• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • Tagged with
  • 9
  • 9
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

ADHD hos flickor : En litteraturstudie kring dess symtom och psykosociala effekter

Khalili, Sandra January 2021 (has links)
ADHD is one of the most common diagnoses in children and adolescents. For many years, researchers believed that ADHD only affected boys, which led to research being conducted only on boys and men. Recent research has shown, however, that girls are also diagnosed and that it can instead show up in several different ways. Girls showed more often introverted symptoms, while boys more often expressed extroverted symptoms. Previous research shows that girls more often have a comorbidity with depression and anxiety and try to hide their ADHD diagnosis to a greater extent than boys. The purpose of this essay was to increase knowledge about girls' ADHD symptoms and the psychosocial effects that follow. To answer the purpose, a literature study was used where a number of articles were reviewed and compiled. The results of the study indicated insufficient knowledge about girls with ADHD as well as symptoms, treatment and its psychosocial effects. Teachers and other professions had limited knowledge about ADHD and more often recognized stereotypical symptoms that are more prevalent in boys. One can therefore come to the conclusion that girls' symptoms are often overlooked and not always taken as seriously. From a feminist perspective, it can be seen as a phenomenon based on the power structures we live under, which has often become an integral part of our identity.
2

ADHD-diagnos - vad gör skolan sedan? : Specialpedagogers tankar om ADHD diagnos i grundskolan

Rasmusson, Mahlin, Spring, Cecilia January 2008 (has links)
<p>Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.</p><p>I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev. Tre av skolorna var mindre skolor med färre än 250 elever. Där det inte fanns mindre elevgrupper, hade istället förändringar gjorts i klassrummet för eleverna. På två av de större skolorna fanns tillgång till mindre undervisningsgrupper.</p><p>Kunskap om ADHD diagnosen menade specialpedagogerna berodde på personalens yrkeserfarenhet och engagemang. Flera av specialpedagogerna ansåg att det inte var något pedagogerna hade med sig från lärarutbildningen.</p><p>Det stöd som erbjöds lärare som arbetade med elever med ADHD diagnos var i första hand handledning från olika resurscentrum men specialpedagogerna ansåg att många lärare på skolorna i första hand önskade mer praktiskt stöd i sitt arbete med eleverna.</p><p>Enligt specialpedagogerna var det inte alltid själva undervisningssituationen som blev en svårighet för eleven med ADHD diagnos utan den fria tiden som till exempel raster, matsalen eller fritids där vuxenstödet minskar och eleven måste klara mer på egen hand.</p><p>Specialpedagogerna ansåg att diagnosen i sig inte gjorde någon märkbar pedagogisk skillnad för eleven i skolan, men att den kunde vara en hjälp för skolan att kunna förklara för eleven och föräldern vad svårigheterna kunde bero på.</p>
3

ADHD-diagnos - vad gör skolan sedan? : Specialpedagogers tankar om ADHD diagnos i grundskolan

Rasmusson, Mahlin, Spring, Cecilia January 2008 (has links)
Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien. I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna. Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev. Tre av skolorna var mindre skolor med färre än 250 elever. Där det inte fanns mindre elevgrupper, hade istället förändringar gjorts i klassrummet för eleverna. På två av de större skolorna fanns tillgång till mindre undervisningsgrupper. Kunskap om ADHD diagnosen menade specialpedagogerna berodde på personalens yrkeserfarenhet och engagemang. Flera av specialpedagogerna ansåg att det inte var något pedagogerna hade med sig från lärarutbildningen. Det stöd som erbjöds lärare som arbetade med elever med ADHD diagnos var i första hand handledning från olika resurscentrum men specialpedagogerna ansåg att många lärare på skolorna i första hand önskade mer praktiskt stöd i sitt arbete med eleverna. Enligt specialpedagogerna var det inte alltid själva undervisningssituationen som blev en svårighet för eleven med ADHD diagnos utan den fria tiden som till exempel raster, matsalen eller fritids där vuxenstödet minskar och eleven måste klara mer på egen hand. Specialpedagogerna ansåg att diagnosen i sig inte gjorde någon märkbar pedagogisk skillnad för eleven i skolan, men att den kunde vara en hjälp för skolan att kunna förklara för eleven och föräldern vad svårigheterna kunde bero på.
4

En skola för alla : Arbetssätt och pedagogik för att möta elever som fått diagnoserna ADHD och Asperger syndrom

Rydh, Malin, Jonsson, Susanne January 2011 (has links)
Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna
5

En skola för alla : Arbetssätt och pedagogik för att möta elever som fått diagnoserna ADHD och Asperger syndrom

Jonsson, Susanne, Rydh, Malin January 2011 (has links)
Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.
6

Elever med diagnosen ADHD i skolan : kvalitativ studie om 4 lärares erfarenheter och förhållningsätt till diagnosen i årskurs 1-7 / Pupils with ADHD-diagnosis in school : A qualitative study of four teachers’ experience and view of the ADHD-diagnose from 1th - 7th grade

Falk, Louise Josefine January 2011 (has links)
How teachers teach children with attention difficulties. This is a qualitative interview based on the experiences of four teachers. I want this study to examine teachers' experience and views about ADHD diagnosis. I would also like to find out what teachers do and think about the practice which surrounds students with ADHD. How to formulate and think of four active teachers about ADHD? What are the implications of the diagnosis perceive the four teachers interviewed that the diagnosis must for students? Among the measures that consider the four teachers interviewed are most effective for students with ADHD because they provide an equal education?   Those questions are addressed to specifically learn about how they proceed in their activities. The interview responses, I have compiled and compared with literature highlighting subject. Results the study shows that there are many similarities in the teachers' treatment of children with ADHD. A similarity which consists of teachers have a common approach, a clear structure with clear limits and procedures and that they clear up activities for children with ADHD. The teachers mentioned that it is important to adapt the environment to facilitate and help children with concentration problems. All four teachers interviewed believe they have a good training for dealing with concentration difficulties, but that they need continuous training. Data used in this study is qualitative. The selection of teachers has been through recommendations and personal knowledge
7

Att möta en ADHD-elev på Industriprogrammet / Responding to an ADHD studentin the Industrial Programme

Stenberg, Harald January 2014 (has links)
Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få en elev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiska sätt att ta hand om och lära dessa elever att klara sin skoldag och att få en meningsfull utbildning Intresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratar om att dessa elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltid För att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal och elever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisa och ta hand om dessa elever och även att den personal som jag har intervjuat lägger oerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem. Som exempel kan nämnas att Adhd -eleven behöver tydliga, avgränsade instruktioner gärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardag skall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman som tydligt visar vad eleven skall göra och vara. I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan, hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan. / The purpose of this thesis is, as a teacher, to get an insight into what it is like to have a student diagnosed with Adhd in ones class. I want this work to show various educational ways to care for and teach these students to meet their school day and to get a meaningful education. Interest in this subject started when we in school and outside school are talking about these students geting too little help to cope with their education. In this investigation, I have interviewed both school staff and students. The result of my interviews has given me many answers to how I should teach and take care of these students. The staff I interviewed are also using enormous time and effort to help them. As an example, the Adhd students need clear, distinct instructions preferably with photographs and accompanying text to more easaly remember them. Pupil's everyday will have a clear and accurate structure of the school day's activities in schedules that clearly shows what the student should do and where to be. In my literature studie I have collected the facts about how ADHD affects people, how to help them gain a better everyday life and how to be the school.
8

Elever med ADHD och matematikundervisning : En litteraturstudie om hur lärare med hjälp av olika strategier kan motivera elever med ADHD diagnos och utveckla problemlösningsförmågan

Bergenheim, Marcus, Carlsson, Daniel January 2019 (has links)
Den här systematiska litteraturstudien har inriktning mot elever med diagnosen ADHD och deras eventuella svårigheter inom det matematiska området problemlösning. Den uppmärksammar även hur lärare kan använda sig av olika strategier för att motivera elever med den nämnda diagnosen. Studien grundade sig i vetenskapliga publikationer för att besvara syfte och frågeställningar. I resultatet har det upptäckts att det finns flera olika svårigheter som elever med diagnosen ADHD kan ställas inför under en matematiklektion. Det kan vara svårigheter som att strukturera en lösning till en uppgift eller att bibehålla koncentration genom hela uppgiften. Den påvisar också att läraren har en betydande roll för att eleven ska bli motiverad och läraren bör även finna olika strategier för att eleven ska utveckla sin förmåga inom problemlösning. Att låta eleven använda tekniska hjälpmedel kan vara en strategi för att eleven ska kunna bli mer självständig. Diagnosen ADHD har ökat frekvent de senaste åren vilket gör att chansen är ganska stor att en lärare möter en elev som har diagnosen. Av den här anledningen skulle studien kunna gynna skolverksamheten.
9

ADHD DIAGNOS - VAD HÄNDER SEN? :  3 kvinnliga elevers uppfattning om stöd och hjälp inom gymnasieskolan

Hammarström, Sara, Fransson, Lillemor January 2012 (has links)
3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning – ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser. Vi vill med denna rapport undersöka vad som händer efter att en elev med ADHD får sin diagnos och om den gör skillnad. Flickors ADHD upptäcks senare än pojkars. Vi har valt att fördjupa oss gällande kvinnliga elever med diagnosen ADHD och vår undersökning har utförts på en mindre skola. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal kvinnliga elever med ADHD på gymnasieskolan uppfattar sin skolsituation, om de anser att de får den hjälp som krävs. För att få en mer objektiv bild har vi även intervjuat deras lärare och skolsköterska.

Page generated in 0.0429 seconds