<p>CEO compensation is a relevant topic in today's society that touches both political and economic questions which are of interest for the whole general public. It affects people indirectly through CEOs actions and how these actions affect company performances. Due to the fact that there is a financial crisis, this thesis has its aim to catch some light over CEO compensation and its relation to company performances, if there is one.</p><p>The purpose was to investigate if we could find a relation between CEO compensation and company performances by using variables which we considered significant for this study. These variables are collected from each company's annual reports and which we have chosen to focus on the two past years 2007 and 2008, as it is the most recent data. For the principle of our thesis a combination of qualitative and quantitative methods was applied, to best suite the purpose. When finding a sustainable and significant result, regressions of different variables from the annual reports were drawn and the outcomes of these were interpreted and analyzed. Our findings show that turnover is the only variable which indicated any significant p-value in the regressions drawn. Of all regressions three show significance and all arerelated to turnover. Given these results we can conclude that the other variables are not related to the CEO compensation in this case study.</p>

<p>The current financial crisis has left its mark. It has even hit the major Swedish banks who have shown large losses. The media has not been slow to take note of this, and the constant political debate about the bonus culture has been reinvigorated. Our aim is to find out how the major Swedish banks relate to the publicity and describe how and why senior executives are rewarded, and what strategies banks are using in the design of their reward system to maintain a legitimate behavior, and thus the confidence of its stakeholders.</p><p>As a starting point to answer our purpose we have used the agency theory that describes our view of how various problems occurs and how incentives can be established in order to get senior executives to act for their owners' interests. Modern theories of reward systems are taken from a variety of authors, these theories give us an insight into how reward systems can be designed in banks. The final piece is to get insight into what legitimacy might look like in our society. In this area there were a couple of different researchers who were influential in our study.</p><p>We have chosen a qualitative study. In our opinion, a study based on interviews and words is necessary so as to get as close to the truth as possible. In this way we can discover whether or not the banks take into consideration mass Media attention and incorporate a reward system into their strategies. We have interviewed individuals with expertise in the subject, at the bank's HR department. It's mostly where our empirical data is collected, but we have also supplemented this with secondary data.</p><p>In conclusion, we have, among others, found that major banks are taking account of the mass Media debate. They try to participate in the debate, communicate and be open with their reward systems. Clarity is crucial, especially for systems acceptance, among the bank's customers. Having the confidence of its customers is central to the banking business. Thus, banks' teaching ability is the biggest challenge, to maintain legitimacy in the reward system in relation to their stakeholders.</p> / <p>Rådande finanskris har lämnat spår efter sig. Det har inte minst drabbat de svenska storbankerna som visat stora förluster. Media har inte varit sena att uppmärksamma detta och den ständiga politiska debatten angående bonuskulturen har fått ny kraft. Vårt syfte är att ta reda på hur svenska storbanker förhåller sig till denna publicitet och beskriva hur och varför ledande befattningshavare belönas, samt vilka strategier bankerna använder i utformandet av sina belöningssystem för att upprätthålla ett legitimt beteende, och på så vis förtroende hos sina intressenter.</p><p>Som utgångspunkt för att kunna besvara vårt syfte har vi använt oss av agentteorin vilken beskriver hur olika problem uppstår och hur incitament kan upprättas för att få ledande befattningshavare att agera för ägarnas intressen. Moderna teorier om belöningssystem har hämtats från en rad olika författare, dessa teorier har vi i syfte för att få inblick i hur dagens belöningssystem kan vara utformade i bankerna. Den sista pusselbiten är att få insikt i vad legitimitet är och hur den kan se ut i vårt samhälle. För detta område är det är det ett par olika forskare som varit tongivande i vår studie.</p><p>Vi har valt en kvalitativ studie. Enligt oss krävs en studie baserad på ord och intervjuer för att komma nära sanningen och få svar på om banken tar hänsyn till massmedial uppmärksamhet vid utformandet av strategier för belöningssystem. Vi har intervjuat individer med spetskompetens inom området på respektive banks HR-avdelning. Det är mestadels där vår empiri samlats in, men vi har även kompletterat med sekundärdata.</p><p>I slutsatsen har vi bland annat kommit fram till att storbankerna tar hänsyn till den massmediala debatten. De försöker delta i debatten kommunicera och vara öppna med sina belöningssystem. Tydligheten är avgörande, inte minst för systemens acceptans hos bankens kunder. Att ha förtroende hos sina kunder är centralt i bankaffären. Således är bankernas pedagogiska förmåga den största utmaningen, för att upprätthålla legitimitet i belöningssystemen gentemot deras intressenter.</p>

No description available.

<p>Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask:</p><p>-What is the cost/benefit of assuring a sustainability report?</p><p>The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves.</p><p>It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated.</p> / <p>Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.</p>

<p>Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.</p>

Recent corporate scandals and subsequent regulatory actions have heightened both the academic communities and the public's interest in corporate governance issues. Academics have long argued that voting rights constitute a critical component of a system of corporate governance. We provide evidence on the importance of one aspect of the firm's corporate governance system, namely shareholders' voting rights, by examining the determinants of the decision to grant equity-based compensation to the employees of the firm with or without shareholder approval. We find that poorly-performing firms and poorly-governed firms are more likely to adopt equity-based compensation plans without shareholder approval. Furthermore, when we examine financial performance subsequent to adoption of equity-based compensation plans, we find that poorly-governed firms that adopt equity-based compensation plans without consulting shareholder do not appear to gain any significant benefits associated with the incentives the plans are supposed to provide. In fact, in the year after an equity-based compensation plan is adopted, these firms perform worse than firms that have good systems of corporate governance or firms that place equity-based compensation plans to a shareholder vote. Overall, our results suggest that shareholder voting rights are an important tool of corporate governa

In der hier vorliegenden Dissertation wurden anhand einer empirischen Fallstudie die Entscheidungs- und Aushandlungsprozesse zwischen Auftraggeber und Auftragnehmer in IT-Projekten analysiert und auf diesem Wege die Handlungszwänge des Projektmanagements beleuchtet. Damit sollte ein Beitrag zum näheren Verständnis der Eigendynamik von IT-Projekten und zur Wirkungsweise der gängigen Ansätze von Projektmanagement und QM geleistet werden. In dieser Arbeit wurden IT-Projekte und die Empfehlungen zum Projektmanagement aus politik- und organisationstheoretischer Perspektive beleuchtet, um Effekte begrenzter Rationalität, opportunistischen Verhalten und Inkrementalismus mit berücksichtigen zu können. Theoretische Ausgangspunkte für die Untersuchung sind auf der einen Seite die mikropolitischen Ansätze und auf der anderen Seite die Agenturtheorie. Gemeinsam ist diesen Ansätzen, die Auffassung, wonach das Handeln der Akteure in ergebnisoffenen, interdependenten Handlungskonstellationen stattfindet, in denen die Auswirkungen von Entscheidungen wenig bekannt sind und die benötigten Informationen den Akteuren in unterschiedlichem Maße zur Verfügung stehen. Bezüglich der Empfehlungen des Projektmanagements wurde auf Normen und Richtlinien sowie die Einführungs- und Praxisliteratur zum Projekt- und Qualitätsmanagement und zur Verwaltungs- und Organisationsberatung Bezug genommen. Die Fallstudie bezieht sich auf ein Realisierungsprojekt zur Einführung eines Personalmanagementsystems in einem Ministerium und seinen nachgeordneten Behörden. Das Projekt fand im Rahmen eines umfassenden Modernisierungsprogramms nach dem NSM statt und legte erstmals einen Schwerpunkt auf das Personalmanagement. Das Vorhaben war ursprünglich in drei Phasen von jeweils einem Jahr Laufzeit geplant. Mit der Realisierung wurde ein Konsortium aus drei Firmen beauftragt. Die Studie bezieht sich auf die erste der drei Phasen der Systemeinführung, die Pilotierungsphase in drei Pilotbehörden. Diese Phase beanspruchte insgesamt zwei Jahre und acht Monate und hatte damit ein Jahr und acht Monate Verspätung vor allem wegen wechselnden Ziel- und Aufgabenstellungen durch das Ministerium und aufgrund interner Steuerungsdefizite und Entscheidungsblockaden auf beiden Seiten. Die Entwicklung einer Schnittstelle in die Personalabrechnung wurde erfolglos abgebrochen. Hauptergebnis der Arbeit ist, dass die Anwendung von Methoden und Instrumenten, die in den Projektmanagement-Leitfäden bereitgestellt werden, stets den jeweils individuellen Interessen der Akteure unterliegen und als Bausteine der akteursspezifischen Strategien fungieren. Dabei führen insbesondere Strategien der Unsicherheitsabsorption, die auf die gegenseitige Kontrolle von Auftraggeber und Auftragnehmer hinauslaufen, zu unproduktiven, sich selbst verstärkende Blockadezyklen („Circuli vitiosi“), aus denen die Akteure nur durch Strategiewechsel ausbrechen können. Zwischen Auftraggeber und Auftragnehmer besteht eine strukturelle Informationsasymmetrie, weil der Auftragnehmer über die fachlichen-technischen Aspekte und über den aktuellen Projektstand besser informiert ist als der Auftraggeber. Gleichzeitig besteht jedoch auch eine entgegen gesetzte Entscheidungsasymmetrie, bei der der Auftraggeber formale Entscheidungsbefugnisse an sich ziehen kann und im Konfliktfall über das größere Drohpotenzial verfügt. Diese wird durch die Rechtsform des Werkvertrags verstärkt. Die Leitfäden des Projektmanagements werden hierbei zwar angewendet, doch die Anwendung beschränkt sich auf fachlich-operative Aspekte der Projektdurchführung, in denen die Empfehlungen einen hinreichenden Konkretisierungsgrad erreicht haben. Nur unzureichend umgesetzt werden jedoch die Empfehlungen zu politisch-strategischen Problemen, deren Anwendung entweder einen komplexen strategischen Entscheidungsprozess erfordert oder zwischen den Vertragsparteien strittig ist. Als äußerst kritisch lässt sich vor allem der Umgang mit dem Leistungsumfang im Projektverlauf bezeichnen, die von Seiten des Auftraggebers häufig im Projektverlauf verändert wird. Hier kollidiert das Gebot der Unabänderlichkeit der Leistungsbeschreibung mit den vitalen Interessen des Auftraggebers, und es zeigt sich anhand der Fallstudie, dass die vertrauensvolle Zusammenarbeit beider Vertragsparteien nötig ist, um zu eine befriedigenden Lösung zu gelangen. Gelingt dies nicht, so kann das Projekt nur mit Hilfe so genannter starker Ideologien wie dem NSM in einer Art Krisenmanagement fortgeführt werden, bedarf aber dann der strategischen Neuorientierung z.B. in Form von Personalwechsel oder Reorganisationen. Im Fallstudienprojekt hat sich herausgestellt, dass, eine Analyse der spezifischen Akteursstrategien (Policy-Analyse) den Akteuren helfen kann, die Ausgangskonstellationen besser zu verstehen und die eigene Strategie auf ihre Konsens- oder Durchsetzungsfähigkeit hin zu justieren. Hier halten die Leitfäden zum Projektmanagement jedoch keine befriedigenden Handlungsanweisungen bereit. / In the here available thesis on the basis of an empirical case study the decision making processes between clients and contractor in IT-projects were analyzed and in this way the compulsions to act of the project management were lit up. Thus a contribution should be made to the closer understanding of the self-dynamics of IT-projects and to the impact of the usual beginnings of project management and quality management. In this work IT-projects and the recommendations regarding the project management were lit up out of politics-scientifically and organization-theoretical perspective, in order to be able to consider effects of limited rationality, opportunistic behaviour and incrementalism. Theoretical starting points for the investigation are on the one side the micro-political approaches and on the other side the agency theory. These approaches have the conception in common according to which acting of the participants takes place in result-open, interdependent action constellations, in which the effects of decisions are few known and the needed information is available to the participants in different degree. Concerning the recommendations of the project management on standards and guidelines as well as the introduction and practice literature to the project and quality management and for the administrative and system information purchase was taken. The case study refers to a realization project for the introduction of a personnel management system in a Ministry and its subordinate authorities. The project took place in the context of a comprehensive modernization program according to the New Public Management and put for the first time an emphasis on the personnel management. The project was originally planned by in three phases in each case one year running time. The realization a consortium of three companies was assigned. The study refers to first of the three phases of the system introduction, the pilot phase with three pilot authorities. This phase lasted altogether two years and eight months and had thereby one year and eight months delay particularly because of changing a setting of tasks and goal by the Ministry and due to internal control deficits and decision blockades on both sides. The development of an interface into the personnel account was unsuccessfully cancelled. Main result of the work is that the use of methods and instruments, which are made available in the project management manuals, are always subject to the individual interests of the participants and the participant-specific strategies. Thereby particular strategies of the uncertainty absorption, which come down to mutual control of client and contractor, lead to unproductive, intensifying blockade cycles („Circuli vitiosi “), of which the participants can break out only by changes of strategy. Between clients and contractors a structural information asymmetry exists, because the contractor is better informed about the technical-technical aspects and about the current project conditions than the client. At the same time however also a contrarious decision asymmetry exists, with that the client can accroach formal powers of decision making and has the larger threat potential available in the conflict situation. This is strengthened by the legal form of the fixed price contract. The manuals of the project management are here used, but application is limited to technical-operational aspects of the implementation of the project, in which the recommendations achieved a sufficient concretisation degree. However the recommendations are only insufficiently applied regarding politico strategic problems, whose application either require a complex strategic decision-making process or is contentious between the Contracting Parties. Extremely critical is above all designated the handling of the scope definition within the project course, which is changed by the client frequently in the course of the project. Here the requirement of the unalterability of the performance specification collides with the vital interests of the client, and it shows up on the basis the case study that the trusting co-operation of both Contracting Parties is necessary, in order to arrive at a satisfying solution. If this does not succeed, then the project can be continued only with the help of strong ideologies such as the New Public Management in a kind of crisis management, it requires however then the strategic re-orientation e.g. in the form of personnel change or reorganizations. In the case study project it turned out that, an analysis of the specific participant strategies (Policy analysis) can help the participants to understand the output constellations better and to adjust the own strategy on its penetration ability or consent. Here the manuals hold no satisfying procedural instructions ready to the project management however.

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.

Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask: -What is the cost/benefit of assuring a sustainability report? The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves. It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated. / Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.

In society today large corporations are striving to regain the trust, which has been lost dur-ing the many accounting scandals that occurred lately. As a response to minimize the con-flicts countries have introduced codes of corporate governance. It is common knowledge that a company’s stakeholders and shareholders have different knowledge and interest in the company and the annual report is the agent’s main communication channel towards the principals. The Swedish code of corporate governance was implemented in July 2005 in an attempt to reduce the information gap between the managers of the company and the own-ers. The purpose of this thesis is to examine if and how the Swedish code of corporate govern-ance has affected the content in annual reports in Sweden. We will evaluate and explain why listed companies have changed the information provided in their annual reports from the year 2001 prior to the codes existence, during the code’s implementation in year 2005, and after the implementation in 2006. A deductive method created our research model, which was used as a tool to gather the empirical findings. Agency Theory, Institutional Theory and the Swedish code constitute the foundation for our evaluation of 65 companies’ annual reports from three individual years. Once our research model was created, an explorative and inductive method was used analyse and interpret the empirical findings. Our conclusion is that corporate governance information in annual reports has increased, and the implementation of the Swedish code of corporate governance has affected the in-formation provided to the shareholders. Between 2001 and 2005 a rapid growth in infor-mation can be view, while only minor improvement can be found between 2005 and 2006. The Swedish code has been successful in its implementation as stakeholders and share-holders have received more information from the annual reports. However, we are ques-tioning the Swedish code for its extensive dimensions. Some areas of the Swedish code are provided with sufficient guidelines, while others would bring with it improved information to the shareholders by more detailed instructions. Many of the investigated companies have had their corporate governance information reviewed by an external auditor in 2005 and it is unexpected to see that this has been excluded in 2006. The examined companies provide information regarding many of the Swedish code’s rules, but we found the information re-lated to internal control, managing director and attendance at the general meeting insuffi-cient.