I denna studie har fem personer, tre män och två kvinnor intervjuats. Alla är idag nyktra missbrukare. Studiens syfte har varit att försöka ta reda på vilka uppfattningar och tankar före detta missbrukare har om arvet respektive miljöns påverkan för risken att utveckla missbruk. För att kunna belysa och beskriva tankar kring denna fråga har ett kvalitativt angreppssätt med fem semistrukturerade intervjuer använts som bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats. I dessa intervjuer har det försökts att fånga upplevelser och förstå hur före detta missbrukares känner och tänker om arvet respektive miljön har haft betydelse för deras fall eller i någon annans utveckling av missbruk. I studien framkommer att både f.d. missbrukare och litteraturen menar att arv och miljö spelar roll för om och hur ett missbruk kommer att utveckla sig.   De nyckelord som använts i intervjuerna varit: familjesituation, uppväxtförhållanden, eget bruk/missbruk, arv & miljö. Som Svenska sökord som använts vid sökning av litteratur har varit: arv, miljö, missbruk och de engelska har varit abuse, family situation och dysfunctional.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer är drogfri. Syftet var att undersöka dessa föräldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk påverkat föräldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hål som uppkommit på grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vändning mot drogfrihet, men alla mammor återföll i missbruk några år senare. Barnen var dock en drivkraft som behövdes för att åter komma till insikt om att leva drogfritt. Konsekvenser för barnen var otrygghet, separationer, att föräldrarna inte finns där känslomässigt, en kaotisk hemmiljö, ogynnsamma föräldraattityder i form av ilska samt psykiska problem, vilket bekräftas av tidi-gare forskning. Insikten om missbrukets konsekvenser var dålig under tiden för missbruk men samtliga har efter behandling lyckats leva ett drogfritt liv, vilket gynnat barnens anknytning och relationen till föräldrarna. Det sociala arvet är ständigt närvarande i dessa personers liv. Att som barn vara utsatt för försummelse är sammankopplat med att utsätta sina egna barn för samma sak enligt tidigare forskning. Detta bekräftas i viss mån av mammorna men det finns även en strävan efter att vara den perfekta föräldern och att motverka det sociala arvet. Resul-tatet visar att det finns annat än missbruk som påverkar föräldraskapet och relationen till bar-nen, så som det sociala arvet, psykisk ohälsa, ekonomiska svårigheter, skilsmässor och sepa-rationer.

Syftet med denna uppsats är att klargöra hur reglerna om förskott på arv torde tolkas om engivare direkt eller indirekt överlåter en gåva till ett onoterat aktiebolag som en av givarensbröstarvingar äger ett bestämmande inflytande över. Motivet till syftet är att onoteradeaktiebolag ofta är ägarledda och ibland även är familjeägda,1 vilket gör det särskilt intressantatt utreda hur hög sannolikheten är att en aktieägares/bröstarvinges förmögenhet har ökat tillföljd av en gåva som har givits till dennes onoterade aktiebolag och hur reglerna om förskottpå arv torde tolkas om givaren var bröstarvingens arvlåtare.I denna uppsats beskrivs fem olika fiktiva situationer för att besvara de två frågeställningarnasom är:1. Hur tolkas presumtionen om förskott på arv om en person under sin livstid direkt ellergenom annan person har överlåtit en gåva till ett onoterat aktiebolag som en avgivarens bröstarvingar ägde ett bestämmande inflytande över vid gåvotillfället?2. På vilket sätt ska återföring ske till kvarlåtenskapen om en gåva har överlåtits till ettonoterat aktiebolag som en av givarens bröstarvingar ägde ett bestämmande inflytandeöver vid gåvotillfället?Vår generella slutsats på den första frågeställningen är att en gåva som har givits till ettonoterat aktiebolag som givarens bröstarvinge ägde ett bestämmande inflytande över vidgåvotillfället torde kunna utgöra förskott på arv. I den andra frågeställningen är vår generellaslutsats att återföring till kvarlåtenskapen ska ske med aktiens värdeförändring mellangåvotillfället och givarens dödsdag.

Faculty of Health Sciences, Master of Science in Medicine, 9803855e / Approximately 5 million individuals are infected with HIV/AIDS in South Africa. The South African government has initiated a National Anti-retroviral therapy (ARV) Program to manage this disease. The emergence of drug resistance to ARV therapy is of great concern. Commercial gold standard sequence-based genotyping assays for monitoring resistance are unaffordable. This project aimed at developing affordable methods to detect specific point mutations relevant to HIV-1 subtype C. The Oligonucleotide Ligation assay (OLA), a real-time PCR assay and a Restriction Fragment Length Polymorphism (RFLP) assay were explored. Results were compared to the Viroseq genotyping assay. OLA performed poorly on HIV-1 subtype C samples and needs modification. The real-time PCR assay using short Minor Groove Binding probes, accurately detected the K65R mutation. The Mae III RFLP assay detected all V106M mutations accurately. Longitudinal cohort studies are required to confirm relevant mutations, appropriate assays and algorithms for resistance monitoring in HIV-1 subtype C.

<p>Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.</p>

<p><font face="Times-Roman"> <p align="left">According to the findings of this study, childcare workers caring for HIV-positive children working in a residential care setting, have similar experiences and challenges to nurses, community-based caregivers and primary caregivers, such as coping with loss and contagion fear. Nonetheless, caring for HIV-positive children poses unique challenges for the caregiver, calling for flexibility and situation-dependent coping strategies.</p> </font></p>

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.

I vår uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka kursplanen i ämnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var därför att göra en jämförande studie mellan tre länder där kyrkan haft en stark ställning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gällande graden av religiositet. Utifrån en sekulariseringsteori som säger att graden av religiositet i landet påverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet påverkar kursplanens utformning, detta då vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan länderna. Vi utgick även från det faktum att alla tre länder har en nära relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre länder historiskt haft en stort inflytande för länderna. Utifrån detta faktum använde vi oss av en teori som säger att religiöst arv påverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig åt i de tre länderna idag så påverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap då alla har ett tydligt kristet arv. Utifrån detta ställde vi oss frågorna om det finns skillnader mellan ländernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan ländernas kursplaner.                       För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod där vi utgick ifrån tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan länderna som vi därefter redovisade för respektive land i resultatdelen. När vi hade gjort detta jämförde vi resultatdelen i analysen där vi presenterade de, enligt oss, viktigaste likheterna och skillnaderna för att därefter försöka förklara dessa med hjälp av våra teorier.                       Vi fann i vår undersökning att sekularisering var den starkaste faktorn som påverkar kursplanen, men att det inte helt går att frångå att religiöst arv påverkar kursplanen i religionskunskap.

Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, målbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag även upp arvet och miljöns påverkan på tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I arbetet med tvillingarna framgår hur viktigt det är att kroppen ska fungera för att få en fungerande helhet, likaså hur viktig självkänslan är för den individuella utvecklingen.   Min slutsats är att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och på fritiden ökat. Behandlingen har även stärkt tvillingarnas självkänsla till att lita mer på sina egna förmågor. Motivation som har byggt på trygghet, igenkännande och samverkan har gjort arbetet möjligt. Genom att ha arbetat konsekvent med kroppskontrollen har även deras kroppsmedvetande utvecklats. I FMT ställs inga krav eller förväntningar på att individen skall prestera. Tiden är viktig i sammanhanget, ”Det måste få ta tid”.

No description available.