind them. History is, however, also about the journey to such moments and how ideas gain or lose traction in society. The mass working-class movement of Chartism, with its call for universal (manhood) suffrage and its three national petitions of 1839, 1842 and 1848, forced parliamentarians to debate this radical and, in the view of many, dangerous idea. This study analyses the political discourse of the parliamentary debates held in these years with the aim of shedding light on how the notion of universal suffrage was constructed and understood by parliamentarians at the time. By analysing the debates online with a keyword search for ‘universal suffrage’ several recurring arguments and discourses are revealed, namely the political and moral legitimacy of the chartists and their sympathisers in parliament; how the concept of time is used in arguments for and against universal suffrage; entitlement to political representation; and the security of property. Taking inspiration from the linguist Tuen van Dijk’s theory of political discourse analysis, these discourses are regarded as more than mere words spoken in parliament, but rather as political actions which had a bearing on the world outside. Moreover, the aim is also to situate and contextualise these discourses in broader society and the events and developments of the 1830s and 1840s. While the abovementioned discourses are prevalent in all three years, the debates of 1848 see a change in focus and tone, due the wider European revolutionary climate. It is hoped that this analysis of parliamentary debates between 1839 and 1848 will contribute to a better understanding of an oft-neglected chapter in Britain’s road to universal suffrage and of Chartism’s role in this hard-won struggle.
|
Page generated in 0.033 seconds