Syftet är att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5 åringar har om ett naturvetenskapligt fenomen för att kunna utgå från denna i undervisningen.De föreställningar eleven har om omvärlden utvecklas av erfarenhet och är svåra att ändra på utan pedagogens hjälp. Studien bygger på teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer än hälften av barnen svarar att regn är vatten, och flera barn kopplar mörka moln och åska till regn. De har också en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att använda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsföreställningar som skolbarn i åldrarna 9 år och uppåt.

The purpose of the study is to contribute to more knowledge about preschool children's knowledge of programming and how they learn to control a robot by programming it. The methods used to investigate the purpose of the study are participatory observations with conversations inspired by open qualitative in- terviews. In the survey, a programming activity with participating children was carried out where a robot in the form of a Blue-Bot is used as a tool in pro- gramming. The children who participated in the study are six five-year-olds, four boys and two girls. The results have shown that the children have an un- derstanding of how to use the Blue-Bot by pressing the buttons. The children use different strategies in the programming depending on how far the Blue-Bot is to be programmed to travel over a grid. For longer and more difficult pro- gramming, the children take support from body parts such as the hand or a finger. Many of the children seek support from the adult in the activity in order to succeed in programming the Blue-Bot to the desired goal. The results of the study show that the children use relevant concepts, but they are not specific to programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om förskolebarns kunskaper kring programmering samt hur de lär sig att styra en robot genom att program- mera den. Metoderna som används för att undersöka studiens syfte är delta- gande observationer med samtal som inspirerades av öppna kvalitativa inter- vjuer. I undersökningen har en programmeringsaktivitet med deltagande barn genomförts där en robot i en form av en Blue-Bot används som verktyg vid programmering. Barnen som deltagit i studien är sex femåringar, varav fyra var pojkar och två var flickor. Resultatet har visat att barnen har förståelse för hur man kan använda Blue-Boten genom att trycka på knapparna. Barnen an- vänder sig av olika strategier vid programmeringen beroende på hur långt Blue-Boten skall programmeras att röra sig över ett rutnät. Vid längre och svå- rare programmering tar barnen stöd av kroppsdelar som handen eller fingret. Många av barnen söker stöttning av den vuxne i aktiviteten för att lyckas pro- grammera Blue-Boten till det önskade målet. Resultatet av studien visar att barnen använder relevanta begrepp, med de är inte specifika för programme- ring.

<p><strong>Abstract</strong><em>Group processes within the free play- in a socialpsychology perspective </em>In our socialpsychology study we have demonstrated how children’s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children’s group processes expresses in their free play. The purposes with this social psychological study have been to get a major insight of how the group processes looks like from a gender and structure perspective.</p><p>We have with some help from psychology and social theories described the consequence and the importance in children’s free play. We have also described how hierarchy, interaction, alienation and roles are important and which meaning they have. The free play offers children free mind, independence and it even promotes development.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Abstrakt</strong>I vår socialpsykologiska studie har vi förevisat vad som sker inom barns fria lek, vi har observerat barn i åldrarna 2-5 på en förskola inom Halmstad Kommun. Vi har även intervjuat två förskolelärare inom samma verksamhet. Genom vår studie har vi velat påvisa de olika grupprocesserna som utspelas hos barn inom den fria leken. Syftet med föreliggande studie är att få en inblick om hur de olika grupprocesserna ser ut inom barns fria lek bl.a. utifrån genus och ur ett strukturerat perspektiv.</p><p>Vi har med hjälp av psykologiska och sociologiska teorier beskrivit konsekvenserna och de viktiga beståndsdelarna inom barns fria lek. Vi har även tagit upp hur betydelsefull makthierarki, samspel, utanförskap samt rolltagande är inom den fria leken. Den fria leken erbjuder ett fritt tänkande för barnen, självständighet men framförallt erbjuder den en enorm utveckling och tillväxt hos barnet.</p><p><strong> </strong></p>

AbstractGroup processes within the free play- in a socialpsychology perspective In our socialpsychology study we have demonstrated how children’s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children’s group processes expresses in their free play. The purposes with this social psychological study have been to get a major insight of how the group processes looks like from a gender and structure perspective. We have with some help from psychology and social theories described the consequence and the importance in children’s free play. We have also described how hierarchy, interaction, alienation and roles are important and which meaning they have. The free play offers children free mind, independence and it even promotes development. / AbstraktI vår socialpsykologiska studie har vi förevisat vad som sker inom barns fria lek, vi har observerat barn i åldrarna 2-5 på en förskola inom Halmstad Kommun. Vi har även intervjuat två förskolelärare inom samma verksamhet. Genom vår studie har vi velat påvisa de olika grupprocesserna som utspelas hos barn inom den fria leken. Syftet med föreliggande studie är att få en inblick om hur de olika grupprocesserna ser ut inom barns fria lek bl.a. utifrån genus och ur ett strukturerat perspektiv. Vi har med hjälp av psykologiska och sociologiska teorier beskrivit konsekvenserna och de viktiga beståndsdelarna inom barns fria lek. Vi har även tagit upp hur betydelsefull makthierarki, samspel, utanförskap samt rolltagande är inom den fria leken. Den fria leken erbjuder ett fritt tänkande för barnen, självständighet men framförallt erbjuder den en enorm utveckling och tillväxt hos barnet.

Denna studie syftar till att se på hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jämförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mängden män och kvinnor i tekniska yrken och även män och kvinnors inställning till de tekniska ämnena. Vissa forskare visar också på åldersskillnader mellan hur barn lär sig tekniska ämnen. Tar fyra- och femåringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och färdigställer de konstruktionen? Studien har särskilt tittat på om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna när de byggde? Hur påverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem år gamla kan följa bygginstruktioner? Resultatet av denna studie, i viss mån, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleåldern, pojkarna var mer försekomna och hade lättare för att följa lego instruktioner än flickorna, men frågan kvarstår; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det också ett tydligt resultat som visade på skillnad i byggkunskap mellan fyraåringar och femåringar. Fyraåringarna utforskade främst byggmaterialet, medan många av femåringarna kunde följa en Legobygginstruktion näst intill perfekt. / This study aims to look at how children approach building instructions compared to free building in a playful group environment. Researchers have found age differences, between how young children learn technical subjects. Other studies show that there are differences between the number of men and women in technical professions and also between men and women’s approach to the technical subjects. This study seeks discover if and how four and five year olds voluntarily use, follow, and complete a building exercise using instructional drawings. The study paid close attention to if girls and boys had different approaches to building; how does the children’s own interests affect the process of building? If children aged four and five years are capable of following building instructions. The results of this study to some extent support earlier research that there is a gender difference already at four to five years of age, but the question still remains why this difference exists. As well as the gender difference, there was also a strong result showing a difference in building knowledge between the four year olds and the five year olds. The four year olds mainly explored the building material whereas many of the five year olds could successfully follow the building instructions.

Children with pronunciation difficulties are at risk of consequences later on, such as reading and writing difficulties. Problems with pronunciation could make a child less intelligible and affect their ability to discriminate between different speech sounds. To facilitate the assessment of pronunciation difficulties it is necessary to use appropriate and updated assessment tools suitable to analyze the children’s phonological development. The Swedish pronunciation test, Bedömning Av Fonologi (B.A.F.), has therefore been developed. This new test can be used by professionals to evaluate the phonological realisations of children. The purpose of this study was to gather normative data of 4 and 5 year olds for B.A.F. and to investigate if girls and boys performed differently concerning the pronunciation of the words in B.A.F. Furthermore, the intention was to investigate if there was any correlation in the performance of the words in B.A.F. with oral motor precision (by oral motor movements tasks), oral motor speed (by repeating syllables) as well as auditory perception (by repetition of nonwords). 63 children (36 girls and 27 boys) in the ages of 48 to 71 months participated in the study. The results showed that by using B.A.F. it is possible to see that the number of correctly pronounced words increases with age. Further, the results indicated that children in the ages of four and five had established /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ and /ŋ/ and all the vocals except /y:/ and /Y/. The only speech sound that did not prove to be established was /r/. Neither the 4 nor the 5 year olds had established consonant clusters containing /r/. A significant correlation was found between oral motor speed and correctly pronounced words in B.A.F. The children’s auditory perception also correlated with the number of correctly pronounced words in B.A.F. This study suggests that skills concerning auditory perception and oral motor speed have more effect on pronunciation skills than oral motor precision. The results gave no indication of a difference in pronunciation between girls and boys. / Barn med uttalssvårigheter löper risk för senare konsekvenser, som exempelvis läs- och skrivsvårigheter. Problem med uttal kan göra ett barn svårförståeligt för omgivningen och kan påverka förmågan att särskilja mellan språkljud. För att underlätta bedömningen av uttalssvårigheter behövs uttalstest som är aktuella och anpassade efter barns utveckling. Därför har det nya uttalstestet Bedömning Av Fonologi (B.A.F.) producerats. Med hjälp av B.A.F. kan barns fonologi undersökas genom uttal av språkljud i ord. Denna studie syftade till att ta fram normativa data för testet hos 4- och 5-åringar. Studien syftade även till att undersöka om några skillnader mellan könen gällande prestationen på B.A.F. fanns samt om något samband mellan uttal av orden i B.A.F. och ett antal uppgifter som mätte oralmotorisk precision (oralmotoriska rörelser) och snabbhet (upprepning av stavelser), samt auditiv perception (repetition av nonord) kunde påvisas. I studien deltog 63 barn (36 flickor och 27 pojkar) i åldrarna 4;0 år till 5;11 år. Under analysen delades barnen in i grupper av halvårsintervall. Resultaten visade att man i B.A.F. kan se att antal korrekt uttalade ord ökar i linje med stigande ålder. Det påvisades även att barn i fyra- och fem årsåldern etablerat /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ och /ŋ/ samt alla vokaler utom /y:/ och /Y/. Det enda konsonantfonem som ej visade sig vara etablerat i dessa åldrar var /r/. Ingen av åldersgrupperna hade heller etablerat kluster innehållandes /r/. Ett signifikant samband kunde påvisas mellan oralmotorisk snabbhet och antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Även barnens auditiva perception korrelerade signifikant med antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Föreliggande studie tyder på att auditiv perception och oralmotorisk snabbhet har ett större samband med uttalet än oralmotorisk precision. Inga uttalsskillnader mellan könen framkom.