Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns några skillnader gällande attityder gentemot personer med eller utan ADHD.  En enkätundersökning genomfördes med scenario som beskrev personer med typiska ADHD-beteenden. Kön på scenariopersonerna manipulerades och även om det var uttalat i scenarierna att personen hade ADHD eller inte. Bakgrundsvariabler som undersöktes var utbildning hos respondenterna och om de eller nära anhörig hade ADHD eller inte.               Resultatet visade att det som signifikant påverkar attityden gentemot personer med typiska ADHD beteenden är om man själv eller nära anhörig har ADHD. De personer som själva eller har anhörig med ADHD uppvisar i högre grad positiva attityder jämfört med de som inte har ADHD själva eller nära anhörig. Resultaten visade på att varken utbildning hos respondenten eller kön på scenariopersonerna har betydelse för attityder.               Att man är mer positivt inställd till personerna om man själv eller nära anhörig har ADHD kan ha att göra med att ADHD inte är något som man idag skäms över, utbildning och kunskap om ADHD har gått framåt vilket kan ha bidragit till att allmänhetens acceptans har ökat. Man har idag mer kunskap om vad det innebär att ha ADHD och att leva med den. Det kan i sin tur lett till mindre negativa attityder mot personer med diagnosen.   Nyckelord: ADHD, attityder, fördomar, diagnos. / The purpose of this study is to find out if there are any differences regarding attitudes towards people with or without ADHD. A survey conducted by scenario describing people whit typical ADHD behaviors.  Gender on the scenarioperson was manipulated and if the person had ADHD or not. Background variables examined were education of respondents and whether they or a close relative had ADHD or not.               The results showed that significantly impact the attitudes towards persons with typical ADHD behaviors is if they or a close relative has ADHD. If the people themselves have a family member with ADHD showed greater positive attitudes than those who hadn’t ADHD themselves or relative with the diagnosis. The results showed that neither the education of the respondent or sex of scenarioperson have a significance on attitudes.               That the participant is more sympathetic to people if they, or a close relative with ADHD, may have to do with that ADHD is something that you are not ashamed of today. Education and awareness of ADHD has progressed, which has made public acceptance increased, currently we have more knowledge about what it means to have ADHD, and to live with it. This has in turn led to less negative attitudes towards people with the diagnosis. Keywords: ADHD, attitudes, prejudice, diagnosis.

No description available.

No description available.

The purpose of the study was to explore sensory processing patterns with children ages 5 to 12 years who are diagnosed with two subtypes of ADHD, inattention and hyperactive- impulsive and with children who do not have ADHD. The study delineated children with ADHD from a control group of children without ADHD and how sensory processing issues affect the population with ADHD. The participants were parents or caregivers of children aged 5 to 12 years diagnosed with ADHD and parents or caregivers of children aged 5 to 12 years without a diagnosis of ADHD. The participants totaled 45 with 26 participants in the ADHD group and 19 participants in the non ADHD group. Parents or caregivers completed the SSP Caregiver Questionnaire, the Sensory Processing Measure [SPM], and the Connors Parent Rating Scale-Revised: Short Form. The independent t-test was the statistical procedure used to determine whether the means of the ADHD and non-ADHD groups were statistically different from each other. A Pearson correlation was calculated to measure the degree of association between the children with ADHD and non-ADHD with the types of sensory processing patterns. Finding suggested that children who score high on these ADHD scales have more sensory processing difficulties. Children with hyperactivity ADHD scored a significantly higher mean then children with inattention on an auditory subtest and on a under responsive subtest. Children with inattentive ADHD scored a significantly higher mean than children with hyperactivity on a touch subtest. / Occupational Therapy

Bakgrund: Varje dag genomgår kvinnor med attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) utmaningar i sin vardag. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som handlar uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitet. Det finns brist på kunskap om ADHD-symtom som uppvisas hos kvinnor. Nyckelegenskaperna som karaktäriserar ADHD hos kvinnor är exempelvis skillnader i symtomprestation, svårare att bygga vänskapsrelationer, minskad självkänsla, ångest, samt utveckling av copingstrategier för att dölja symtomen. Sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap om ADHD för att kunna ge en bättre personcentrerad omvårdnad.  Syftet: Syftet var att sammanfatta forskning om kvinnors egna erfarenheter av att leva med ADHD.  Metod: Litteraturöversikten genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats.  Litteratursökning gjordes via databaserna CINAHL, MEDLINE och Psycinfo. Översikten är baserad på 12 stycken resultatartiklar och analyserades fram med inspiration av Fribergs analysmodell.  Resultat: Kvinnor med ADHD upplever många olika symtom som de ser som utmanande. De kämpar med att passa in och följa sociala normer. Det framkom att en ADHD-diagnostisering har hjälpt kvinnor till en lättare vardag. Det framkom även i resultatet att många kvinnor lider av psykisk ohälsa på grund av sin ADHD.   Slutsats: Kvinnor med diagnosen ADHD upplever utmaningar med symtom, samsjukligheter och psykisk ohälsa kopplade till funktionsnedsättningen. Genom att hjälpa kvinnor med ADHD med kognitiva insatser som att främja deras styrkor, hitta copingstratergier och andra lösningar kan det underlätta för diagnosens kärnsvårigheter.

Arbetet för att stödja skolbarn med ADHD-diagnos är en utmaning för skolor. Diagnosen tar sig olika uttryck och det är av vikt att stödet som ges är individanpassat. En individs personliga egenskaper medför en stor variation av diagnosens uttryck som gör det näst intill omöjligt att tillämpa samma stöd för alla elever. Studiens teoretiska utgångspunkt är utvecklingsteorin av Jean Piaget, som ställs i relation till tidigare forskning och studiens resultat. Syftet med att tillämpa teorin är att belysa hur den intellektuella förmågan och barnets omgivning påverkar dennes utveckling. Datainsamlingsmaterialet kommer att analyseras med hjälp av en innehållsanalys för att hitta teman som bedöms vara passande för att besvara studiens frågeställningar. Några av de aspekter som berörs i studien är skolans undervisning och läromiljöns påverkan på elever med ADHD. För att undersöka de frågor som ställs i studien har två skolkuratorer och en lärare intervjuats om deras upplevelser av det stöd de kan erbjudaför elever med ADHD, samt hur samarbetet ser ut mellan dem. Resultaten i studien visar att informanterna upplever att de har goda strategier för att möta elever utifrån deras behov. De uttrycker att samarbete bör ske både internt och externt samt att det är viktig del i arbetet för alla elever, inte bara för elever med en diagnos. För elever med ADHD framkom att samverkan var viktig för att utformandet av stöd skulle bli så bra som möjligt för den enskilde. Eftersom en elev med svårigheter är i behov av olika professioner i skolan, behöver de samverka med varandra. Resultatet visar att informanterna har ett liknande arbetssätt på deras skolor, som syftar till att diskutera hur stödet fungerar för olika elever. Genom denna typ av samverkan kan professionerna arbeta mot ett gemensamt mål som gynnar eleven. Studiens slutsats är att samverkan är viktigt då det tillåter professionerna att kombinera sina olika expertiser för att eleven ska kunna få sina behov tillgodosedda. Studien visar även att en lugn och god läromiljö bidrar till utveckling för elever med ADHD. Efter genomförd studie kan vi se att bristen på stöd inte beror på bristfällig kunskap eller erfarenheterbland de yrkesverksamma i skolan. Vi kan genom studien konstatera att det beror på bristen av tid och resurser.

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) are the most common neuropsychiatric diagnose among children with a prevalens of Approx. 5 %. ADHD can cause a myriad of problems who sometimes are hard to interlock with the core-symtoms. Context and treatment are important factors. Aim: The aim for this literature study was to describe how the psychiatric nurse can adopt the personal-centered care for families and children’s in families when the child lives with ADHD. Metod: Litteratur rewiew included Twelve qualitative articles. Result: Three main themes and three sub themes were identified, 1) Problems, difficulties and lack of, sub themes; medication, psychosocial and information. 2) Stake, support and needs. 3) Nursing Difficulties regarding medication, insults, and to find demanded information emerged. The need of structure, understanding stakeholders and information from a family-centered perspective are major. Nursing are multifaceted. It includes to pick up and understand the problems and difficulties the patient experience, educate, explain and give substantial information from a sociocultural context to patient and family. Conclusions: The psychiatric nurse needs to know and respect each patients experience of issues. Structure, prediction, knowledge and understanding from stakeholders are key factors when establishing god person-centered care for families including child having ADHD.

Syftet med denna studie var att undersöka LSS-handläggarnas uppfattning om hur väl lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan tillgodose det behov av stöd som personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan ha (NPF) samt undersöka om LSS-handläggarna upplever att personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD är i behov av stöd via LSS. Metoden var kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades utifrån relevant forskning och socialkonstruktivism samt gräsrotsbyråkratisk teori. Det huvudsakliga resultatet visade att LSS-handläggarna upplevde att det fanns goda möjligheter att tillgodose de behov som personer med NPF har, med hjälp av de insatser som kan beviljas via LSS, men att det kunde finnas vissa försvårande omständigheter för att få personerna att ta emot stöd. En majoritet av LSS-handläggarna tyckte också att personer med ADHD-diagnos skulle omfattas av LSS, utifrån en uppfattning om att deras funktionsnedsättning var stor och att personerna därför är i behov av stöd via LSS.

No description available.