Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns några skillnader gällande attityder gentemot personer med eller utan ADHD.  En enkätundersökning genomfördes med scenario som beskrev personer med typiska ADHD-beteenden. Kön på scenariopersonerna manipulerades och även om det var uttalat i scenarierna att personen hade ADHD eller inte. Bakgrundsvariabler som undersöktes var utbildning hos respondenterna och om de eller nära anhörig hade ADHD eller inte.               Resultatet visade att det som signifikant påverkar attityden gentemot personer med typiska ADHD beteenden är om man själv eller nära anhörig har ADHD. De personer som själva eller har anhörig med ADHD uppvisar i högre grad positiva attityder jämfört med de som inte har ADHD själva eller nära anhörig. Resultaten visade på att varken utbildning hos respondenten eller kön på scenariopersonerna har betydelse för attityder.               Att man är mer positivt inställd till personerna om man själv eller nära anhörig har ADHD kan ha att göra med att ADHD inte är något som man idag skäms över, utbildning och kunskap om ADHD har gått framåt vilket kan ha bidragit till att allmänhetens acceptans har ökat. Man har idag mer kunskap om vad det innebär att ha ADHD och att leva med den. Det kan i sin tur lett till mindre negativa attityder mot personer med diagnosen.   Nyckelord: ADHD, attityder, fördomar, diagnos. / The purpose of this study is to find out if there are any differences regarding attitudes towards people with or without ADHD. A survey conducted by scenario describing people whit typical ADHD behaviors.  Gender on the scenarioperson was manipulated and if the person had ADHD or not. Background variables examined were education of respondents and whether they or a close relative had ADHD or not.               The results showed that significantly impact the attitudes towards persons with typical ADHD behaviors is if they or a close relative has ADHD. If the people themselves have a family member with ADHD showed greater positive attitudes than those who hadn’t ADHD themselves or relative with the diagnosis. The results showed that neither the education of the respondent or sex of scenarioperson have a significance on attitudes.               That the participant is more sympathetic to people if they, or a close relative with ADHD, may have to do with that ADHD is something that you are not ashamed of today. Education and awareness of ADHD has progressed, which has made public acceptance increased, currently we have more knowledge about what it means to have ADHD, and to live with it. This has in turn led to less negative attitudes towards people with the diagnosis. Keywords: ADHD, attitudes, prejudice, diagnosis.

No description available.

No description available.

The purpose of the study was to explore sensory processing patterns with children ages 5 to 12 years who are diagnosed with two subtypes of ADHD, inattention and hyperactive- impulsive and with children who do not have ADHD. The study delineated children with ADHD from a control group of children without ADHD and how sensory processing issues affect the population with ADHD. The participants were parents or caregivers of children aged 5 to 12 years diagnosed with ADHD and parents or caregivers of children aged 5 to 12 years without a diagnosis of ADHD. The participants totaled 45 with 26 participants in the ADHD group and 19 participants in the non ADHD group. Parents or caregivers completed the SSP Caregiver Questionnaire, the Sensory Processing Measure [SPM], and the Connors Parent Rating Scale-Revised: Short Form. The independent t-test was the statistical procedure used to determine whether the means of the ADHD and non-ADHD groups were statistically different from each other. A Pearson correlation was calculated to measure the degree of association between the children with ADHD and non-ADHD with the types of sensory processing patterns. Finding suggested that children who score high on these ADHD scales have more sensory processing difficulties. Children with hyperactivity ADHD scored a significantly higher mean then children with inattention on an auditory subtest and on a under responsive subtest. Children with inattentive ADHD scored a significantly higher mean than children with hyperactivity on a touch subtest. / Occupational Therapy

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) are the most common neuropsychiatric diagnose among children with a prevalens of Approx. 5 %. ADHD can cause a myriad of problems who sometimes are hard to interlock with the core-symtoms. Context and treatment are important factors. Aim: The aim for this literature study was to describe how the psychiatric nurse can adopt the personal-centered care for families and children’s in families when the child lives with ADHD. Metod: Litteratur rewiew included Twelve qualitative articles. Result: Three main themes and three sub themes were identified, 1) Problems, difficulties and lack of, sub themes; medication, psychosocial and information. 2) Stake, support and needs. 3) Nursing Difficulties regarding medication, insults, and to find demanded information emerged. The need of structure, understanding stakeholders and information from a family-centered perspective are major. Nursing are multifaceted. It includes to pick up and understand the problems and difficulties the patient experience, educate, explain and give substantial information from a sociocultural context to patient and family. Conclusions: The psychiatric nurse needs to know and respect each patients experience of issues. Structure, prediction, knowledge and understanding from stakeholders are key factors when establishing god person-centered care for families including child having ADHD.

Syftet med denna studie var att undersöka LSS-handläggarnas uppfattning om hur väl lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan tillgodose det behov av stöd som personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan ha (NPF) samt undersöka om LSS-handläggarna upplever att personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD är i behov av stöd via LSS. Metoden var kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades utifrån relevant forskning och socialkonstruktivism samt gräsrotsbyråkratisk teori. Det huvudsakliga resultatet visade att LSS-handläggarna upplevde att det fanns goda möjligheter att tillgodose de behov som personer med NPF har, med hjälp av de insatser som kan beviljas via LSS, men att det kunde finnas vissa försvårande omständigheter för att få personerna att ta emot stöd. En majoritet av LSS-handläggarna tyckte också att personer med ADHD-diagnos skulle omfattas av LSS, utifrån en uppfattning om att deras funktionsnedsättning var stor och att personerna därför är i behov av stöd via LSS.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorerna och förutsättningarna är för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningarna var: Vilken kompetens inom området neuropsykiatri anser lärarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lärarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lärarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? På vilket sätt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skilja sig åt i de undersökta skolorna? I studien användes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gällde undervisningssätt och förutsättningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och särskilt för elever med NPF. De ansåg att det var av stor vikt att läraren kom väl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den inställningen att inkludering var eftersträvansvärt men att det krävdes kunskap och resurser för att lyckas.

AbstractWorking with students who have ADHD are today common in Swedish schools. Approximately 2-3 students per class have been diagnosed with ADHD and require greater demands on their teachers. The pupils have to be included and get the opportunities to develop in the way that suits the students best. The pupils themselves should not have to adapt to the school, it is the school that has to adapt to the pupils. The purpose of this paper is to examine how PE teachers work with students who have ADHD as they need to have adults around them that have insights on their special needs. Through interviews with six PE teachers in southern Sweden I have investigated what skills they have, how they work with these students and what kind of education they are offered. The result is interesting because it shows that the teachers do not have any special skills to work with students with ADHD, but they still manage their work very well because of the basic teaching skills they possess. Despite the good education which they engage, the knowledge about this diagnosis should increase among the teachers. It is vital for the student that their teachers may help them to the best schooling situation as possible.