Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur motivation kan utgöra underlag för lärares undervisningspraktik och att identifiera framgångsfaktorer i lärarnas arbetssätt med att motivera elever. Detta görs genom att utgå från motivationsteorier som är centrala för en lärares undervisningspraktik och därefter identifiera vilka framgångsfaktorer som går att urskilja i lärares arbete med att motivera elever.Arbetet tar inledningsvis upp de val av metoder som ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Litteratur och olika vetenskapliga artiklar har sammanställts genom läsning av kurslitteratur och sökningar i vetenskapliga databaser. Informationssökandet ledde sedan in på de två motivationsteorier varpå uppsatsen vilar på, ”Self-determination theory” (SDT) och ”Achievement goal theory” (AGT). Med hjälp av att avgränsa uppsatsen kan en djupare förståelse skapas för de valda motivationsteorierna.Bakgrunden inleds med att läsaren ges en förståelse för motivation som begrepp och den komplexitet som ligger bakom detta begrepp med hjälp av vetenskaplig förankring. Vidare ges en redogörelse för de båda motivationsteorierna och dess mest centrala innehåll.Resultatet utgörs av fyra rubriker som var och en redogör för hur elevers motivation kan påverkas på olika sätt. Rubriken kompetens tar upp vikten av att elever får uppleva kompetens och då med inriktning på bedömning och återkoppling. Vidare förklaras varför autonomi gynnar elevers motivation samt hur ledarskapet kan styra den upplevda autonomin. Sociala relationer och socialt stöd har varit återkommande i den litteratur som berör motivation. Under rubriken förklaras hur sociala relationer kan kopplas ihop med motivation. Slutligen lyfts ”flow” som begrepp i resultat där det även ges en förklaring för hur flow kan utgöra grunden för inre motivation.Avslutningsvis förs en diskussion kring uppsatsens frågeställningar kopplat till det resultat som framkommit. Diskussionen förs kring elevers uppfattning av kompetens med speciellt fokus på bedömning och återkoppling. Därefter tas autonomistödjande ledarskap upp med en problematisering kring ledarskap och kontroll. Sist lyfts vikten av att skapa förtroendefulla relationer i syfte att motivera elever.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka giltigheten i en svensk översättning av mätinstrumentet ”Intrinsic Motivation Inventory” och dess generella användbarhet i relation till lektioner i idrott och hälsa bland svenska ungdomar i åldrarna 12-15 år i årskurs 6-9. Frågeställningar som ingick var 1; skiljer sig den i engelskspråkiga versionen och den svenska översättningen åt i giltigheten att mäta inre motivation? Frågeställning 2 var; påverkar översättningen kontexten basketboll till idrottslektioner samvariationerna av olika aspekter av begreppet inre motivation? Studien har utgått från achievement goal theory (AGT) (Roberts, 2012; Roberts & Kristiansen, 2012; Treasure & Roberts, 1995; Weinberg & Gould, 2007). Deltagare som tog del av studien var 180 grundskoleelever (N=180), flickor och pojkar i årskurs 6-9 från en grundskola i södra Sverige. Mätinstrument som användes bestod av en svensk översättning av den engelska versionen ”Intrinsic Motivation Inventory” (McAuley, Duncan & Tammen, 1989). Resultat från frågeställning 1 visar att den svenska översättningen av den engelska versionen (IMI) skiljer sig åt i giltigheten att mäta inre motivation, främst i Cronbach’s alfa. Den engelska versionen hade ett totalt Cronbach’s alfa på a=0,85 medan den svenska översättningen av instrumentet uppkom till ett totalt Cronbach’s alfa a=0,886. Resultat från frågeställning 2 visar att översättningen av kontexten basketboll till idrottslektioner ger olika samvariationer mellan underliggande dimensioner. Utmärkande skillnader är samvariationer mellan upplevd förmåga och utmaning/spänning, r=0,232, p<0,01 och mellan utmaning/spänning och ansträngning, r=0,160, p<0,05. Slutsatsen är bland annat, att den svenska översättningen av mätinstrumentet (IMI) kan med fördel användas som verktyg av nuvarande som blivande idrottslärare, för undersökning av underliggande aspekter av elevers inre motivation på idrottslektioner.

No description available.

The objectives of this study were to investigate: (1) elite Swedish football players use of coping strategies, (2) their goal orientations, and (3) the relationship between their goal orientation profiles and use of coping strategies. Participants were 83 male elite Swedish football players. The Perception of Success Questionnaire and COPE inventory were administered to meet the objectives. Results showed a significant interaction effect between athletes’ task and ego goal orientations and their use of planning. Athletes’ with a HT/LE profile (3.06 ± 0.36; M ± SD) used frequently more planning than athletes’ with a LT/LE profile (2.59 ± 0.51). Moreover, athletes’ high in task (2.71 ± 0.37) used more problem-focused strategies than athletes low in task (2.54 ± 0.33), and athletes’ low in ego (2.31 ± 0.24) used more emotion-focused strategies than athletes’ high in ego (2.17 ± 0.27). Results are discussed in relation to previous research of achievement motivation and athletes’ use of coping strategies. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka: (1) svenska elitfotbollsspelares användande av coping strategier, (2) deras målorienteringar, och (3) relationen mellan deras målorienteringsprofiler och användande av coping strategier. Urvalet bestod av 83 manliga svenska elitfotbollsspelare. Studiens syften undersöktes med hjälp av The Perception of Success Questionnaire och COPE inventory. Resultaten visade en signifikant interaktionseffekt mellan idrottarnas task och ego orienteringar och användande av planering. Idrottare med en HT/LE profil (3.06 ± 0.36; M ± SD) använde sig av mer planering än idrottare med en LT/LE profil (2.59 ± 0.51). Vidare använde idrottare med en hög task-orientering (2.71 ± 0.37) sig av mer problem-fokuserade strategier än idrottare med en låg task-orientering (2.54 ± 0.33) och idrottare med en låg ego-orientering (2.31 ± 0.24) använde mer emotions-fokuserade strategier än idrottare med en hög ego-orientering (2.17 ± 0.27). Resultaten har diskuterats i relation till tidigare forskning inom prestationsmotivation och idrottares coping strategier.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hjä̈lp av följande frågeställningar: - Vad innebär ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat för chefer och tränare inom akademin? - Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten? - Upplever tränarna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och långsiktig idrottslig framgång? - Vilka metoder används i praktiken för att skapa önskvärt motivationsklimat? Metod Studien är en kvalitativ sådan. Arbetet har använt sig av en triangulering i två elitföreningar i fotboll, inkluderat två intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitränare, samt en observation. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär och behandlat fyra övergripande områden gällande motivationsklimat. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har insamlad data transkriberats för vidare analys utifrån en deduktiv ansats vilket ligger till grund för arbetets resultat. Resultat En gemensam åsikt bland respondenterna är att ett resultatorienterat motivationsklimat innebär att lagets resultat är överordnat individens utveckling. Det innebär också att tränarna tillhandahåller sig rätten att matcha laget så som ansvarig ledare önskar. För spelaren innebär det att dennes speltid kan komma att påverkas. Respondenterna menar att ett prestationsorienterat motivationsklimat innebär att individens utveckling är överordnad lagets resultat. Tränaren kan i ett sådant klimat matcha spelare i en position där denne utvecklas mest. Det innebär att resultatet kan komma att påverkas negativt kortsiktigt men är till fördel ur ett långsiktigt perspektiv. Respondenterna är överens om att både resultat och prestation behöver finnas med, dock skiljer det sig när akademierna introducerar resultatet. Gemensamt är att spelarens individuella utveckling är av högsta prioritet. Resultatet visar att tränarna involverar spelarna med hjälp av frågor vilket författarna anser bidra till autonomi eftersom att spelarna involveras i deras utvecklingsprocess. Vidare utdelades positiv feedback som torde bidra till att öka spelarnas upplevda kompetens. Med hjälp av resultatet kan ansvariga ledare höja spelarnas arbetsinsats, det beskrivs dock som viktigt att fokusera på uppgiften för att enklare kunna utvärdera ens egen prestation. Slutsats Resultatet visar att akademiernas bild över vad ett resultat- och prestationsorienterat motivationsklimat innebär, överensstämmer med vad forskningen visar. Gemensamt för akademierna är att individens utveckling är av högsta prioritet och därmed överordnad lagets kortsiktiga resultat. Forskningen beskriver flera fördelar med ett prestationsorienterat motivationsklimat kontra ett resultatorienterat sådant. Det är dock ingen självklarhet att detta avspeglas bland Stockholms ungdomsakademier i fotboll.

In this article we will discuss how teachers, principals, student counselors, and other professionals in education, can enhance the quantity and the quality of students' motivation by affecting what students are motivated for (i.e., their academic achievement goals) and the reasons why they strive to reach those goals. Based on Achievement goal theory and on Selfdetermination theory we will discuss these qualitative differences in students' motivation and we will explain why teachers should create a learning environment that fosters these more optimal types of motivation. / En este artículo se discutirá cómo los profesores, directores, consejeros escolares y otros profesionales de la educación pueden mejorar la cantidad y la calidad de la motivación de los estudiantes, trabajando en el “qué” los motiva (metas de logro académico, por ejemplo) y en el “por qué” (razones) ellos luchan por alcanzar estas metas. Con base en la Teoría de las Metas de Logro y en la Teoría de la Autodeterminación, se discutirán las diferencias en la calidad de la motivación de los estudiantes y se explicará por qué los profesores deben crear un ambiente de aprendizaje que promueva formas óptimas de motivación.

No description available.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur motivationsklimatet i Stockholmska fotbollsakademier bedrivs både i teorin och i praktiken. Frågeställningarna lyder enligt följande: I vilket motivationsklimat formar Stockholmska fotbollsakademier sina spelare? Har föreningarna ett utformat strategiarbete för hur de ska bedriva sin akademiverksamhet med fokus på motivationsklimat? Omsätts föreningens strategi för motivationsklimat in i akademins praktiska vardag? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en blandmetodik tillämpats. Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiskt ramverk. En semi-strukturerad intervju har genomförts med fyra akademichefer, tillhörande föreningar som återfinns i Svensk elitfotbolls (SEF) akademicertifiering. En induktiv tematisk resultatanalys har använts för att transkribera, koda och kategorisera resultatinnehåll. Enkäten Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 (PMCSQ-2) har använts. Enkäten besvarades av spelare tillhörande någon av de fyra föreningar som akademicheferna representerade. Enkätsvaren har sammanställts och beräknats i programmet Excel. Resultat Motivationsklimatet är huvudsakligen uppgiftsorienterat i kombination med en viss ego-orientering. En kombinerad målorientering anser föreningarna vara den främsta elitförberedande utbildningen. Enligt akademicheferna ökade ett ego-orienterat motivationsklimat ju närmre seniorfotbollen man kommer. Det uppfattas inte av spelarna utifrån deras enkätsvar. Spelarna upplevde i hög grad ett uppgiftsorienterat motivationsklimat. Slutsats Stockholmska fotbollsakademier arbetar främst utifrån ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, med ett stort fokus på individuell utveckling. Föreningar och spelare har inte samma uppfattning av ett kombinerat motivationsklimat. Samtliga föreningar saknade enskilda styrdokument för utformningen av akademins motivationsklimat. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

No description available.