ABSTRACT Vi-Agroforestry communication has been studied to see how they use communication as a tool to attract donors. The aim is to be able to contribute to shed some light on the importance of image and text as a unified communication. Its about acknowledge what the sender (aid organization) sends out to tell potential donors. It examines how the organization communicates the problems they want to solve, which method they want to solve it with and why their organization should be the preferred option before the interest is gone by the recipient. By examine the reliability (ethos), the emotional connection (pathos) and the factual conviction (logos) of the Vi Agroforestry communication it helps to understand the organizations way of communicate with their listeners. The study examined Vi-Agroforestry communication through image and text. The author hopes to contribute to explore what an aid organization, like Vi-Agroforestry, choose to focus on regarding when they get to talk about their organization and their work. The organization has been analyzed based on the rhetorical basics to go on to see which framework they create their communications. / SAMMANFATTNING Vi-skogens kommunikation har studerats för att kunna se på hur de använder sig av kommunikation som verktyg för att locka givare. Förhoppningen är att kunna bidra med att öppna upp betydelsen av bild och text i sitt sammanhang vid kommunikation. Det handlar om vad avsändaren (biståndsorganisationen) skickar ut för att nå ut till potentiella givare. Det undersöks hur organisationen kommunicerar ut de problem som de vill lösa, vilken metod de vill lösa den med och varför just deras organisation ska vara det självklara alternativet innan intresset är borta hos mottagaren. Detta studeras med hjälp av att undersöka den tillförlitlighet (ethos), den känslomässig koppling (pathos) och den saklig övertygelse (logos) i Vi-skogens kommunikation. Studien studerat Vi-skogens kommunikation genom bild och text. Författaren hoppas bidra med att undersöka vad en biståndsorganisation, som Vi-skogen, väljer att belysa och fokusera på när de själva får berätta om sin organisation och sitt arbete. Organisationen har analyserats utifrån de retoriska grunderna för att gå vidare för att se vilket ramverk de skapar sin kommunikation.

När förändringens vindar blåser och världen blir alltmer global, förändras även befolkningen i länderna världen över. Immigration blir en alltmer vanlig företeelse och Sverige är inget undantag. Vilka utmaningar står dessa immigranter inför i det nya landet gällande språk och inkludering? I denna studie har vi undersökt precis det genom observationer och intervjuer med vuxna asylsökande och volontärer i en biståndsorganisation i Västsverige. Denna organisation bedriver språkcafé där asylsökande och andra invandrare har chans att lära sig svenska genom samtal och umgänge med svenska volontärer samt andra invandrare. Essensen av vår empiri var att de asylsökande lärde sig genom socialt umgänge med svenskar och att en av de viktigaste förutsättningarna för lärande är en plats där sådant socialt utbyte kan ske. Det finns flera olika faktorer som påverkar inkludering, det har framkommit genom denna studie att språket är en av de viktigaste. För att kunna leva och verka i samhället krävs det att man kan kommunicera med människor, såväl i vardagen, som i skolan och på arbetsplatsen. / When the winds of change are blowing, and the world becomes a more global arena, the population in countries all over the world are changing. Immigration is becoming a common phenomenon all over the world and Sweden is not an exception. What are the challenges that these immigrants faces in their new country with regard to language and being a part of the community? In this study we have examined this through observations and interviews with adult asylum seekers and volunteers in a aid organisation located in the west of Sweden. This organisation operates a language café where asylum seekers and other immigrants are given a chance to learn Swedish through conversation and interaction with Swedish volunteers and other immigrants. The essence of our empiricism was that the asylum seekers learned through social interaction with swedes, and one of the most important conditions for learning is a place where such a kind of social exchange may happen. There are many different factors that affects how well immigrants will be included in society, this study have come to the conclusion that language is one of the most important. To be able to live and be a part of society it demands that you can communicate with other humans in everyday life, in school and at your worksite.

Gender equality and women's rights have long been a prioritised topic for Swedish aid agencies. In this thesis the aim is through qualitative interviews with employees at the Swedish aid organisation Act Church of Sweden, to unravel some of the challenges met when working with this issue. The respondents all worked at the office in Uppsala or with the office in Uppsala, but tightly with partner organisations. Act Church of Sweden works together with partner organisations in every part of the world with different topics, gender equality being one of them. The results of the interviews showed a wide range of challenges related to a local level at the partner organisations, but also at a global level with patriarchal structures and gender backlash, as well as at the organisational level with administration, resources and funding. Unique were aso the faith-based challenges highlighted by the respondents. The results were discussed together with two theories; Intersectional Feminist Theory and Jack Donnelly’s Universality of Human Rights.