Kanban är en agil metod som härstammar från den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar på att få ett flöde med så kort ledtid som möjligt. Det ska vara lätt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan något nytt arbete påbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lätt att använda. Syftet med uppsatsen var att ta reda på om Kanban-metoden verkligen är en bra metod att använda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information. Undersökningen syftade också till att se om det finns några problem och brister med metoden, samt om den behöver kompletteras med delar från andra metoder. Undersökningen genomfördes genom att först samla in teori inom området för att få den kunskap om olika metoder som behövs för att kunna svara på de frågeställningar som undersökningen syftar till att svara på. Empirin samlades in på ett företag som använder sig av Kanban genom intervjuer med tre av de anställda. Kanban kan användas som en projektstyrningsmetod även om det blir en bättre metod om den kompletteras med delar från andra metoder utifrån vad företaget tycker är bra och vad de känner att de behöver. Metoden är ett bra stöd vad gäller planering och information då den visuella Kanban-tavlan gör den tydlig och lättillgänglig för alla på företaget. Det finns en del brister och problem med metoden, varav den största bristen är att det är svårt att ge en exakt leveranstid.

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela världen. I dagsläget är de vanligare ände traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder återfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillämpas inom organisationer för attfungera på ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter påsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gällande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat på resultaten från denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jämförande analys på metodenoch litteraturen. Slutligen sammanfattas resultaten med fokus på skillnader mot teorin ochproblem som uppstår med tillämpningen av Scrum.Detta arbete tydliggör de problem som företagen upplevt med metoden och ger en vidareförklaring på dessa.

För att ett företag skall få en smidig arbetsmetod samt för att upptäcka eventuella flaskhalsar i de dagliga rutinerna, är det inte ovanligt att externa resurser hyrs in för att undersöka företaget. Vad som upplevs vara naturligt för en avdelnings personal kan ofta lättare observeras av en utomstående. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och eventuella problem som presenterar sig på ett utvalt företags mjukvarutest avdelning.   Datainsamling har utförts genom dokumentstudier och intervjuer med testpersonalen. Teorier inom metodiker samt mjukvarutestning har skapat det teoretiska ramverk. I och med detta har författarna av uppsatsen skapat sig en bild av hur verklighet ser ut, som sedan ligger till grund för diskussioner samt slutsatser. Undersökningen visar ett antal utmaningar för testpersonalen. I dagsläget råder det en viss kommunikationssvårighet mellan testpersonal, utvecklare samt kunder. Problemet härstammar i otillräckligt ifyllda specifikationer vilket skapar problem för testare att återskapa buggar/fel. Även det faktum att samma arbetsmetodik inte används över de olika avdelningarna skapar en brist på förståelse mellan personal. Underbemanning bland testpersonalen ligger även till grund för problem gällande kompetens allokering samt tidsbrister.   Likaså ligger ett komplext system med äldre kod till grund för utmaningar då en stor förståelse för systemet krävs för att lösningar i en del inte ska skapa problem i en annan del. / If a company wants to have a neat working method and identify any bottlenecks in their daily routine, it is not uncommon to hire external resources for an investigation of the company. Furthermore what might feel natural for staff members of the company can often be seen or even observed easier by someone external (not related to the comapny). The purpose of this study is to examine the challenges and potential problems that present themselves in a specific enterprise software testing department.   The gathering of data collection has been executed through  document studies and interviews with teststaff. Theories within metholodgy and software testing has created the theoretical framework. With this, the authors of the paper created a picture of how the reality looks like, which then later formed the basis of discussions and conclusions. The analysis show a number of challenges to the teststaff. In their current situation there is some communication difficulties between the teststaff, developers and customers. The problem originates in inadequately completed specifications, which creates problems for testers when reproducing bugs/errors in the system. The fact that the same methodology is not used across the different departmenst creates a lack of understanding among the staff. Furthermore being understaffed when it comes to the test department are also the basis for problems regarding competence allocation and deadline flaws.   Likewise there is a complex software system with an old code which base challenges for understanding of the system. It requires great knowledge so that the solution in one part would not harm or create problems in another part.

No description available.

Companies show interest in agile methods, but this can be challenging since these methods to a certain degree stand against traditional project methods. If the use of agile methods increase it is of importance to clarify what mechanisms that are significant to a successful result. The aim of this study is to clarify the role of the scrum master regarding conflict management in agile groups. The goal of the study is to better prepare the ScrumMaster to be ready to help the group in a conflict situation. In this examination a qualitative method has been used where five scrum masters, active in agile projects, have been interviewed about their role in conflict management. Types of conflicts and situations where conflicts would appear where identified and categorised, and later compared to relevant theory. The results reveal that managing conflicts is an important part of the scrum masters role. This is shown by the respondents’ expressed experience in the conflict situations. In relevant literature, the role of the ScrumMaster is described in general and conflict management is vaguely outlined. The respondents also described that the ScrumMaster is attentive at signs of conflicts in the group and acts both to prevent and resolve conflicts. It is stated in literature that the scrum master has to be attentive, but it is only vaguely described that the ScrumMaster also prevent and resolve conflicts. The respondents described that certain conflicts was hard to solve. This applied to conflicts containing problems with attitude in particular. These kinds of conflicts appear to be out of reach for the ScrumMaster. It is described in literature that persons leaving the group may cause problems, but the description of the process building up to the break is often lacking.

Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt. Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event. Syftet med uppsatsen blev att undersöka hur projektledarna och arbetsgrupperna arbetade med mästerskapet och om de använde sig av några arbetssätt som kan liknas vid agil projektledning. För att uppsatsen även ska vara framåtblickande presenterade vi ett antal agila arbetssätt för intervjupersonerna med förhoppningen att deras svar skulle ge en indikation på om agila arbetssätt kan fungera i eventprojekt. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra projektledare som arbetade med dam-EM 2013. Deras svar analyserades sedan och tillsammans med relevant teori ledde de fram till vad som sedermera blev uppsatsens slutsatser. Ingen av intervjupersonerna sa att de arbetade agilt, men det framkom redan under en sonderande intervju med turneringsdirektör Göran Havik på Svenska fotbollförbundet att flera av framgångsfaktorerna kan liknas vid agila arbetssätt. Efter att ha analyserat empirin kunde vi dra slutsatsen att det finns likheter i arbetsprocessen kring mästerskapet som kan liknas vid agila synsätt, exempelvis när det gäller kommunikation, ansvar och självstyre samt arbetsmiljö. När det gällde de agila arbetssätt som presenterades för intervjupersonerna fick dessa övervägande positiva reaktioner, även om de i vissa fall kan behöva anpassas från projekt till projekt. Efter genomförd uppsats är vår uppfattning att det finns anledning för projektledare som arbetar med eventprojekt att vara öppna för att använda agila arbetssätt. Dock kan det kanske vara svårt att helt ut använda agila arbetssätt, med de utmaningar som är typiska för eventbranschen. / Agile work methods evolved from developing software in the IT industry. The general opinion was that the industry needed a more flexible way of attacking different duties and the work methods in projects. There was a need to create a way of working that would let them change the original plan of the project if the conditions changed during the process. From this need, agile work methods evolved. In event projects different aspects must work together for the result to be as successful as possible in the IT industry, the project manager needs to be on his/her toes and be prepared for the conditions to change.  Our interest in investigating how and if agile work methods can work in the event industry evolved from this basic similarity. The reason why we chose the UEFA Euro 2013 for women for our case study is that we both have a huge interest in sports in general, and we knew that the general opinion is that this was an event project that was a success. The purpose with our project is thus to create knowledge regarding how the project managers and their teams work and the role of flexibility in their projects and were these project managers stand in the question of agile work methods and working more agile in the event industry. We did interviews with four project managers in different cities who were chosen to host a couple of games during the tournament. Their answers during the interviews were analysed with the help of relevant theory.  None of the project managers that were interviewed said that their work methods were based on agile methods. However, under the exploratory interview with the tournament director Göran Havik from the Swedish Football Association, it emerged that a number of factors that created the success of the tournament were similar in different ways to agile work methods. After the case study was completed we were able to draw the conclusion that event project managers would benefit from being open to learning more about agile work methods. Even though applying the full range of these work methods in the event industry could be difficult, the analysis of the interviews indicates that it is worth exploring further how the event industry could benefit from incorporating more agile work methods.

Mjukvaruutvecklingsprojekt började länge med hjälp av en fast dokumenterad kravspecifikation för att sedan utveckla hela systemet och till sist testa det. Agila metoder växte fram som en reaktion mot de tunga dokumentationsdrivna mjukvaruutvecklingsprojekten i slutet av 1900-talet. Agila metoder har brett ut sig och används nu i många olika branscher, men eftersom agila metoder är skapade för mjukvaruutvecklingsprojekt så kan inte agila ramverk alltid följas blint. Denna studie utforskar utmaningar och framgångsfaktorer för agila teams som arbetar mot flera kunder och hur teamet tillgodoser samtliga kunders behov när de använder sig av agila metoder. Studiens metod bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda på distans i Zoom-möten; respondenterna arbetar med projektledning inom IT-branschen. Den data som samlades in i intervjuerna har transkriberats och sammanfattats för att sedan mynna ut i ett resultat. Resultatet är en förklaring av de mönster som hittades i intervjuerna. Utmaningar analyseras vid användning av agila metoder i icke-traditionella projekt iförhållande till utmaningar vid användning av agila metoder i teams med flera kunder. Även utmaningar som går att koppla till typen av tjänst eller produkt som levereras har analyserats. Vidare analyseras de anpassningar av agila metoder vid användande i teams med flera kunder mot de grundläggande steg som agila metoder utgår från. Studiens slutsatser är utmaningar som går att spåra till användandet av agila metoder i teams med flera kunder samt till vilken produkt eller tjänst som levereras, anpassningar av agila metoder för att tillgodose samtliga kunder och mätvärden för lyckat arbete med agila metoderi teams med flera kunder.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen. Studien visade även på att agila metoder överbryggar flera av de traditionella utmaningarna gällande kunskapsöverföring.

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet. Bakgrund: Agila metoder är ett samlingsnamn för ett antal processer främst inom mjukvaruutveckling, men även för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssätt kom under mitten av 1990-talet som svar på en önskan om ett mer flexibelt arbetssätt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste åren (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person får utifrån arbetsdagens  händelser. Beroende på hur dessa händelser påverkar personen presterar denne mer eller mindre bra på sitt arbete. Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat använda sig av agila metoder med ett gott resultat på deltagarnas känsla av motivation. Vilka faktorer i de agila metoderna är det egentligen som bidrar till känsla av motivation? Forskningsfråga: Vad i den agila projektarbetsformen är det som påverkar inner work life hos projektdeltagare i praktiken? Syfte: Undersöka projektdeltagares upplevelser av den agila projektarbetsformen utifrån de teorier kring inner work life som presenteras i Amabile och Kramer (2011). Metod: Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats i form av intervjuer utifrån en teorietisk förförståelse kring det agila arbetssättet och motivation. Teori: Den teoretiska grundramen bygger till största del på de teorier som Amabile och Kramer (2011) presenterat kring inner work life. För att nå en god förståelse presenteras även bakgrunden till agila metoder och detta specifika arbetssätt, samt andra forskares syn på motivation bland de som arbetar enligt de agila metoderna. Empiri: Sju intervjuer med projektdeltagare från tre olika projekt men i ett och samma företag har genomförts och utgör studiens empiri. Analys: Det insamlade intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån den teoretiska förförståelsen. Slutsats: Det som i det agila arbetssättet främst påverkar projektdeltagarnas inner work life är de dagliga mötena, tavla med lappar som beskriver olika arbetsuppgifter och projektets status samt teamets samarbete.

Bakgrund: IT-företag väljer att i allt högre utsträckning utlokalisera sin verksamhet till låglöneländer. Detta fenomen är dock förenat med en del kvalitetsrelaterade problem vilket kan skapa extra kostnader för dessa företag. Ett sätt att hantera dessa problem är att säkerhetsställa kunskapskapitalet som finns inom företaget genom en fungerande kunskapsöverföring. Ett etablerat verktyg för att arbeta med detta på nationell nivå är genom agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod.   Syfte: I vår studie vill vi undersöka hur ett svenskt IT-bolag förebygger kvalitetsrelaterade problem i samband med offshoring av IT-tjänster till Indien. För att få svar på det har vi valt att titta på vilken betydelse agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod, har.   Resultaten och slutsats: Vår studie ger belägg för att agila metoder motverkar ett hierarkiskt styre samt överbryggar kvalitetsrelaterade problem i företag som agerar på en internationell marknad med krosskulturella interaktioner.