No description available.

No description available.

<p><font face="Times-Roman"> <p align="left">According to the findings of this study, childcare workers caring for HIV-positive children working in a residential care setting, have similar experiences and challenges to nurses, community-based caregivers and primary caregivers, such as coping with loss and contagion fear. Nonetheless, caring for HIV-positive children poses unique challenges for the caregiver, calling for flexibility and situation-dependent coping strategies.</p> </font></p>

Nuo 9-ojo dešimtmečio pabaigos kai buvo pradėti naudoti antiretrovirusiniai vaistai ŽIV pacientų gydymo srityje įvyko didžiulė pažanga. Šiuo metu naudojami vaistai suskirstyti į penkias klases pagal veikimo mechanizmą: • nukleozidiniai arba nukleotidiniai atvirkštinės transkriptazės inhibitoriai (NATI); • nenukleozidiniai atvirkštinės transkriptazės inhibitoriai (NNATI); • proteazių inhibitoriai (PI); • susijungimo (fuzijos) inhibitoriai (FI); • integrazių inhibitoriai (II) . Netgi gydant šiuolaikiniu būdu, kai taikoma kombinuota antiretrovirusinė terapija (ART), viruso organizme visiškai sunaikinti neįmanoma. Tačiau dėl ŽIV infekcijai būdingo ypač dinamiško kintamumo, vystosi atsparumas vaistams. Tai vyksta greičiau negu kitų gydomų infekcijų atvejais. Veikiant evoliucijos principams, dalinio slopinimo sąlygomis vyksta atsparių virusų selekcija, todėl vaistui atsparios padermės greitai tampa dominuojančios. Proceso pasekmės paliečia ir gydomą asmenį, ir visuomenę. Žala asmeniui pasireiškia tuo, kad, tęsiant pradėtą gydymą, viruso krūvis didėja, ir liga progresuoja. Žalą visuomenei apibūdina tai, kad dauginio atsparumo viruso padermės perduodamos kitiems, todėl dar negydytiems pacientams gydymo sėkmės tikimybė sumažėja. Norint išvengti atsparumo viremijos slopinimas turi būti maksimaliai stiprus ir ilgalaikis. Tai galima pasiekti tik skiriant ART derinį, kuris yra efektyvus ir nesudėtingas vartoti. Dėl šių priežasčių sėkmingas ŽIV pirminio atsparumo antiretrovirusiniams... [toliau žr. visą tekstą] / From the end of the 9th decade when the use of antiretroviral drugs was initiated in the treatment of HIV patients it lead to the enormous progress. Currently used drugs are divided into five classes according to the mechanism of action: • nucleoside/ nucleotide reverse transcriptase inhibitors (NRTIs); • non-nucleoside reverse transcriptase inhibitor (NNATI); • protease inhibitors (PI); • fusion inhibitors (FI); • integrase inhibitors (II). Even in the treatment of modern method of application of combined antiretroviral therapy (ART), a virus can not be completely destroyed. However, for HIV infection in particular, the dynamic inherent variability develops resistance to drugs. This is happening more quickly than in other treated infection cases. The operation principles of evolution, in partial inhibition, drug-resistant virus strains are selected and rapidly become dominant. Damage to a person is that following the initiated treatment the viral load increases and the disease progresses. Damage to the public is that the multiple resistance virus strains are transmitted to others, so untreated patients decreases the likelihood of treatment success. To avoid resistance, viremia suppression should be the most potent and long-term. This can be achieved only through the combination of ART, which is efficient and easy to use. For these reasons, the initial success of HIV resistance to antiretroviral drugs in a new infected patients have a significant impact on the future success... [to full text]

In Uganda there is a gap between the coverage of cARV programs and the number of people who require treatment. Community-based initiatives are necessary to scale-up cARV programs. Healers have been shown to be able to play a role in other aspects of HIV care including prevention. This study assessed the potential to include healers in Kabarole district in community-based cARV programs to increase program coverage in this rural area. We completed 219 questionnaires and quantified knowledge of HIV/AIDS, attitude towards HIV/AIDS patients, previous experience in collaborating with conventional medical care, and willingness to collaborate to provide cARVs to their villagemates. Multivariate modeling identified characteristics of types of healers that may make them more suitable for collaboration. Qualitative analysis indicated that both healers and health care workers would be willing to work together to try and improve care for HIV/AIDS patients. / Global Health

I dagens moderna samhälle finns det kulturarv, traditionella som moderna. Industriella arv är moderna kulturarv, och det är vanligt att de moderna kulturarven har svårare att accepteras i samhället. Det finns en problematik gällande industriella arv i vem som ska förvalta dem, för blir de inte förvaltade så kommer de vara tomma kvarlämningar. Det finns även en komplexitet i att upprätta en balans mellan att bevara och nyttja de industriella arven. För det första måste de bevaras, då de är något historiskt från våra tidigare generationer. För det andra måste de nyttjas för att kunna överleva sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Stripa gruva är ett exempel på ett industriellt arv som ligger i Guldsmedshyttan, Lindesbergs kommun. Syftet med denna studie är att undersöka hur industriella arv, med Stripa gruva som fallstudie, kan bevaras för efterkommande generationer. Fokus ligger på hur industriella arv förvaltas och hur arbetet sker för att uppnå en balans mellan att bevara och nyttja industriella arv i dagens moderna samhälle. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad innebär det att förvalta ett industriellt arv? Vilka problem och möjligheter finns? Hur ser avvägningen ut mellan att bevara ett industriellt arv och verksamheters nyttjande av platser och dess anläggningar? Studien är en fallstudie av Stripa gruva som industriellt arv, den utgår från en kvalitativ ansats i form av intervjustudier med tjänstemän på Länsstyrelsen Örebro och Örebro läns museum, som alla idag arbetar eller tidigare har arbetat med Stripa gruva. Studiens teoretiska ram utgår från dagens kunskapsläge om industriella arv i det moderna samhället. Efter genomförd studie går det att konstatera att förvaltningen av ett industriellt arv kan innebära problem, utmaningar och möjligheter. Det innebär ett ansvar, då en historia ska representeras. Den mest hållbara förvaltaren till ett industriellt arv är kommunen, vilket blev Lindesbergs kommun i fallet med Stripa. Det industriella arvet är kommunens tillgång och kommunen kommer alltid finnas kvar, i jämförelse med ett privat företag som kan gå i konkurs eller säga från sig ansvaret. Stripa gruva behöver bevaras, samtidigt som det behöver nyttjas. I arbetet kan byggnadsminnesförklaringen vara ett verktyg som är relevant att använda, om det uppstår någon problematik. Det gäller även att ha en tydlig vision om vad det industriella arvet ska användas till, i Stripa är visionen att driva ett besöksmål, vilket anses vara relevant med tanke på att kulturen har blivit allt mer integrerad i turismen.

Read abstract on the attached document. / Dissertation (MSc)--University of Pretoria, 2014. / lk2014 / School of Health Systems and Public Health (SHSPH) / MSc / Unrestricted

Objectives. The aim of the study is to determine the concordance between the PROCAM (Prospective Cardiovascular Münster) and Framingham scales in patients receiving highly active antiretroviral therapy (HAART). Materials and methods. A cross sectional study was conducted in HIV-positive male population who use HAART in a national reference hospital located in Lima, Peru. To evaluate the concordance between the two scales the graphic method of Bland and Altman was used, for the evaluation of the correlation we used the Pearson coefficient and to measure the agreement we use the kappa coefficient. Results. 111 patients were enrolled, with an average age of 47.0 years. The distribution of patients according to the risk was low, moderate and high, 81.2%, 13.6% and 5.4% respectively for PROCAM and 71.2%, 25.2% and 3.6% for Framingham. According to the graphic method of Bland and Altman, the concordance was adequate in low values and was lost as the risk score increased. Pearson’s test found a strong correlation (r=0.87 and p<0.05) and the kappa coefficient was 0.56 (p<0,001). Conclusions. The agreement we found at low risk decreases as the risk increases. Strong correlation was found between the two scales. We recommend further studies in order to know which scale of cardiovascular risk is the most optimal scale for clinical practice among HIV population who receive HAART. / Objetivos. Determinar la concordancia entre las escalas PROCAM (Prospective Cardiovascular Münster) y Framingham en pacientes receptores de tratamiento antirretroviral. Materiales y métodos. Estudio transversal analítico en población masculina VIH positiva que recibe tratamiento antirretroviral en un hospital de referencia nacional en Lima, Perú. Para evaluar la concordancia entre ambas escalas se empleó el método gráfico de Bland y Altman, correlación con el coeficiente de Pearson y acuerdo entre pruebas mediante el coeficiente de Kappa. Resultados. Enrolamos 111 personas, con edad promedio de 47,0 años. La distribución de pacientes en riesgo cardiovascular bajo, moderado y alto fue de 81,2%, 13,6% y 5,4%, según PROCAM y de 71,2%, 25,2% y 3,6% según Framingham, respectivamente. Según el método de Bland y Altman, la concordancia fue adecuada en valores bajos y se fue perdiendo en riesgos altos. El coeficiente de Pearson mostró fuerte correlación (r=0,87 y p<0,05) y el coeficiente de Kappa fue de 0,56 (p<0,001). Conclusiones. La concordancia existente a riesgos bajos se va perdiendo a medida que el riesgo se va incrementando. Existe fuerte correlación entre ambas escalas. Se recomienda realizar más estudios que permitan conocer qué escala es la más óptima para ser utilizada en población adulta VIH positiva que recibe tratamiento antirretroviral.

<p>”Att vara smal är något som väldigt många drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill än att gå upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller ätstörningar men ibland beror det på det genetiska arvet eller en förhöjd ämnesomsättning. På grund av de förutfattade meningar som finns kring undervikt händer det ofta att smala personer blir mål för kommentarer eller avundsjuka. Möt dem som dagligen arbetar med undervikt samt tjejen som ensam kämpat med sin undervikt under flera år.”</p>

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.