I takt med att samhället har digitaliserats har detaljhandeln utsatts för betydande förändring. I Sverige har de obemannade butikerna ökat och spås bli fler framöver. Framväxten av tekniker som digitala betalnings- och identifieringsmetoder ligger till grund för detta. Samtidigt har totala antalet butiker minskat i gles- och landsbygdsområden. Ett sätt att bryta denna trend är genom obemannade butiker. En framgångsrik etablering av obemannade butiker på marknaden beror på hur konsumenterna mottar affärsmodellen. Forskning i området har funnit ett flertal faktorer som påverkar konsumenternas inställning. Däremot saknas djupgående inblick i konsumenters motivationer och perspektiv. Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse av konsumenters inställning vilket kan ge värdefulla insikter kring obemannade butikers för- och nackdelar samt identifiera eventuella förbättringsområden. Studien har utfört sex semistrukturerade intervjuer vars intervjufrågor förankrats i Technology Acceptance Model(TAM) och Technology Readiness (TR). Det empiriska materialet analyserades tematiskt enligt en teoretisk top-down strategi. Den valda teoretiska utgångspunkten var Mick & Fournier (1998) åtta centrala teknologiska paradoxer. Under analysen identifierades fyra paradoxer i respondenternas inställningar: kompetens/inkompetens, effektivitet/ineffektivitet, skapa/uppfylla nya behov och assimilering/isolering. Studiens resultat kan användas för att skapa en bättre kundupplevelse samt integrera tekniken på ett sätt som motsvarar konsumentens förväntningar. Samtidigt står framtidens obemannade butiker inför flera utmaningar, däribland att lösa den upplevda bristen på hjälp och avsaknaden av interaktion.

Självkörande fordon har tillskrivits fördelar såsom reducering av trafikolyckor samt bränsleutsläpp. Samtidigt återfinns en påtaglig upplevd osäkerhet för tekniken hos potentiella användare. Syftet med denna studie var att vidareutveckla och testa en acceptansmodell för självkörande fordon. De undersökta variablerna baserades på Technology Acceptance Model (TAM), utökad med tillägg för förtroende och risk samt kompatibilitet. Variablerna bildade studiens modell tillsammans med tolv formulerade hypoteser för sambanden mellan dessa. Med enkät som datainsamlingsmetod analyserades svar från 125 respondenter med partial least squares structural equation modelling (PLS-SEM). Resultatet som erhölls visade på att studiens modell har en betydande förklarande förmåga på 78 procent. Vidare kunde åtta av studiens tolv hypoteser accepteras, samtliga med en signifikansnivå på 0,1 procent (p < 0,001). De statistiskt signifikanta resultaten för upplevd säkerhetsrisk och initialt förtroende samt kompatibilitet motiverar dessa tillägg till TAM. För urvalet fann studien att attityd och kompatibilitet har en direkt positiv påverkan på avsikt att använda fullt självkörande bilar. Attityd i sin tur påverkas positivt av kompatibilitet och initialt förtroende. En reducerad upplevd säkerhetsrisk och ökad upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet medför ett ökat initialt förtroende. Tre av de fyra icke-signifikanta hypoteserna som erhölls är samband som postuleras i den ursprungliga versionen av TAM, varvid fortsatt forskning och vidare bearbetning av studiens modell kan behövas. Studiens resultat kan praktiskt fungera vägledande för utvecklare och tillverkare av autonoma fordon, samt för politiska beslutsfattare i ett led att försöka uppnå målsättningar såsom nollvisionen.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

As the workplace becomes increasingly digital, tasks have shifted from being physically demanding to instead digitally processing knowledge and information. Employees are therefore regarded as knowledge workers and for them to succeed in the digital workplace, they place high demands on IT systems that encourage communication, collaboration and document management. To meet the knowledge workers needs, it has become increasingly common to implement collaboration platforms. However, organizations often implement collaboration platforms without further thought about how they should be used. At the same time, there is no knowledge of previous research that shows what factors make employees use collaboration platforms. The purpose of the thesis is therefore to investigate which factors lead to IT accustomed knowledge workers in the IT consulting industry using the collaboration platform in the digital workplace. By examining knowledge workers' perceptions of their use, we hope to be able to find answers to the factors that contribute to the use of collaboration platforms. The thesis applies a qualitative approach through semi-structured interviews on ten IT accustomed knowledge workers divided into two organizations in the IT consulting industry. To consider socio-technical aspects of use, empiricism has been analyzed with a conceptual model that integrates Theory of planned behavior and Technology acceptance model. Our results show that attitude, subjective norm, perceived behavioral control, perceived usefulness and perceived ease-of-use play an influential role in the use of collaboration platforms. At the same time, subjective norms and perceived usefulness are proposed to be the factors that have the strongest impact on use. / I takt med digitaliseringen av arbetsplatsen har arbetsuppgifter övergått till att istället digitalt bearbeta kunskap och information. Anställda betraktas därför som kunskapsarbetare och för att de ska lyckas i sitt arbete ställer de höga krav på IT-system som uppmuntrar kommunikation, samarbete och dokumenthantering. För att tillgodose detta behov har det blivit allt vanligare att implementera samarbetsplattformar. Organisationer implementerar ofta samarbetsplattformar utan vidare eftertanke kring hur de ska användas. Samtidigt finns det ingen kännedom om tidigare forskning som visar vilka faktorer som får anställda att använda samarbetsplattformar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka faktorer som leder till att IT-vana kunskapsarbetare inom IT-konsultbranschen använder samarbetsplattformen inom den digitala arbetsplatsen. Genom att undersöka kunskapsarbetares uppfattning om deras användande hoppas vi kunna finna svar på vilka faktorer som bidrar till användande av samarbetsplattformar. Uppsatsen tillämpar kvalitativa semistrukturerade intervjuer på tio IT-vana kunskapsarbetare uppdelat på två organisationer inom IT-konsultbranschen. För att ta hänsyn till socio-tekniska aspekter vid användande har empirin analyserats med en konceptuell modell som integrerat Theory of planned behavior och Technology acceptance model. Våra resultat visar att attityd, subjektiva normen, upplevd beteendekontroll, upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet har en påverkande roll för användandet av samarbetsplattformar. Samtidigt föreslås subjektiva normer och upplevd användbarhet vara de faktorer som har starkast påverkan på användande.

Inledning: Syftet i själva utförandet av vad en revisor gör är detsamma årtionden tillbaka men utförandet av processen har förändrats med digitaliseringen. Processen har utvecklats genom att digitala system utför revision aktiviteter automatiskt samt lagrar majoriteten av information en revisor behöver i digital form. En integration av digitalisering hos revisorer medför däremot vissa utmaningar och problem. Digitalisering kan vara en kostsam investering för företag samt att det blir en fråga om hur anställda anpassar sig till modern teknologi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera digitalisering inom revisionsbranschen. Detta för att bättre förstå hur digitalisering bidrar till effektivitet i revisionsprocessen. Metod: Studien utgår från en induktiv ansats för att bidra med en djupare förståelse inom ämnet. Det användes även en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer med aktiva revisorer inom de fyra största revisionsbolag utfördes för att uppfylla syftet. Slutsats: Studien visar att effektiviteten i revisionsprocessen uppnås genom automatiseringen av de standardiserade arbetsuppgifter. Detta gör att revisorn kan fokusera på mer väsentliga uppgifter som kräver högre kompetens och som inte kan automatiseras. Det blir viktigt för företag att ta extra hänsyn till att fokusera på att lära ut ny teknologi och bevisa nyttan för att kunna använda digitaliseringen inom revision på ett effektivt sätt. / Introduction: The purpose of an auditor's work is the same going decades back but the means of the auditing process changes in line with digitization. The process has developed through digital systems performing audit activities automatically whilst also storing the majority of the information an auditor needs in digital form. The integration of digitization with auditors still brings challenges and problems. Digitization can be a very costly investment for companies whilst it also becomes a question of how employees adapt to modern technology. Purpose: The purpose of the essay is to study digitization within the auditing industry. This is to better understand how digitization contributes to efficiency in the audit process. Method: The study is based upon an inductive approach to contribute a deeper understanding within this topic. A qualitative method was also used where semi-structured interviews were conducted with active working auditors within the four biggest auditing companies in order to fulfill the purpose. Conclusion: The study shows that the efficiency of the audit process is achieved through the automation of its standardized tasks. This allows the auditor to focus on more essential tasks that require higher skills and cannot be automated. It will be important for companies to regard the importance of internal training and prove the benefits to be able to use digitization within auditing in an effective way.

Yes / The family environment plays a crucial role in child physical activity (PA). Wearable activity trackers (wearables) show potential for increasing children's PA; however, few studies have explored families' acceptance of wearables. This study investigated the acceptability of using wearables in a family setting, aligning experiences with components of the Technology Acceptance Model and Theoretical Domains Framework. Twenty-four families, with children aged 5-9 years, took part in a 5-week study, where all members were provided with a Fitbit Alta HR for 4 weeks. Acceptability was measured using weekly surveys and pre-post-questionnaires. Nineteen families participated in a focus group. Quantitative and qualitative data were integrated using the Pillar Integration Process technique. Pillars reflected (1) external variables impacting wearable use and PA and (2) wearable use, (3) ease of use, (4) usefulness for increasing PA and other health outcomes, (5) attitudes, and (6) intention to use a wearable, including future intervention suggestions. Families found the Fitbit easy to use and acceptable, but use varied, and perceived impact on PA were mixed, with external variables contributing towards this. This study provides insights into how wearables may be integrated into family-based PA interventions and highlights barriers and facilitators of family wearable use. / This study is funded as part of a Ph.D. studentship by the Born in Bradford study. The Born in Bradford study receives core infrastructure funding from the Wellcome Trust (WT101597MA) and the National Institute for Health Research (NIHR), under its NIHR ARC Yorkshire and Humber (NIHR200166) and Clinical Research Network (CRN) research delivery support. For this piece of work, funding from the Sport England’s Local Delivery Pilot awarded Born in Bradford funding for this Ph.D. studentship. S.A.C. is supported by the NIHR Leicester Biomedical Research Centre—Lifestyle theme

Yes / This paper studies the Critical Success Factors’ (CSFs) for the adoption of Digital Payment System in India. There are few studies about the literature on CSFs for the adoption of the digital payment system in the Indian context. This study is an attempt to cover this gap. In this study, we reviewed the theories for adoption model at the individual level used in Information System (IS) and discussed four technology model including “Technology Acceptance Model” (TAM). Ten factors have been identified with extensive literature review and review of selected models namely; Perceived Ease of Use, Perceived functional benefits, Awareness, Availability of Resources, Government as a policy maker, Performance Expectancy, Social Influence, Price Value, Experience & Habit, and Risk-taking ability. An expert from academic industry has been taken as a reviewer or consultant of the selected variables. The CSFs may ensure that they are the predictors and the important factors for adoption of digital payments system in India. The study mainly uses the deductive approach to consider the primary and secondary sources of data. The analyses of these models take into account through Interpretive Structural Modeling (ISM) methodology and develop a model for effective adoption of Digital Payment System in India. The paper also makes future recommendations for further research studies.