<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>De svenska börsnoterade bolagen<strong> </strong>övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening. </p><p>Införandet av IFRS 3 <em>Rörelseförvärv</em> resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 <em>Nedskrivningar, </em>vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.</p><p><strong> </strong><strong>Syftet: </strong>Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.<em></em></p><p><em> </em><strong>Metod: </strong>Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi<strong></strong>2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant. </p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.</p>

<p>It has been claimed that there are considerable differences between pri-vate and non-private patients with regard to the outcome of back surgery.This can be found in the yearly report from the register concerning backsurgery in Sweden. However, the results seem doubtful and the referencescould not be found. Therefore, we analyze the data about nearly 1200patients from the clinic of back surgery in Str¨angn¨as (CSS). It includesthree time periods with somewhat different questionnaires from 1986 to2007 with both private and non-private patients. In the third period,the patients have been evaluated using the SF-36 questionnaire. The re-sults show that most of the differences between private and non-privatepatients are minor and not statistically significant.</p>

T.P. Cheatham. / "April 24, 1947." / Includes bibliographical references. / Army Signal Corps Contract No. W-36-039 sc-32037

It has been claimed that there are considerable differences between pri-vate and non-private patients with regard to the outcome of back surgery.This can be found in the yearly report from the register concerning backsurgery in Sweden. However, the results seem doubtful and the referencescould not be found. Therefore, we analyze the data about nearly 1200patients from the clinic of back surgery in Str¨angn¨as (CSS). It includesthree time periods with somewhat different questionnaires from 1986 to2007 with both private and non-private patients. In the third period,the patients have been evaluated using the SF-36 questionnaire. The re-sults show that most of the differences between private and non-privatepatients are minor and not statistically significant.

No description available.

Bakgrund och problem: De svenska börsnoterade bolagen övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening.  Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 Nedskrivningar, vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.  Syftet: Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.  Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi 2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant.  Resultat och slutsats: 90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.

The implementation of IFRS/IAS accounting standards in Sweden had the intension to harmonize the accounting practices within the EU and increase transparency into the firms. However since the implementation there have been reports and studies showing the lack of compliance with the disclosure requirements regarding impairment tests of Goodwill. According to IFRS 3 Goodwill should no longer be amortized but should undergo an impairment test at least once a year to evaluate its true value. The impairment test is made by the firms themselves on very subjective assumptions. These assumptions should be disclosed according to IAS 36 paragraph 134 in the annual report to enable transparency. So far the full compliance with this rule has been questionable. This study aims to elucidate possible reasons for why firms leave out the required information in IAS 36 paragraph 134 and how authorized public accountants reason around the reasons given. To fulfill the aim of the study an inductive research method was used. The data was gathered through the use of qualitative interviews with authorized public accountants some of them with special expertise in the field. The empirical findings from the interviews contained a number of reasons for why companies do not disclose the information in IAS 36 paragraph 134. Among the most common were the risk of exposure, decreased flexibility, ignorance and non adequate internal reporting procedures. The study’s analysis use institutional theories to point out additional explanations for how disclosure requirements are handled. One finding is the tendency for firms to mimic each other, a behavior called isomorphism. The conclusion of the study is a discovery of an underlying unwillingness to write-down goodwill and thereby an unwillingness to give full disclosure in connection to the impairment test. Firms feel that the information is related to their competitive edge and thus exposes them too much. The authors also raise reasonable doubt to whether the IFRS/IAS standards have fulfilled their intension with increased transparency in the case of goodwill accounting.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov. Vår undersökning finner att företag som är i ett nedskrivningsbehov av goodwill men som inte gjort denna nedskrivning i stort inte skiljer sig, vad det gäller att lämna upplysningar om goodwill, från företag som inte är i ett nedskrivningsbehov, om än att vissa mindre skillnader konstateras.

Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att ställa upp årsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har ändrats från att avskrivas linjärt till att bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gällande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillämpade IAS 36 under räkenskapsåren 2007 och 2012. All erhållen data analyserades utifrån Burns och Scapens (2000) institutionsmodell för hur organisationer formar regler, rutiner och handlingar. Vi kunde dra slutsatsen att de undersökta branscherna hade utvecklat olika redovisningspraxis för IAS 36 samt att redovisningen av uppskattade värden och antaganden i nedskrivningstestet av goodwill var bristfällig. Studien kunde även bidra med kunskap genom att demonstrera att Burns och Scapens (2000) institutionsmodell är tillämpbar för att undersöka hur redovisningspraxis utvecklas över tid.

AntecedentsEvolució del sistema sanitari a Catalunya. Ha comportat canvis en:- Aspectes jurídico-legals- Modernització tecnològica- Extensió de la Xarxa: construcció d'hospitals comarcals. Justificació de l'estudi La descripció i anàlisi de l'evolució de la casuística en els hospitals terciaris de la ciutat té interès fonamentalment en dues àrees: finançament i planejament. Objectius Descripció i valoració dels canvis de la casuística dels hospitals de la Vall d'Hebron entre l'any 1994 i l'any 1997. Material Bases de dades: any 1994 - 1997- Ciutat Sanitària de la Vall d'Hebron- XHUP Evolució de les línies de producte terciàries. Increment de la seva freqüència relativa. Els hospitals de la Vall d'Hebron mostren una lleugera reducció de l'1,5% del volum d'hospitalitzacions a l'any 97 respecte de l'any 94. En canvi al conjunt de la XHUP el volum d'hospitalitzacions ha augmentat al llarg del període. La Ciutat Sanitària de la Vall d'Hebron no ha presentat reducció de l'estada mitjana al llarg del període estudiat. El conjunt d'hospitals de la XHUP, en canvi, presenta una reducció del 14,8%. - Els hospitals de la Vall d'Hebron mostren l'any 97 una complexitat de la casuística superior respecte l'any 94. Aquest increment és superior al detectat al conjunt de centres de la XHUP (6,8% vs 6,25%).- Els hospitals de la Vall d'Hebron mostren una lleugera reducció de l'1,5% del volum d'hospitalitzacions l'any 97 respecte l'any 94. - En canvi al conjunt de la XHUP el volum d'hospitalitzacions ha augmentat al llarg del període i augmenta la seva complexitat.- La Ciutat Sanitària de la Vall d'Hebron no ha presentat reducció de l'estada mitjana al llarg del període estudiat. El conjunt d'hospitals de la XHUP, en canvi, presenta una reducció del 14,8%.ConclusionsMalgrat el lleuger augment de terciarització de la casuística de la Ciutat Sanitària, la major part de la seva activitat es composa de l'atenció a processos de complexitat homòloga a la que presenten els hospitals comarcals, destinats a cobrir les necessitats assistencials de la seva població adscrita, atès que aquestos han augmentat més la seva complexitat que els hospitals de la Vall d'Hebron. Per tant, el diferencial de complexitat no s'amplia. / AntecedentsEvolution of the health care system in Catalonia. It has involved changes in:- Legal aspects - Technological modernisation- Enlargement of the net: construction of comarcal hospitals (1). Justification of the study The description and analysis of the casuistics evolution in the city tertiary hospitals (top-level hospitals) has interest in two main areas: fionancing and planification. Objectives Description and evaluation of the changes in the casuistics of the Vall d'Hebron Hospitals between the year 1994 and the year 1997. Data Databases: year 1994 - 1997- Vall d'Hebron Sanitary Complex - XHUP (Xarxa Hospitalària d'Utilització Pública- Net of Hospitals of Public Use) Evolution of the tertiary product lines. Increase of the relative frequency. The Vall d'Hebron hospitals show a slight reduction of 1,5% in the hospitalisations' volume for the year 97 compared with that of the year 94. On the contrary, in the XHUP as a whole, the hospitalisations' volume has increased through the period. The Vall d'Hebron Sanitary Complex has not showed a decrease in the average stay for the studied period, whereas the XHUP hospitals showed as a whole a reduction of 14,8%. - The Vall d'Hebron hospitals show the year 97 a higher complexity of the casuistics compared with the year 94. This increase is higher than the one detected in the whole of the XHUP centres (6,8% vs 6,25%). - The Vall d'Hebron hospitals show a slight reduction of 1,5% in the hospitalizations volume the year 97 compared with the year 94. - On the contrary, in the whole XHUP the hospitalisations volume has increased through the period and has increased its complexity. - The Vall d'Hebron Sanitary Complex has not showed a reduction in the average stay in the studied period, whereas the XHUP hospitals as a whole show a reduction of 14,8%.ConclusionsDespite the slight increase of the casustics terciarization in the Vall d'Hebron Sanitary Complex, most of its activity is based on services to processes of similar complexity to those attended in comarcal hospitals (1). These hospitals, which are appointed to cover the assistential needs of their assigned population, have increased their complexity more than the Vall d'Hebron Hospitals. Therefore, the complexity differential is not expanded.