The aim of the thesis named "The possibilities of supporting children and teenagers suffering from ADHD at school and outside" comes from author's personal experience with teenage students suffering from ADHD. The main goal of the thesis is to picture mentioned syndrome in the context of education of the students, therefore the thesis mainly focuses on teenagers and adults who suffer from this handicap. The text consists of two main parts. The ethology of the disorder is introduced in the first part as well as its symptomatology which changes from the childhood through the teenage years to adulthood. The possibilities of diagnostics and treatment are also mentioned - always with the focus on how could the school or the teacher be involved in the process of education. The other chapters are directly focused on the possibilities of the ADHD students' education and its' reflection in the current legislative system, from pre-school age to adulthood. The research study which is described in the second part, is based on questionnaires and semi-structured interviews answered by students and teachers at two types of higher educational institutions. The study was intended to show the relationship between students with ADHD and teachers and to examine, how the ADHD influences the learning abilities, the...

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur barn med ADHD blir diagnostiserade, samt om det är positivt för ett barn att få diagnosen ADHD. Frågeställningar: Hur tillförlitligt är bedömningsarbetet vid diagnostisering av ADHD från skolpsykologs synvinkel? Vilka för- och nackdelar finns det för ett barn att få diagnosen ADHD?  Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts medhjälp av femdjupintervjuer med skolpsykologer från Stockholm. Undersamtliga intervjuer gjordes ljudupptagsom senare transkriberades.Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att strukturera upp och plocka ut de väsentligaste resultaten från intervjuerna. Resultat: Diagnostiseringen av ADHD verkar vara problematiskt, dels för att utredningarna kan skilja sig åt från psykolog till psykolog, ochdels för att ADHD är en diagnos som är svårdefinierad och kan variera från fall till fall. Det verkar finnas både fördelar och nackdelar med att få en diagnos. Fördelarna äratt eleven får en bättre självkänsla och att pedagoger kan anpassa sin undervisning på ett bättre sätt. De främsta nackdelarna kan vara att det sker stigmatisering på olika plan, där ADHD-problematiken förstärks.  Slutsats Risken att barn blir feldiagnostiserade finns, på grund av att det är ett bedömningsarbete som ser olika ut från fall till fall. Att få diagnosen ADHD kan ge eleven både positiva och negativa effekter. Till stor del beror det på hur skolan jobbar med elever. / Aim The purpose of the study is to examine how children with ADHD are diagnosed, and if it is positive for a child to be diagnosed with ADHD. Questions: 1. How reliable is the assessment work in the diagnosis of ADHD by the school psychologist's point of view? 2. What advantages and disadvantages are there for a child to be diagnosed with ADHD? Method The study was conducted using a qualitative approach. Data collection was carried out by five interviews with school psychologists from Stockholm. All interviews were audio recorded and later transcribed. The collected material was analyzed by qualitative content analysis for structuring and pick out the most significant findings from the interviews. Results The diagnosis of ADHD appears to be problematic. One reason is that the investigations may differ from psychologist to psychologist.Another reason is that ADHD is a diagnosis that is difficult to define, and that may vary from case to case. There seem to be both disadvantages and advantages to getting a diagnosis. The benefits are mainly that students get a better sense of self, and to that teachers can adapt their teaching in a better way. The main disadvantages may be that there is stigma on different planes where ADHD problem is amplified. Conclusion There is a risk of children being diagnosed because it is the assessment work that varies from case to case. By getting diagnosed with ADHD, students receive both positive and negative effects. In large part, the outcome depends on how the school works with students.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur beskriver lärarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lärarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lärande med avseende på arbetsformer, innehåll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lärarna uttryck för gällande undervisningen? Hur skiljer sig lärarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende på om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det några likheter och/eller skillnader? Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lärarnas uppfattningar och resultatet visar på skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar på för- och nackdelar gällande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förändras och förbättras. I resultatet framkommer bland annat att lärarna känner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.  En skillnad mellan kommunerna gällande specialpedagogiska perspektiv framkommer. I storstadskommunen anpassades undervisningen genom att eleverna var inkluderade i klassrummet, i vissa fall med assistent. I den lilla kommunen anpassades undervisningen delvis genom att eleverna exkluderades då de togs ut ur klassrummet till en liten grupp med speciallärare.

While Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) is one of the most common psychological disorders diagnosed during development, adult ADHD remains vastly under recognized and undertreated. In an effort to better understand current issues with adult ADHD assessment, this study examined the relationship between symptoms, impairment, and executive functioning. Results indicate that among individuals who screened negative for ADHD, those higher in executive function reported experiencing significantly less impairment than those lower in executive function. Executive function was shown to have a negative relationship with impairment and ADHD symptomology was shown to have a positive relationship with impairment. Additionally, impairment was significantly predicted by ADHD symptoms and executive function, and there was a significant interaction between executive function and ADHD symptoms in predicting impairment. Understanding the relationship between executive function, ADHD symptoms, and impairment is critically important in better understanding adult ADHD.

No description available.

ADHD is one of the most common diagnoses in children and adolescents. For many years, researchers believed that ADHD only affected boys, which led to research being conducted only on boys and men. Recent research has shown, however, that girls are also diagnosed and that it can instead show up in several different ways. Girls showed more often introverted symptoms, while boys more often expressed extroverted symptoms. Previous research shows that girls more often have a comorbidity with depression and anxiety and try to hide their ADHD diagnosis to a greater extent than boys. The purpose of this essay was to increase knowledge about girls' ADHD symptoms and the psychosocial effects that follow. To answer the purpose, a literature study was used where a number of articles were reviewed and compiled. The results of the study indicated insufficient knowledge about girls with ADHD as well as symptoms, treatment and its psychosocial effects. Teachers and other professions had limited knowledge about ADHD and more often recognized stereotypical symptoms that are more prevalent in boys. One can therefore come to the conclusion that girls' symptoms are often overlooked and not always taken as seriously. From a feminist perspective, it can be seen as a phenomenon based on the power structures we live under, which has often become an integral part of our identity.

Under senare år har man via forskning kunnat påvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie är det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgår det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig ålder i jämförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar också att snabbare och oftare få återfall. Risken är allra störst om personer med ADHD har haft både ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom. Denna studie baseras på fyra kvalitativa intervjuer som har gjorts med socialarbetare. I resultatet framkom det att det finns många olika risk- och skyddsfaktorer till varför personer med ADHD i högre utsträckning riskerar att utveckla missbruksproblematik. Exempel på dessa är självmedicinering, uppväxtförhållandena och skolgången. Vidare uttrycktes det att diagnostiseringen av ADHD spelar olika roll för personer. Vissa personer har strategier för att kunna hantera sina svårigheter, medan andra behöver en ADHD-diagnos för att kunna erhålla hjälp. I motivationsarbetet med dessa personer krävs ingen särskild behandling, man fokuserar på missbruket men inkluderar ADHD-problematiken i arbetet.

”Hon har ju nånting” är en mening jag hörde flera gånger i lärarrummet på mina praktikplatser på olika skolor. Lärarna syftar på diagnoser som till exempel ADHD, ADD, autism med flera. Enligt Socialstyrelsen (2014) har fem procent av alla skolbarn i Sverige idag diagnosen ADHD vilket motsvarar ungefär två barn i varje svensk skolklass (Svenaeus, 2015).  Mellan 2007 och 2011 har användningen av ADHD-medicin nästan fyrfaldigats vilket har påverkat samhällets syn på diagnostisering i största allmänhet (Michaelsson, 2012). Ofta hör jag av familj, vänner och bekanta att ”jag har en släng av ADHD”, ”alla har vi nog lite ADHD”. ADHD betyder ”Attention-Decifit/Hyperactivity Disorder” vars medicinska hypotes handlar om en eller flera defekter i hjärnans funktioner. Trots att läkare över hela landet ställer denna diagnos, har man inte funnit någon neuropsykiatrisk förklaring och avgränsning av diagnosen. Diagnosen ADHD grundar sig på uppskattningar baserade på beskrivningar som att individen har problem med uppmärksamhet, är hyperaktiv, inte verkar lyssna vid direkt tilltal, har problem med att organisera aktiviteter, undviker och tycker inte om uppgifter som kräver bibehållen uppmärksamhet, är glömsk, rör överdrivet på händer och fötter, springer omkring och klättrar i situationer där det inte är lämpligt, har svårt att leka utan att prata högt, avbryter ofta med flera. Beteenden som inte är lämpliga i skolans miljö (Svenaeus, 2015). Är dessa beteenden verkligen skäliga att beskrivas som defekter i hjärnan? Är det inte mänskligt att agera som ovanstående? Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra vuxna individer vill jag undersöka hur människor som diagnostiserats med ADHD upplever sin omgivning, sig själva och och sina bemötanden, i och utanför skolan. Jag vill också söka forskning om vilka samband dessa upplevelser har med de normer som råder i skolan och i samhället samt hur människor med ADHD bemöts och erbjuds stöd.

Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is a disorder characterized by a persistent pattern of developmentally inappropriate levels of inattention, hyperactivity, and impulsivity (American Psychiatric Association, 2000). Currently, clinicians typically utilize a multi-method assessment battery focusing on identifying the core symptoms of ADHD. Further, current recommendations for a comprehensive assessment of ADHD require a lengthy and costly evaluation protocol despite a lack of evidence supporting the incremental utility of each method. Assessment strategies exhibiting the strongest evidence of reliability and validity include symptom-based rating scales, empirically-derived rating scales, and structured diagnostic interviews (Pelham, Fabiano, & Massetti, 2005), yet, their review provided limited empirical support for this conclusion. Nonetheless, other reviews have noted the lack of research examining whether each procedure and/or method adds unique information to a diagnosis of ADHD (Johnston & Murray, 2003). In order to fill this gap in the literature, the current study examined the independent and incremental utility of multiple methods and informants in a comprehensive, “gold standard” assessment of ADHD. The sample include 185 children with ADHD (Mage =9.22, SD=.95) and 82 children without ADHD (Mage =9.24, SD=.88). Logistic regressions were used to examine the incremental contribution of each method in the prediction of consensus diagnoses derived by two Ph.D. level experts in the field of ADHD following a review of comprehensive assessment data. This study also examined the clinical utility and efficiency of diagnostic algorithms using the methods demonstrating the greatest statistical association with a diagnosis of ADHD. Finding provided an empirical support for arguments espousing the redundancy of information in a comprehensive assessment. Namely, information collected from a structured diagnostic interview was unable to significantly improve a prediction model including parent and teacher ratings (Block X2-= .91 = .64). Importantly, parent and teacher ratings on a symptom-based scale alone were able to correctly classify 265 of 267 participants. Based on these results, a diagnostic algorithm that was derived utilizing only behavioral rating scales was able to classify correctly all 267 participants. Clinical implications are highlighted and future research directions are discussed.

The thesis describes cognitive abilities and attention of children and adolescents with ADHD. It deals with therapeutic and intervention strategies that can be used to reduce symptomes of the disease and to improve cognitive performance of people with the diagnosis. The theoretical part of the thesis summarizes findings about attention and the structure of cognitive abilities of people with ADHD. A separate chapter lists intervention approaches used in the context of the diagnosis, such as pharmacotherapy, psychotherapy, and also different kinds of alternative approaches (relaxation, exercises, food complements, compensatory tools etc.). In the empirical part we examine a specific intervention, use of earplugs to eliminate the background noise, can improve the cognitive performance of children with ADHD. The research involved fourteen children with the diagnosis of ADHD. The CAS 2 assessment battery was used to measure their cognitive skills. The statistical analysis confirmed the difference between the cognitive profile of children with ADHD and normal population in executive functioning without working memory. When using the earplugs children with ADHD had better results in the overall score and on the planning scale and successive processes scale. Keywords: Attention, ADHD, therapy of ADHD, earplugs.