The aim of this study was to examine if parents, of children diagnosed with ADHD, exprerienced any changes regarding their childrens appetite after starting psycostimulant treatment. Further more the aim was to examine what kind of changes concerning the appetite that were found and if they affected the meal situation as a whole. Method: A questionnaire study was conducted in the spring of 2011. The study included 81 parent’s to children who were enrolled at the Habilitation in Uppsala and medicated with psychostimulants for ADHD. The children's ages ranged between six and 18 years. Results: The childrens appetite had slightly deteriorated. There was no significant difference to how parents experienced the meal situations before and after initiating the medication. It was a higher number of parents who thought that there was conflict in meal situations before medication. It was about the same number who felt that their child's lack of appetite were the subject of conflict both before and after initiation of medication. Conclusion: A slight reduction in appetite was seen after the onset of the drug. A connection between low appetite and conflicts in the meal situations can be seen. Further studies in this area would be of importance to enable good advices and support to parents when they worry about their childrens deteriorated appetite.

I have investigated how municipalities support children with ADHD. I have interviewed persons responsible in five different municipalities. The persons have had the authority to decide how the support funds are to be shared in the municipality. Mostly I was interested to know if the support was the same in all these municipalities and if the children with ADHD really got the help and support they were entitled to. I discovered that the support varied; in some the children were correctly diagnosed but in others municipalities I was not convince. It became obvious that all municipalities were aware of that children with "messy" behaviour ought to get special professional support. They agreed that the support ought to consist of encoring and strengthening the child’s positive abilities. As well as that the child’s self-confidence ought to be encouraged and situations with a lot of stress, anticipation and changes ought to be avoided. I have working experience of preschool child groups and of children in need of special support and this have given me an extra motivation to research and to learn to know more.

No description available.

Saskatchewan-based pre-service and in-service teachers knowledge of ADHD was assessed and data was collected to accumulate psychometric evidence for the modified K-ADHD (Jerome, Gordon, & Hustler, 1994) scale. Using results from a questionnaire administered to pre-service (n = 100) and in-service (n = 66) teachers, the current study did find a significant difference on the K-ADHD (Jerome et al., 1994) scale between groups. Divergent and convergent validity evidence was found for the K-ADHD (Jerome et al., 1994) for both groups. However, reliability estimates were questionable between in-service (á = .66) and pre-service (á = .82) teachers, possibly due to asymmetric outlier contamination. The evidence found for the K-ADHD (Jerome et al., 1994) scale suggests problems with the psychometrics of the instrument. Future implications and research are discussed.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger på intervjuer med 12 verksamma lärare från 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus på är hur läraren arbetar för att underlätta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lärarna framhävde att barn/ ungdomar är olika och att man måste arbeta utifrån den enskilde individen. Vidare menar flera av lärarna att det är viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lärarna att man till exempel kan hjälpa eleven att hitta rutin så att vardagen i skolan fungerar. Detta innebär att man till exempel kan skriva hålltider så att eleven vet vad som kommer hända under dagen. Placering och inredning i klassrummet är också en viktig aspekt för elever med ADHD problematik. Alla informanterna poängterar att det är det för mycket på väggarna eller att eleven eventuellt sitter för nära någon dörr där andra individer går förbi kan det skapa oro hos eleven vilket kan medföra koncentrationssvårigheter. Vår undersökning visar att alla lärarna säger att det är viktigt att skapa en öppen och rak kommunikation med eleven med ADHD, samt deras föräldrar. Slutsatsen av denna undersökning visar  att det inte finns någon generell mall hur en elev med ADHD beter sig och det är lärarens uppdrag att bemöta eleven utifrån dennes behov och förutsättning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt läraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsättningen ADHD. Men även att få ta del av lärarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsättningen reagerar på fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lärare intervjuats ute på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige. Intervjuerna utgick från olika intervjuguider beroende på lärarens befattning där det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder på att lärarna upplever att eleverna kan bli hjälpta av fysisk aktivitet men betonar att det är oerhört individuellt. Mer om intervjuresultatet går att läsa under resultat delen. I detta arbete finns det även en litteraturgenomgång, metod redovisning, resultat redovisning och en diskussionsdel.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att belysa lärares erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD inom ämnet Idrott och hälsa. Vi tror att de symptom som föreligger gör det svårt att anpassa undervisningen så att funktionsstörningen inte utgör ett problem. Problemen finns snarare i den omkringliggande miljön än hos eleven i sig. En pedagogisk tillrättalagd skola är därför en grundläggande förutsättning för att försöka lindra problemen. För att skapa en sådan skola finns det särskilt utarbetade åtgärder som kan tillämpas i undervisningen. Åtgärderna bygger på beprövad erfarenhet och ska förhindra att funktionsstörningen i förlängningen utvecklas till ett handikapp. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat lärare och tagit del av deras erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD. Vi har också tittat lite närmre på vilka av dessa åtgärder som tillämpas i undervisningen och varför. Resultatet visar på att erfarenheterna är allt annat än positiva. Vi konstaterar att lärarna bara tillämpade åtgärder för att skapa en mer behaglig och trivsam undervisningssituation. Vi konstaterar också att lärarna sällan upplever sig vara förmögna att tillfredställa allas förutsättningar och behov, utan snarare är tvingade att rikta fokus mot det som anses viktigast – eleven med ADHD eller klasskamraterna.

Syftet med denna rapport är att visa hur man på en förskola kan organisera verksamheten kring ett barn med diagnosen ADHD. Denna rapport är en fallstudie som är gjord på en förskola. Barnet med diagnosen är snart 4 år. I undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som arbetar på förskolan. För att resultatet skulle bli så tillförlitigt som möjligt användes även observation som metod. Resultatet visar att ett samarbete med andra enheter såsom habilitering och resursteam och även med föräldrar är av stor betydelse. Det krävs samverkan och samsyn såväl externt som internt mellan pedagogerna på skolan men även mellan pedagogerna och förskolans ledning. Fokus i den pedagogiska verksamheten läggs på social träning där pojkens styrkor lyfts fram. Pedagogerna anser detta vara av stor vikt för pojkens utveckling. Impulskontroll och koncentrationsträning sker enskilt med en pedagog. Denna träning sker med handledning från habiliteringen.