This essay deals with heating installations put into medieval Gotland churches from the 1920s to the early 1950s. Focus is on the work of the restorer Erik Johan Fant (1889–1954) who was the most frequently engaged restorer of churches in Sweden from c. 1925 to 1950. His work has not been the subject of much academic research. The essay covers how Fant and authorities involved in the restorations perceived the aesthetical and practical issues of installing modern heating systems in medieval churches. It also places Fant’s work in the wider context of heating for comfort and conservation purposes in churches. Our knowledge of heating systems used in churches in the past is very limited: on what grounds was a certain system chosen, how was it designed, and what consequences did it have for the conservation of the church? From having been solely an issue of increased comfort and pleasing design, the development of heating technology increasingly involved the interests of conservation. In the first half of the 20th century, central or electric heating was introduced in many stone churches, but often without any analysis of the risks involved. Still in the 1920s, the typical Gotland church was heated with just one or two ovens. They were still not electrified. Two problems especially were connected to overheating before the 1950s: first the soiling of walls and vaults, and second the desiccation of organic materials, particularly painted wooden objects. Central heating, especially in the form of low pressure steam which was common before 1945, certainly made these damages worse. Despite these issues, almost all of the 2,700 churches in Sweden had some kind of heating installed by the mid-1950s, and the reason was that heating primarily was perceived by the Swedish Church as a matter of comfort. Shortly after the end of the period in question, damages caused by heating would attract more attention from the developing conservation field. / <p>Alternate Title: The church -- "a machine for sitting": the introduction of heating systems into medieval Gotland churches during the early 20th century. (English)</p> / Kulturarvet och komforten: frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet. Jag har dessutom valt att exemplifiera mina resultat genom att referera eller direkt citera ur patientjournalerna. Resultaten av undersökningen visade att det främst var kvinnor ur under- och medelklassen som avgick från hospitalet under de undersökta åren. Anledningen till deras intagning vid hospitalet var att de inte kunde klara sig själva och var svåra att sköta i hemmet då de bl.a. kunde vara våldsamma, självmordsbenägna och allmänt oroliga. Bland de utdelade diagnoserna förekom bl.a. Melancholia, Mania, och Dementia. Behandlingen de intagna fick bestod av lugnande medel, tvångsmedel samt mediciner och behandlingar av andra kroppsliga åkommor.

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan åren 1920-1933, vilket är en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring området Falun/Borlänge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskärma sig från de underordnade som biträden och kämpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stärka kårandan men även arbeta för löne- och arbetsförhållandefrågor, vilket på den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de även få till stånd en platsbyrå för föreningens medlemmar. Det var en politiskt oberoende förening som arbetade fackligt. År 1933 blev Dalarnes sjuksköterskeförening en underavdelning till SSF som från och med det året började arbeta fackligt på lokalföreningars begäran.

<p>Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö.</p><p>Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.</p> / <p>This study is about foster family care in Sweden during a period at the beginning of the twentieth century, when many children were placed in foster homes. Because of the law regulating society’s children care (lag om samhällets barnavård) which came into force in 1926, children’s welfare boards (barnavårdsnämnder) were raised in the municipalities of Sweden. These boards got the responsibility for the supervising of foster care and for placing children with suitable foster parents. Then what was meant by foster parents being suitable? In this study the children’s welfare boards documented suitability tests of foster parents and foster homes are being analysed in a local context. It’s primarily language and argumentation which are being focused upon in this analysis. The local study has been located to Växjö during the period of 1926 to 1935.</p><p>The result of the study shows that the foster children often were placed in foster homes in the local surroundings. The children’s welfare board preferred to place children with married couples who were living in the countryside without children of their own. Furthermore it was considered necessary that there was a woman in the foster home who took care of the children and the home. The foster parents’ care of the children was inspected by the board. How the foster parents took care of the children was essential, and the material conditions were important in this context, but also feelings and the relationship between the children and the adults. Problems in the foster homes which drew the attention of the board could be lack of good enough material conditions, illness or unsuitable lodgers. But the opinions about what was proper or improper could differ – children, parents and foster parents sometimes thought differently about this than the board did. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes taking place between the involved. Conclusively, this study has pointed out the significance of economy at the suitability tests carried out on the foster homes. If the foster parents did not receive any economic compensation for the foster child, the demands on the suitability of a foster home could be lower.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker. Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna.

Diss. Göteborg : University.

Diss. Lund : Universit́e, 2001.

Diss. Umeå : Univ., 2001.

Diss. Göteborg : University, 2003.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.