This two-year master thesis in Library and information science, explores how femininity is created within the librarian profession year 1900-1930 in Sweden. By using three Swedish female librarians as case studies I study how female librarians responded to norms for women within the profession. I also ask if the librarians were able to break these norms or if the standards for women formed how the librarian profession was shaped.The thesis has a queer theoretical framework and uses hermeneutic methodology together with Judith But-lers performativity theory and Gayatri Chakravorty Spivaks deconstruktivism. Queer theory and hermeneutic methodology can be used on historical sources to gain new perspectives and still be aware of the ideals and norms that existed within the historical period. I use “woman” and “femininity” as socially constructed gender categories that changes according to the context they are created within and in relation to.My main source material consists of articles and letters written by the librarians together with a rich materi-al of women’s rights history and Swedish public library history. By using the female librarians own words I try to get a first-hand perspective, described by the women who worked and lived as librarians during the first dec-ades of the 20th century. They worked in an important and ground-breaking time for public libraries and wom-en´s self-sufficiency.My thesis shows that the female librarians used different pronouns and adjectives to describe their profes-sion depending on which context they spoke or published their texts. Greta Linder, Hildur Lundberg and Maria Larsen used different strategies to survive within the profession. In some cases, it was important to emphasize the category “woman”, but in many cases their professional identity as librarians was of greater significance. As self-sufficient and unmarried librarians, they could create other possibilities than within the limited space that existed for married women.

In this thesis the main features of Harrison C. White’s general sociology are studied. Since the 1960s White has played a crucial role in the development of the social network approach. He is well known for both the fecundity of the analytical tools he has developed over the years and for the original contributions he has made to several sub­fields of the discipline. White has also developed an unconventional and highly individual approach to social reality that, as the end-result of a sustained synthesizing effort, has grown out of a long and persistent endeavor. Yet, more than a decade after its publication, this general theoretical approach still remains largely unexplored. The main argument of this study is that White’s approach represents one of the mast persistent, elaborated and systematic efforts to enrich the analytical rigorous of the social network approach by adding the substantive theoretical insights that have been elaborated mainly within the symbolic interactionist perspective and the tradition of phenomenological sociology. In this study, first the premises of White’s approach are examined. It is demonstrated how White uses social networks as an analytical tool in order to obtain causal explanations of social phenomena. It is also shown how White re- conceptualizes the notions of social relationship and embeddedness. Furthermore, it is also discussed how White, on the basis of these conceptual innovations, develops a novel image of modern social contexts. This study proceeds by presenting the set of new basic concepts that are derived from this image, seeking to locate these concepts within the larger and more familiar context of theoretical sociology. It is also demonstrated in this study that White’s particular image of modern social contexts leads him to pose new questions and to develop new modes of analysis to answer them. White’s view of modem societies radically alters the very nature and state of the question of social order as well as the premises of its answer. As White dismisses the conventional formulations of the problem of social order, he considers the issue to be a question of identifying the small enclaves of regularity within the social landscape that is dynamic, indeterminate and shifting. In more concrete terms, it becomes a question of identifying the limited, local and stable patterns or configurations of relationships that prove sustainable and thus observable, despite all the dynamics of embeddedness and connectivity. Finally, the basic theoretical features of White’s model of production markets are presented and discussed. Production markets is a topic to which White has devoted a great deal of interest. Ever since the mid-1970s he has produced a long series of work with the ambition of developing a sociological account of these markets. This account represents the most extensive application of White’s general sociology, where he fleshes out his abstract ideas and arguments and where one finds a concrete case of his account of the emergence of social structures and local orders out of network ties and flows. The main conclusion of this study is that, despite all its shortcomings, the general sociological perspective that White has developed is an important contribution. It provides sociology with a new foundation and shows the direction towards which the discipline should be moving. / <p>Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2003</p> / digitalisering@umu

Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö. Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete. / This study is about foster family care in Sweden during a period at the beginning of the twentieth century, when many children were placed in foster homes. Because of the law regulating society’s children care (lag om samhällets barnavård) which came into force in 1926, children’s welfare boards (barnavårdsnämnder) were raised in the municipalities of Sweden. These boards got the responsibility for the supervising of foster care and for placing children with suitable foster parents. Then what was meant by foster parents being suitable? In this study the children’s welfare boards documented suitability tests of foster parents and foster homes are being analysed in a local context. It’s primarily language and argumentation which are being focused upon in this analysis. The local study has been located to Växjö during the period of 1926 to 1935. The result of the study shows that the foster children often were placed in foster homes in the local surroundings. The children’s welfare board preferred to place children with married couples who were living in the countryside without children of their own. Furthermore it was considered necessary that there was a woman in the foster home who took care of the children and the home. The foster parents’ care of the children was inspected by the board. How the foster parents took care of the children was essential, and the material conditions were important in this context, but also feelings and the relationship between the children and the adults. Problems in the foster homes which drew the attention of the board could be lack of good enough material conditions, illness or unsuitable lodgers. But the opinions about what was proper or improper could differ – children, parents and foster parents sometimes thought differently about this than the board did. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes taking place between the involved. Conclusively, this study has pointed out the significance of economy at the suitability tests carried out on the foster homes. If the foster parents did not receive any economic compensation for the foster child, the demands on the suitability of a foster home could be lower.

Syftet med studien är att utvecklas som interpret och violinist. Det sker genominstudering och jämförande analys av Igor Stravinskys notation i Concerto en Répour Violon et Orchestre sats 1 (1931) i relation till två inspelningar: SamuelDushkis grammofoninspelning från 1931 med Stravinsky som dirigent samtHilary Hahns inspelning från 2012. Därigenom fördjupas bilden av hur denmusikaliska tolkningen har förändrats över drygt åttio år.En betydande del av studien består av analyser av Dushkins och Hahnsinspelningar av första satsen, samt Stravinskys anvisningar och min egentolkning. Verktyg i analysprocessen är musikapplikationen Spotify, Scott Music’snotupplaga av Concerto en Ré och metronomapplikationen Metronome.Slutsatser av analyserna påvisar att Hahns inspelning har ett betydligt livligaretempo än Dushkins. Dushkin använder ofta glissando, vilket Hahn inte gör.Dushkin spelar också i regel med en mjukare ton än Hahn, som gärna framhäveroch lägger till egna accenter. Kvaliteten på inspelningarna är en väsentlig detaljatt ta hänsyn till då Hahn har alla fördelar vad gäller dagens inspelningsteknik. Iinspelningsprocessen 1931 fanns det förmodligen endast en eller möjligen ett parmikrofoner som tog upp ljudet.Ett viktigt resultat i studien är upptäckten att Stravinsky som dirigent vid ettflertal tillfällen gjorde helt andra musikaliska val på inspelningen än vad han somkompositör angav i partituret. Personligen ger det mig uppmuntran och inspirationatt göra egna konstnärliga val i min tolkning av verket.

Det har under lång tid odlats frukt i Sverige. Fruktodlingen var länge knuten till herrgårdar och slott. Sedan slutet av 1800-talet började fruktodlingar anläggas i områdena runt Vånga, Kivik och Båstad i Skåne. Det växer fram en ny typ av näring som är mer industriellt präglad än den tidigare herrgårds- och slottsodlingen. Syftet med studien är att undersöka industrifruktodlingsarealens utveckling mellan åren 1926 och 2014 i socknarna Västra Karup vid Båstad och Södra Mellby vid Kivik. Socknarna valdes som undersökningsområden för att de ligger i två fruktodlingsdistrikt i Skåne. Metoden som används är digitalisering av fruktodlingarna i kartmaterialet och beräkning av arealen i GIS-programmet ArcMap.   Fruktodlingsarealen ökade i båda socknarna under första hälften av undersökningsperioden och minskade under den andra. I Västra Karup är arealen minst i slutet av undersökningsperioden och i Södra Mellby i början, arealen var störst i båda socknarna i mitten av perioden. Ökningen beror bland annat på avskärmningen från världsmarknaden under andra världskriget samt ett importstopp på utländsk frukt och minskningen på tullar och ett borttaget importstopp.

<p>Den svenska fysikern Eva von Bahr-Bergius (1874-1962) konverterade till katolska kyrkan 1930. Vid den tiden fanns en stark misstro mot det katolska i Sverige, och katolikerna var fortfarande kringskurna av begränsande lagar. Ändå valde hon – i likhet med flera andra – att skriva och publicera berättelsen om sin konversion i de två skrifterna <em>Min väg tillbaka till kristendomen</em> (1933), och <em>Efterskrift till Min väg tillbaka till kristendomen</em> (1934). Berättelsen fokuserar på att ge rationella förklaringar till konversionen, istället för att helt enkelt lägga ansvaret på Gud. Denna uppsats vill försöka förstå dels varför hon valde att offentliggöra sin katolicism, dels vad rationaliseringarna handlar om. Genom en jämförelse mellan de båda texterna konstateras att publiceringen fungerar som en befriande komma-ut-process. Genom att sätta berättelsen i en samtida religiös kontext, kan rationaliseringarna förstås som ett svar mot omgivningens förväntningar på rationalitet, och gör så den tillsynes obegripliga konversionen möjlig att genomföra. Detta då själva orsaken till konversionen – den icke-rationella längtan efter Gud – inte kan godtas som en acceptabel förklaring i samtiden.</p>

This dissertation is a historical study of film exhibition in the context of emerging popular entertainment in Örebro, a medium-sized town in Sweden, 1897 to 1908. It argues that since 80% of the population resided in towns and rural areas around 1900, studying the impact of film culture in a town setting is essential for an understanding of early film culture in Sweden. The local press is used as primary source of marketing schemes, venues and programming policies as well as of cultural debate and conflict. Across Europe, theatres and fairgrounds were the preferred venues of traveling exhibitors of film shows. In Örebro, however, film exhibition preferably took place in the ‘respectable’ halls of voluntary organizations. Of special importance to local film culture were two working class societies: the liberal Arbetareföreningen (AF) and the labor-based Arbetarekommun (AK) ― albeit in different ways. AF, which embraced reformist ideals, owned the most popular venue for film exhibition and transformed their hall into a movie theater in 1907. AK encouraged the working class population to spend leisure time (and money) on popular forms of cheap entertainment by opening an amusement park in town and by frequently organizing bazaars, funfairs and variety shows. Socio-cultural conflict was concentrated to the fairground around the turn of the century and later turned to AK’s bazaars and funfairs. The emerging film culture influenced opinion in the big cities of Sweden, yet in Örebro it only received sporadic public attention. In stark contrast to the situation in the big cities, the transformation of itinerant film exhibition to permanent forms was a gradual and relatively inconspicuous process in Örebro that took place in the shadow of AK’s more obtrusive culture of cheap amusements. Three movie theatres opened in 1907 and were accepted by the town’s public with relative ease.

Den svenska fysikern Eva von Bahr-Bergius (1874-1962) konverterade till katolska kyrkan 1930. Vid den tiden fanns en stark misstro mot det katolska i Sverige, och katolikerna var fortfarande kringskurna av begränsande lagar. Ändå valde hon – i likhet med flera andra – att skriva och publicera berättelsen om sin konversion i de två skrifterna Min väg tillbaka till kristendomen (1933), och Efterskrift till Min väg tillbaka till kristendomen (1934). Berättelsen fokuserar på att ge rationella förklaringar till konversionen, istället för att helt enkelt lägga ansvaret på Gud. Denna uppsats vill försöka förstå dels varför hon valde att offentliggöra sin katolicism, dels vad rationaliseringarna handlar om. Genom en jämförelse mellan de båda texterna konstateras att publiceringen fungerar som en befriande komma-ut-process. Genom att sätta berättelsen i en samtida religiös kontext, kan rationaliseringarna förstås som ett svar mot omgivningens förväntningar på rationalitet, och gör så den tillsynes obegripliga konversionen möjlig att genomföra. Detta då själva orsaken till konversionen – den icke-rationella längtan efter Gud – inte kan godtas som en acceptabel förklaring i samtiden.

No description available.

Vilken roll har de partipolitiskt obundna kvinnoorganisationerna spelat i samhällets beslutsprocess? Denna fråga studeras i föreliggande avhandling, som behandlar Fredrika—Bremerförbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund/Husmodersförbundet Hem och Samhälle såväl på riksplanet som i Jämtlands län.Syftet har varit, att se i vad mån kvinnorna kunnat påverka samhället och dess utveckling, samt vilka medel och metoder de använt sig av för att få sin rättmätiga roll i beslutsprocessen och uppnå med mannen likvärdiga villkor i politiken, arbetslivet etc. I samband därmed har också försök gjorts att finna orsakerna till förhållandet, att det råder en så uppenbar diskrepans mellan kvinnornas formella respektive reella jämställdhet i ovannämnda avseenden. Under den tid undersökningen omfattar, har många för kvinnorna ytterst väsentliga reformer sett dagens ljus såsom den kvinnliga rösträtten, behörighetslagen, undervisningsreformer, likalönen samt ekonomiska och sociala förändringar. Därför är det angeläget att se efter, i vad mån kvinnorna varit med och drivit fram dessa och om de sedan fått den nytta och glädje av dem, som de förväntat sig.Efterhand har uppgiften utvidgats till att även gälla organisationernas betydelse för medlemmarna själva samt det egna lokalsamhället och hembygden. / digitalisering@umu