101 |
Vilka behov har barn med adhd? : En websurvey med 66 föräldrars uppfattningar om deras barns behov i hemmet, skolan och fritidshemmet. / Children with adhd, what is their needs? : A websurvey with 66 parents' perceptions of their children's needs at home, school and at leisure centerBengtsson, Daniel, Fröjd Nornholm, Johanna January 2017 (has links)
The purpose of this study is to find out parents' perception of the needs of their children related to the diagnosis of adhd and how they, the school and the leisure center meet the needs. Through a websurvey where 66 participants participated, we have raised questions about their perceptions linked to the purpose. The result shows that parents of adhd children perceive that their children's needs are directly linked to their impaired ability to control their executive functions. Parents meet the needs by lowering their expectations and keeping routines. Support from the environment is also an important factor in meeting the needs of children. Regarding the school and the leisure center's satisfying children's needs, the views differ from the respondents. Some believe that the school and the leisure center adjust the activities based on the needs of the children, but others say that the staff lack knowledge in their treatment, which leads to the perception that the school and the leisure center do nothing at all. Our conclusion is that knowledge about the diagnosis adhd is a must to be able to work as a teacher and leisure teacher today, because at least one person in each class has adhd. / Syftet med denna undersökning är att ta redan på föräldrars uppfattning om deras barns behov kopplade till diagnosen adhd samt hur de, skolan och fritidshemmet tillgodoser behoven. Genom en websurvey där 66 deltagare deltog har vi ställt öppna frågor om deras uppfattningar kopplade till syftet. Resultatet visar att föräldrar till barn med adhd uppfattar att deras barns behov är direkt kopplade till deras nedsatta förmåga att kontrollera sina exekutiva funktioner. Föräldrar tillgodoser behoven genom att sänka sin kravbild och hålla rutiner. Stöd från omgivningen är också en viktig faktor gällande tillgodoseendet av barnens behov. Gällande skolan och fritidshemmets tillgodoseende av barnens behov, går meningarna isär bland respondeneterna. Vissa anser att skolan och fritidshemmet anpassar verksamheten utifrån barnens behov men andra menar att personalen saknar kunskap i sitt bemötande , vilket leder till uppfattningen att skolan och fritidshemmet inte gör någonting alls. Vår slutsats är att kunskap om diagnosen adhd är ett måste för att kunna arbeta som lärare och fritidspedagog idag, eftersom minst en person i varje klass har adhd.
|
102 |
Från hopplöst kriminell till behandlingsbar: En diskursanalys om Kriminalvårdens ADHD-projekt. / From hopeless criminal to treatable: A discourse analysis of Probation ADHD projectsZelander, Annika January 2016 (has links)
The aim of this study was to understand how ADHD medication designed as a suitable solution within the prison in terms of treatment. The study had a qualitative disposition and I have used a discourse analysis. My theoretical starting point was extracted from Foucault’s theory about power and knowledge and his discourse concept. The result shows how ADHD portrayed as a factor that is strong linked to crime and various forms of social marginalization. A further result is how the ADHD clients are constructed from untreatable to treatable and how the ADHD medication act as treatment and prevents recidivism. The results show this production of ADHD linked to crime, the ADHD clients as untreatable and the medications as a remarkable treatment method works together to make ADHD medication is a perfect solution to treat criminals and prevent crime.
|
103 |
Pedagogiska arbetssätt för barn med ADHDKerimo, Arido, Chabo, Joseph January 2017 (has links)
Our study examines teachers’ knowledge about the neuropsychiatric disability ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). ADHD is related to hyperactivity, impulsivity and attention dependent. It’s a neuropsychiatric disability that can be found as a disorder for pupils in the social and development environment. It requires knowledge from the teachers to create a safe and learning environment for pupils with this kind of disability. The purpose of our study is to examine which pedagogical method teachers use to create an equal education for those who have ADHD. The method in this examination is based on interviews and observations in three different schools. The results show that teachers have different knowledge to create strategies for a learning environment for pupils with ADHD. Our study also shows that it’s not just the environment that matters. The study show that interaction and to cooperate has an important meaning in the development. They need structure they can follow through the day and they need the special assistant tools that pushes the pupils to complete their homework and to follow the pedagogy that is given in the classroom. To give this opportunity, the teachers have to include every pupil no matter what need they have. The special assistance has tools and methods that they use to facilitate the pedagogy for the pupils with ADHD.
|
104 |
Hur vuxna personer med ADHD hanterar och upplever sitt dagliga liv med fokus på familje- och arbetsliv : En litteraturstudieHall, Sarah, Wallner, Maria January 2016 (has links)
Introduktion: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) definieras som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket innebär betydande svårigheter med att få en fungerande vardag. Huvudsymtomen yttrar sig ofta som uppmärksamhetsproblem, bristande impulskontroll samt hyperaktivitet. De flesta blir diagnostiserade i tidiga barnaår, problemen är ofta kvarstående i vuxen ålder och forskning tyder på viss ärftlighet. Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med diagnosen ADHD hanterar och upplever sitt dagliga liv med fokus på familje- och arbetsliv samt att redogöra för vilken datainsamlingsmetod som använts i valda artiklar. Metod: Litteraturstudien genomfördes med deskriptiv design, bestående av elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från Högskolan i Gävle biblioteks databaser: Scopus, PsycINFO, Cinahl samt PubMed. Fem centrala kategorier hittades när de inkluderade artiklarna granskades och sammanställdes i litteraturstudiens resultat. Resultat: Det framkom att individer med ADHD upplever att symtomen försvårar familje- och arbetssituationen, men kan bidra till en ökad kreativitet. För att hantera symtomen byter individerna arbeten och/eller partners ofta. Föreskrivna läkemedel uppges bidra till ökad fokusering. Självmedicinering med illegala droger är vanligt för att dämpa symtomen. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna bestod i majoritet av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Resultatet påvisade att individer med ADHD genomgående upplevde liknande symtom, dessa upplevdes som negativa då de påverkade det dagliga livet med svårigheter att få fungerande relationer i arbets- och familjelivet. Ökad kunskap inom området är av stor betydelse då sjuksköterskan kan bidra till att patienten kan hitta en jämnvikt i sin livssituation. Kunskapsluckan inom området är stort och behovet av fortsatt forskning är betydande. / Introduction: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is defined as a neuropsychiatric disability which means significant difficulty in getting a functional day. The main symptoms often manifest themselves as attention problems, poor impulse control and hyperactivity. Most will be diagnosed in early childhood, the problems are often persisting into adulthood and research suggests certain heredity. Aim: To describe how adults with ADHD manage and experience their daily life with a focus on family and work and to report on the data collection method used in the selected articles. Method: Literature study was conducted with descriptive design, consisting of eleven scientific articles. The articles are from the University of Gävle library databases: Scopus, PsycINFO, CINAHL and PubMed. Five central categories were found when the included articles were reviewed and collected literature results of the study. Results: It was found that individuals with ADHD experience the symptoms complicate family and work situations, but can contribute to increased creativity. To manage the symptoms, the individuals switched work and/or partners often. Prescribed drugs reported to contribute to increased focus. Self-medication with illegal drugs are common to suppress the symptoms. Data collection methods included in the articles comprised in the majority of semi-structured interviews. Conclusion: The results showed that individuals with ADHD consistently experienced similar symptoms, those perceived as negative as they affected the everyday life with difficulty in functioning relationships in family and working life. Increased knowledge in this area is of great importance when the nurse can help the patient to find an equilibrium in their lives. The knowledge gap in the field is great and the need for further research are significant.
|
105 |
Specifické vývojové poruchy učení a syndrom ADHD a ADD - pilotní analýza změn v průběhu školní docházky / Specific developmental disorders of learning and syndrome ADHD and ADD - pilot analysis of changes during school attendanceBajerová, Jitka January 2011 (has links)
Specific developmental disorders in learning and syndrome ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) and ADD (Attention Deficit Disorder) - The pilot's analysis of modifications within school attendance My dissertation is devoted to accessible pieces of knowledge from neuro-science, pedagogy and psychology appointed at specific disorders in learning and syndrome ADHD/ADD. I described characteristic, etiology, expressions, reeducation and diagnostic of specific developmental disorders in learning and syndrome ADHD/ADD. I looked up pupils (in 1st and 2nd forms) with possible assumption of any specific developmental disorders in learning by standardized tests. I have focused on an importance of capture their beginning problems. I founded current existence of specific disorders in learning among pupils on second stage of primary school. I have carried out my research work in primary school (1024 Laudova Street, Prague 17 - Řepy). I captured data from my research work that had been statistically processed. The school staff allowed me to get information about specific disorders in learning presence among 2nd form classes' students. From my research work resulted conclusion that in Test of mental - learning disturbance (in reading and writing) that sample equals to the value of 16.66667 %. It is in...
|
106 |
Hur föräldrar till barn med ADHD upplever bemötandet av vårdpersonal inom hälso-och sjukvården : En beskrivande litteraturstudieLucas, Therese, Pettersson, Marina January 2017 (has links)
Background: About five percent of Swedish children have been diagnosed with ADHD until 2016. Living with ADHD can involve multiple trials both for the child and the parents. Upon investigation and diagnosing of the ADHD the parents of these children have to face various health personnels with different skills in health care. Aim: To describe how parents of children with ADHD experience the interactions with the health personnels in healthcare and to review the study groups in the included articles. Method: A literature study with a descriptive design based on 12 scientific articles. The articles were found in the MEDLINE database through PubMed and in the database CINAHL. Results: Parents of children suspected of having or had already been diagnosed with ADHD experienced feelings of guilt, helplessness, the feeling of being questioned as a parent and a lack of support and understanding in the encounter with health personnel. The results also showed that many parents felt that they had insufficient information and knowledge about ADHD. Helath personnel could also show an authoritarian attitude which could create feelings of inferiority and being neglected. Survey teams reported a total number of 703 participants. Mothers were overrepresented as guardians. Only three of the articles declared age of the participants. Countries that were represented in the articles were the US, Britain, Italy, China, Taiwan, Norway, Germany, Spain, France, the Netherlands, Finland and Sweden. Conclusion: Parents need support, understanding and information from health personnel to more easily handle the child's ADHD diagnosis and the familys situation. If health personnel obtain knowledge about how parents experience the encounter with health personnel nursing care of the child can be improved. / Bakgrund: Cirka fem procent av svenska barn har fram till år 2016 diagnostiserats med ADHD. Att leva med ADHD kan innebära flera prövningar både för barnet och dess föräldrar. Vid utredning och diagnostisering av ADHD kan föräldrar till dessa barn möta flera olika personalgrupper inom hälso-och sjukvården med olika kompetenser. Syfte: Att beskriva hur föräldrar till barn med ADHD upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso-och sjukvården samt att granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design baserat på 12 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna söktes i databasen MEDLINE, via sökmotorn PubMed, och i databasen CINAHL. Huvudresultat: Föräldrar till barn som misstänktes ha eller redan hade diagnostiserats med ADHD upplevde känslor av skuld, maktlöshet, känslan av att vara ifrågasatt som förälder samt brist på stöd och förståelse i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet visade även att många föräldrar upplevde att de fått bristfällig information och kunskap om ADHD. Vidare kunde hälso-och sjukvårdspersonal visa en auktoritär attityd vilket kunde skapa känslor av underlägsenhet och att bli nonchalerad. Undersökningsgrupperna visade på totalt 703 antal deltagare. Mödrar var överrepresenterade som vårdnadshavare. Endast tre av artiklarna redovisade ålder på deltagarna. Länder som fanns representerade i artiklarna var USA, Storbritannien, Italien, Kina, Taiwan, Norge, Tyskland, Spanien, Frankrike, Nederländerna, Finland och Sverige. Slutsats: Föräldrar behöver stöd, förståelse och information av hälso-och sjukvårdspersonal för att lättare kunna hantera barnets ADHD diagnos och familjens situation. Om hälso- och sjukvårdspersonal erhåller kunskap om hur föräldrar upplever mötet med vården kan omvårdnaden av barnet förbättras.
|
107 |
ADHD-diagnos - vad gör skolan sedan? : Specialpedagogers tankar om ADHD diagnos i grundskolanRasmusson, Mahlin, Spring, Cecilia January 2008 (has links)
<p>Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.</p><p>I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev. Tre av skolorna var mindre skolor med färre än 250 elever. Där det inte fanns mindre elevgrupper, hade istället förändringar gjorts i klassrummet för eleverna. På två av de större skolorna fanns tillgång till mindre undervisningsgrupper.</p><p>Kunskap om ADHD diagnosen menade specialpedagogerna berodde på personalens yrkeserfarenhet och engagemang. Flera av specialpedagogerna ansåg att det inte var något pedagogerna hade med sig från lärarutbildningen.</p><p>Det stöd som erbjöds lärare som arbetade med elever med ADHD diagnos var i första hand handledning från olika resurscentrum men specialpedagogerna ansåg att många lärare på skolorna i första hand önskade mer praktiskt stöd i sitt arbete med eleverna.</p><p>Enligt specialpedagogerna var det inte alltid själva undervisningssituationen som blev en svårighet för eleven med ADHD diagnos utan den fria tiden som till exempel raster, matsalen eller fritids där vuxenstödet minskar och eleven måste klara mer på egen hand.</p><p>Specialpedagogerna ansåg att diagnosen i sig inte gjorde någon märkbar pedagogisk skillnad för eleven i skolan, men att den kunde vara en hjälp för skolan att kunna förklara för eleven och föräldern vad svårigheterna kunde bero på.</p>
|
108 |
Att leva med ADHD : Vuxnas upplevelser av funktionshindret i vardagslivet.Bengtsson, Madeleine, Andersson, Jennie January 2009 (has links)
<p><strong>Bakgrund: </strong>ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. <strong>Metod: </strong>En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades.<strong> Resultat: </strong>Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv. <strong>Diskussion: </strong>Det<strong> </strong>framkom att<strong> </strong>personer som lever med ADHD använder sig av olika strategier för att hantera sin vardag. Strategierna kan ha både positiv och negativ inverkan på den funktionshindrades liv. Det visade sig också att impulsiviteten gjorde dem till mer olycksdrabbade bilförare.<strong> Slutsats: </strong>Sjukvårdspersonal kan behöva en ökad kunskap om funktionshindret ADHD för att lättare kunna bemöta och stötta individen på ett respektfullt sätt.</p> / <p><strong>Background:</strong> ADHD is a neuropsychiatric disease. It has only recently been discovered that also adults suffer from ADHD and this is an area under development. <strong>Aim:</strong> The aim is to illustrate what it is like to be an adult living with ADHD, with a focus on the functional disorder. <strong> Method: </strong>A literature study has been<strong> </strong>performed in which seven qualitative and quantitative articles were examined and analyzed. <strong>Result: </strong>The analysis showed five common denominators in the case of ADHD: loss of impulse control, difficulties socializing with others, problems organizing their everyday life, diagnosis: an advantage or a disadvantage in handling everyday life, and the effect of medication on their personality. <strong>Discussion: </strong>Persons living<strong> </strong>with ADHD use different strategies to cope with their everyday life. The strategies can have a positive or negative impact on the life of the person with the functional disorder. It was also shown that the impulsivity made them more accident-prone as car drivers. <strong>Conclusion:</strong> Healthcare staff may need more knowledge about ADHD to be able to treat and support affected persons in a respectful manner.</p>
|
109 |
ADHD-diagnos - vad gör skolan sedan? : Specialpedagogers tankar om ADHD diagnos i grundskolanRasmusson, Mahlin, Spring, Cecilia January 2008 (has links)
Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien. I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna. Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev. Tre av skolorna var mindre skolor med färre än 250 elever. Där det inte fanns mindre elevgrupper, hade istället förändringar gjorts i klassrummet för eleverna. På två av de större skolorna fanns tillgång till mindre undervisningsgrupper. Kunskap om ADHD diagnosen menade specialpedagogerna berodde på personalens yrkeserfarenhet och engagemang. Flera av specialpedagogerna ansåg att det inte var något pedagogerna hade med sig från lärarutbildningen. Det stöd som erbjöds lärare som arbetade med elever med ADHD diagnos var i första hand handledning från olika resurscentrum men specialpedagogerna ansåg att många lärare på skolorna i första hand önskade mer praktiskt stöd i sitt arbete med eleverna. Enligt specialpedagogerna var det inte alltid själva undervisningssituationen som blev en svårighet för eleven med ADHD diagnos utan den fria tiden som till exempel raster, matsalen eller fritids där vuxenstödet minskar och eleven måste klara mer på egen hand. Specialpedagogerna ansåg att diagnosen i sig inte gjorde någon märkbar pedagogisk skillnad för eleven i skolan, men att den kunde vara en hjälp för skolan att kunna förklara för eleven och föräldern vad svårigheterna kunde bero på.
|
110 |
ADHD och fetma hos vuxna personer : En litteraturstudieOlsson, Essy January 2013 (has links)
ABSTRACT The aim of this study was to describe various methods of treatment and effects of treatment of ADHD, and to investigate wheater there is an association between adults with ADHD and obesity. Method: Literature review. Twelve quantitative scientific articles were found in the data bases PubMed, Cinahl and MedLine. Result: ADHD is a cognitive impairment that can lead to serious complications such as obesity. Studies show that drug treatments of adults with ADHD have positive effects in terms of reduced symptoms, increased efficiency and improved quality of life, but drugs can also cause side effects in form of loss of appetite and insomnia. For adults with ADHD and obesity drugs that affect metabolism have a significant impact on patients ability to lose weight. At the same time the need for counselling to implement lifestyle changes is considerable. Cognitive-behavioral group therapy has in studies shown long-term improvements and is a successful method in the treatment of adults with ADHD. Conclusion: The studies show that it is important to examine and treat patients with ADHD. Preventative measures with focus on lifestyle changes such as increasing physical activity and changing dietary habits are necessary to avoid serious sequelae as obesity. Attending nurses needs knowledge about treatment of ADHD and new disease prevention methods as motivational interviewing (MI) to help this group of patients. Keywords: ADHD, adult, treatment, obesity
|
Page generated in 0.0479 seconds