Hintergrund: Die pathogenetischen Mechanismen der chronisch-entzündlichen Hauterkrankung Acne inversa (AI) beinhalten epidermale Störungen wie psoriasiforme Hyperplasie und Keratinpfröpfe. Bei verschiedenen entzündlichen Hauterkrankungen sind die Keratinozyten eine wichtige Quelle proinflammatorischer Moleküle und können von IL-17+-Zellen stimuliert werden. Ziele und Methoden: Um die mögliche Rolle des Epithels in der Pathogenese der AI zu erforschen, führten wir immunhistochemische Färbungen sowie Western Blot-Analysen durch. Mithilfe dieser Untersuchungen wurde die Expression entzündungsassoziierter Moleküle wie Interleukin(IL)-17, der Inflammasom-Komponenten Caspase-1 und NLRP3, und der danger-associated molecular pattern (DAMP)-Moleküle S100A8 und S100A9 (Calprotectin) analysiert. Um eine mögliche Wirkung dieser proinflammatorischen Zytokine auf den entzündlichen Verlauf der AI zu untersuchen, wurde die Zusammensetzung der perifollikulären und tiefen Infiltrate verglichen. Ergebnisse: Die Zahl der IL-17+-Zellen ist in läsionaler und periläsionaler AI-Haut erhöht. Die Epidermis produziert proinflammatorische Moleküle und zeigt eine hochregulierte Expression von NLRP3, aktivierter Caspase-1 und S100A8/A9. Zusätzlich zeigt sich im Verlauf des AI-Entzündungsprozesses ein Zustrom von Zellen des angeborenen Immunsystems, insbesondere von IL-17-exprimierenden neutrophilen Granulozyten. Schlussfolgerungen: IL-17-produzierende Zellen sind in läsionaler und periläsionaler AI-Haut vermehrt und können die Einleitung des entzündlichen Prozesses beeinflussen. Die Epidermis stellt sich als eine wesentliche Quelle proinflammatorischer Zytokine dar und zeigt eine vermehrte Expression von S100A8/S100A9 sowie eine Aktivierung des Inflammasoms; hierdurch wird möglicherweise die Ausbreitung der Entzündung signifikant beeinflusst. Eine deutliche Zunahme von IL-17-exprimierenden neutrophilen Granulozyten wurde im tiefen Infiltrat beobachtet. / Background: The pathogenesis of the chronic inflammatory skin disease acne inversa (AI, also known as hidradenitis suppurativa) involves epidermal alterations such as psoriasiform epidermal hyperplasia and keratin pluggings. Keratinocytes are an important source of proinflammatory molecules in inflammatory skin diseases and can be stimulated by IL-17+ cells. Objectives and Methods: To explore the possible role of the epithelium in the pathogenesis of AI, we performed immunohistochemical stainings and Western blot experiments to investigate localization and expression of inflammation-associated molecules, including the cytokine interleukin (IL)-17, components of the inflammasome including caspase-1 and the endogenous danger-associated molecular pattern (DAMP) molecules S100A8 and S100A9 (calprotectin). To examine a possible effect of upregulated proinflammatory cytokines on the inflammatory infiltrate, differences in the cellular composition of perifollicular and deep dermal infiltrates were analyzed. Results: The number of IL-17+ cells is increased in lesional and perilesional AI skin. The epidermis produces proinflammatory molecules and shows an upregulated expression of components of the NLRP3-inflammasome, activated caspase-1 and expression of S100A8/A9. Additionally, the course of the inflammatory process in AI involves influx of innate immune cells, particularly IL-17-expressing neutrophils. Conclusions: IL-17-producing cells are present in lesional and perilesional AI skin and may contribute to the initiation of inflammatory processes. Furthermore, the epidermis is a source of proinflammatory cytokines, shows inflammasome activation and expresses S100A8/S100A9, thereby possibly contributing to the propagation of inflammation. A massive influx of IL-17-expressing neutrophils is observed in the deep infiltrate.

Background: Acne is a common inflammatory skin disease with an increasing prevalence in adult women. Existing treatment options often have inadequate efficacy and significant side effects. Purpose: To investigate how women perceive the relation between diet, lifestyle and adult acne. Method: Participants to a web survey were recruited on Facebook. Quantitative statistical analysis of 101 completed questionnaires was performed in SPSS. One Sample Wilcoxon Signed Rank test, Chi-square Test and Mann Whitney U test with the significance level p <0.05 were applied. Results: Dietary factors considered to aggravate acne were: milk products, chocolate, alcohol, sugar/foods with high sugar content and foods with high saturated fat content (p <0.001). Poor sleep and/or too few hours of sleep, stress, tobacco, smoking and snus were lifestyle factors that were considered to aggravate acne (p <0.001). The diet and lifestyle factors that were considered to reduce acne were: fruits and vegetables, Mediterranean diet, dietary supplements of zinc and good sleep and/or enough hours of sleep, physical activity and meditation or other relaxation exercises (p <0.001). The majority of the participants responded that diet and lifestyle factors are often not included in the treatment for acne, but favored that they should be included. Websites on the internet was the most common source of information. Healthcare professionals ("doctors/nurses") was the most trusted source of information. Conclusion: The participants' perceptions on the links between adult acne and diet and lifestyle, respectively, were broadly in line with what is described in the scientific literature as well as in official diet and lifestyle recommendations. The participants trusted advice provided by the healthcare system on relations between adult acne and diet and lifestyle and were in favor of receiving more advice of that type.

Isotretinoin är en av de mest använda vid behandling av medelsvår till svår akne. Läkemedlet används främst när mildare behandlingar såsom lokalbehandling och antibiotika inte är tillräckligt aktiva vid behandling av akne. Nittio procent av alla tonåringar i världen lider av akne som kallas just för akne vulgaris. En tredjedel av tonåringar lider av just måttlig och svår akne och behöver därför behandlas med ett effektivt behandling. Flera vetenskapliga studier har bekräftat att standarddos (0,5 -1,0 mg/kg/dag) av isotretinoin är den mest effektiva behandling vid akne. Däremot har studierna bekräftat att behandlingen med standarddos isotretinoin leder till allvarliga biverkningar såsom teratogena effekter (fosterskador) och därför väljer en stor del av patienterna att inte behandlas med standarddos isotretinoin. Syftet med detta arbete var att undersöka om ersättning av standarddos isotretinoin (0,5-1,0 mg/kg/dag) med lågdos isotretinoin (0,2-0,4mg/kg/dag) som monoterapi eller i kombination med en annan behandling såsom laser som kan minska svårighetsgraden av akne och samtidigt minska av biverkningar.  Fem vetenskapliga studier som besvarar studiens frågeställningar har valts med hjälp av databasen Pubmed. Alla fem studier visade att lågdos isotretinoin är effektiv behandling vid måttlig till svår akne. Färre biverkningar noterades vid användning av lågdos isotretinoin (0,25-0,5 mg/kg/dag) jämfört med standarddoser (0,5-1 mg/kg/dag). Slutsatsen som dras från detta litteraturarbete är att lågdos isotretinoin (< 0,5 mg/kg/dag) är en effektiv och säker behandling vid mild till svår akne. Färre biverkningar noterades vid användning av låg dos isotretinoin jämfört med standard dos isotretinoin (0,5-1 mg/kg/dag) som ger allvarliga biverkningar. Lågdos isotretinoin, både som monoterapi och som kombinationsbehandling har visat sig vara lika effektiv som standarddos.

När isotretinoin introducerades på marknaden i början av 1980-talet revolutionerade det behandlingen av svår akne och är än idag det effektivaste läkemedlet. Dock har läkemedlet tyvärr många biverkningar, bland annat har det en fosterskadande effekt och får därmed absolut inte användas vid graviditet. Läkemedlet får enbart förskrivas av specialiserade hudläkare och förskrivs endast till patienter som inte blivit hjälpta av andra aknebehandlingar. De konventionella doserna av isotretinoin är 0,5-1,0 mg/kg dagligen, men dessa kan ibland ge svåra biverkningar. Syftet med det här litteraturarbetet är att undersöka om behandling med låg-dos isotretinoin är lika effektivt som konventionell behandling vid svår akne och om låg-dosbehandling resulterar i färre och mildare biverkningar. Vidare undersöks om låg-dosbehandling är ett möjligt alternativ för patienter med mild och måttlig akne. För att hitta relevanta artiklar till det här arbetet gjordes en sökning i databasen Pubmed via Linnéuniversitetets bibliotek och det resulterade i fem studier. Slutsatsen av litteraturarbetet är att behandling med isotretinoin i lägre doser (< 0,5 mg/kg/dag) ger ett bra och effektivt resultat vid svår akne. En fördel med de lägre doserna är att de ger färre och mildare biverkningar jämfört med konventionell behandling (0,5-1,0 mg/kg/dag). Behandling med låg-dos isotretinoin ger ett mycket bra resultat på mild och måttlig akne, och kan med fördel även ges som behandling vid de lindrigare formerna av akne. / When isotretinoin was introduced in the early 1980s, the treatment of severe acne was revolutionized and isotretinoin is today the most effective drug. Isotretinoin has been shown to be the only drug that can delay the skin disease and can also cause healing. The drug acts on all four factors that contribute to the pathogenic mechanism of acne and that makes the drug a unique effective monotherapy. However, isotretinoin has many side effects such as dry skin and dry, chapped lips. It also has a teratogen effect and is prohibited for pregnant women. The drug can only be prescribed by dermatologists and is only prescribed to patients who have not been helped by other acne treatments, such as systemic treatment with antibiotics. The conventional doses of isotretinoin are 0,5-1,0 mg/kg daily, but these doses may sometimes cause severe side effects. The aim of this literature study was to investigate whether treatment with low-dose isotretinoin is as effective as the conventional treatment (0,5-1,0 mg/kg/day) against severe acne, and if low-dose treatment results in fewer and milder side effects. This literature study will also investigate if low-dose isotretinoin is a possible treatment option for patients with mild and moderate acne. The method used in this study was a literature search in Pubmed database via Linnaeus University Library and it resulted in five studies.   Low-dose isotretinoin (< 0,5 mg/kg/day) showed good effect against severe acne and it resulted in fewer and milder side effects than the conventional treatment. However, conventional doses gave earlier effect the first eight weeks of the treatment. In order to get the fastest results, patients with severe acne and who tolerate the high doses can start with conventional treatment and after eight weeks switch to low-dose treatment, thus mitigating the side effects but still gaining therapeutic effect. Treatment with low-dose isotretinoin gave a very good result on mild and moderate acne, and can be used to treat the milder forms of the disease. The conclusion that can be drawn from this literature study is that isotretinoin at lower doses (<0,5 mg/kg/day) provides a good and effective result in severe acne. An advantage of the lower doses is that they yield fewer and milder side effects compared to conventional treatment (0,5-1,0 mg/kg/day). Low-dose isotretinoin is a good alternative for patients with mild or moderate acne, who have not responded by other acne treatments.

Acne is a skin condition which is caused when the sebaceous glands become inflamed. This disease can affect different people at different ages, but it appears most commonly in adolescence. Acne can have different degrees of severity, which should be taken into consideration while choosing the right treatment. Acne nodulocystic is characterized by deeper infiltrates and pus-filled cysts. This type of acne is severe and should be treated only with isotretinoin.  In the early 1980s, isotretinoin was developed to treat moderate to severe acne with a tendency to scarring. Currently, it has been reported that in Sweden about 6000-8000 patients are treated with isotretinoin annually. However, it is important to point out that isotretinoin is associated with high risks. Therefore, isotretinoin is only prescribed by a physician with a specialist qualification in dermatology or by personal exemption by the Medicines Agency. Regarding the dosage, 0.5 mg/kg/day is usually a suitable starting dose in normal cases. This dose can be further increased after tolerance to 1.0 mg/kg/day. However, a lower dose of 0.2 mg/kg/day may be a good option to reduce the risk of side effects such as: mucocutaneous dryness, muscle pain and others. The purpose of this literature survey was to examine which one of the new isotretinoin formulations would give better effect in acne treatment given that both are expected to be independent of food intake at the time of administration. The method used was a literature search in the Pubmed database to find and select relevant scientific articles. The results of the studies in this literature project suggest that both lidose and micronized isotretinoin exhibited similar bioequivalent results in comparison to isotretinoin in the fed state but an improved result in fasting. Moreover, it was noted that the micronized form showed a similarity in pharmacokinetics compared to Lidose in the fed state but better in fasting. However, there is insufficient evidence to determine that the micronized form was superior to Lidose-isotreitnoin.

Akne eller finnar är en inflammatorisk hudreaktion som uppstår när talgkörtlar eller hårsäckar blir inflammerade. Denna hudreaktion syns som utslag på eller under huden, och involverar främst ansiktet. Akne är vanligast förekommande bland tonåringar, men kan drabba människor i alla åldrar. Akne anses vara en bidragande faktor till social isolering, dåligt självförtroende, depression och självmordstankar.  Under 1950-talet utvecklades ett nytt akneläkemedel innehållande den verksamma substansen isotretinoin. Läkemedlet började användas i början på 1980-talet och är idag det effektivaste läkemedlet vid behandling av svår akne.  - Isotretinoin är ett A-vitaminsyraderivat (13-cis-retonic-acid) som tillhör läkemedelsgruppen retonioder. Läkemedlet är avsett för behandling av svår ärrbildande akne, samt där behandling av akne med andra läkemedel som antibiotika eller lokalbehandling inte gett ett önskat resultat. Isotretinoin är ett effektivt läkemedel vid behandling av svår akne, men dessvärre även ett läkemedel som kan orsaka besvärliga samt allvarliga biverkningar. Eftersom läkemedlet passerar över blodhjärnbarriären, har det utförts studier för att undersöka om det finns ett samband mellan behandling med läkemedlet isotretionin och psykiska reaktioner. Då det föreligger hög förekomst av psykiatriska symptom och självmordstankar hos personer som lider av akne, är det svårt att skilja ifall de psykiska symptomen är läkemedelsrelaterade eller inte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det kan finns ett samband mellan behandling av akne med läkemedlet isotretinion och uppkomst av psykiatriska symptom samt självmord. För att hitta relevanta artiklar till det här arbetet utfördes en sökning i databasen PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek vilket resulterade i sex relevanta studier. För utvärdering av depression, ångest samt livskvalitet i valda studier användes olika självskattningsskalor. Resultaten av studierna är entydiga där ingen av studierna visar att det finns ett samband mellan förekomsten av psykiatriska symptom och självmordstankar vid behandling av akne med läkemedlet isotretinoin. Tvärtom indikerades det en förbättring av psykiatriska tillstånd som återspeglas till reducering av akne. Det finns dock otillräckliga bevis för att dessa resultat kan utesluta uppkomsten av psykiatriska symtom och självmordstankar under behandling med isotretinoin. / Acne or pimples is an inflammatory skin reaction that occurs when the sebaceous glands or hair follicles become inflamed. This skin reaction is seen as a rash on or under the skin and mainly involves the face. Acne is most common in adolescence but can affect people of all ages. Acne is considered a contributing factor to social isolation, low self-esteem, depression, and suicidal thoughts. During the 1950s, a new acne drug containing the active substance isotretinoin was developed. The drug began to be used in the early 1980s and is today the most effective drug in treating severe acne. Isotretinoin is a vitamin A acid derivative (13-cis-retonic-acid) that belongs to the drug group retinoids. Isotretinoin is intended for the treatment of severe scarring acne, as well as where the treatment of acne with other drugs such as antibiotics or topical treatment has not given the desired result. Isotretinoin is an effective drug in treating severe acne, but unfortunately also a drug that can cause troublesome and severe side effects. As isotretinoin crosses the blood-brain barrier, studies have been performed on whether there is a link between treatment with isotretinoin and mental reactions. There is a high incidence of psychiatric symptoms and suicidal ideation in people suffering from acne. It is difficult to distinguish whether the mental symptoms are drug-related or not. The purpose of this literature review was to investigate whether there may be an association between the treatment of acne with the drug isotretinoin and the onset of psychiatric symptoms as well as suicide. To find relevant articles for this work, a search was performed in the PubMed database through Linnaeus University's library, which resulted in six relevant studies. Different self-assessment scales evaluated depression, anxiety, and quality of life in selected studies. The results of the studies are unequivocal, where none of the studies showed a connection between the occurrence of psychiatric symptoms and suicidal thoughts when treating acne with the drug isotretinoin. On the contrary, it indicated an improvement in psychiatric conditions reflected in acne reduction. However, there is insufficient evidence that these results can rule out the emergence of psychiatric symptoms and suicidal thoughts during treatment.

Abstract Acne is a common skin disease that affects nearly every teenager but in some cases it persists into adulthood as a chronic disease. Acne severity ranges from mild comedonal to severe cystic and scarring disease. The pathogenesis of acne is multifactorial: increased sebum production, hormonal influences, the hypercornification of pilosebaceous ducts, overgrowth of Propionibacterium acnes (P. acnes) and inflammation around pilosebaceous follicles are considered to be the main pathogenetic factors but few further details are known. The role of innate immunity in the pathogenesis of acne has been studied quite extensively, but the contribution of adaptive immune responses is not well characterized. Although isotretinoin has been the most potent medication for acne over 30 years, its mode of action is partially unknown. Furthermore, modern 16S ribosomal RNA (rRNA) gene amplicon sequencing based methods allow quantification of the abundance of skin bacteria, but these culture-independent techniques have not yet been used to assess the effect of systemic treatments, isotretinoin and tetracycline antibiotics on acne skin microbiota. In this study the innate and adaptive immune responses in the skin of acne patients were investigated. Skin biopsies were taken from early-stage acne lesions and from uninvolved skin of acne patients, and the samples were examined for the expression of cytokines, chemokines, transcription factors and antimicrobial peptides, using real-time polymerase chain reaction (PCR). In addition, the skin biopsies were examined by immunohistochemistry and Luminex technology, which was also used in the determination of cytokine levels in acne patients’ serum samples. The skin microbiota of swab samples was investigated using 16S rRNA gene amplicon sequencing. We found that innate and adaptive immune responses, in particular the activation of the IL-17/Th17 axis, are involved in early-stage acne lesions. Furthermore, the expression of effector cytokine TGF-β and transcription factor of regulatory T cells (Tregs) FoxP3 mRNA was reduced in acne patients’ uninvolved skin compared to normal skin of healthy controls. Isotretinoin has no direct effect on innate and adaptive immune responses in newly formed acne lesions. It did, however, modify some innate immune responses: the expression of IL-1β and toll-like receptor 2 (TLR2) mRNA was reduced in uninvolved skin of acne patients, and the number of CD68+ macrophages increased in acne patients’ skin with isotretinoin treatment. After six weeks’ treatment, the abundance of P. acnes was similarly reduced with either isotretinoin or lymecycline treatment. However, previous studies and clinical experience show that isotretinoin is more clinically effective against acne than tetracyclines, probably because of the effect of isotretinoin on sebaceous glands and sebum excretion. Acne is a disease, which at its worst results in significant scarring. Therefore it is important to understand the immunological factors behind its pathogenesis. Our findings show that both adaptive and innate immunity play an important role. Isotretinoin, although currently the most potent anti-acne drug, does not directly affect the adaptive immune response and therefore new medications are required to control the relevant immune responses, especially in severe cystic or fulminant acne. / Tiivistelmä Akne on yleinen ihosairaus, joka koskettaa lähes jokaista teini-iässä ja jatkuu osalla kroonisena sairautena läpi aikuisiän. Aknen vaikeusaste vaihtelee lievästä vaikeisiin, arpeuttaviin tautimuotoihin. Aknen patogeneesin tiedetään olevan monitekijäinen. Tärkeimmät aknen syntyyn vaikuttavat tekijät ovat lisääntynyt talineritys hormonien, erityisesti androgeenien vaikutuksesta, talirauhaskarvatuppitiehyen tukkeutuminen, Propionibacterium acnes (P. acnes) – bakteerin liikakasvu sekä tulehdusreaktio talirauhaskarvatupen ympärillä. Synnynnäisen immuniteetin roolia aknen synnyssä on tutkittu paljon, sen sijaan hankittua immuniteettia huomattavasti vähemmän. Myöskään yli 30 vuotta käytössä olleen tehokkaimman aknelääkkeen, isotretinoiinin, vaikutusmekanismia ei täysin tiedetä. Lisäksi systeemilääkkeiden, isotretinoiinin ja tetrasykliiniryhmän antibioottien, vaikutusta akneihon bakteeristoon ei ole tutkittu moderneilla, polymeraasiketjututkimuksiin (PCR) perustuvilla menetelmillä. Tässä tutkimuksessa selvitettiin synnynnäisiä ja hankittuja immuunireaktiota aknea sairastavien ihossa ja isotretinoiinin vaikutusta näihin reaktioihin. Tutkimuksessa hyödynnettiin aknepotilaiden ihokoepaloja, joista tutkittiin sytokiinien, kemokiinien, transkriptiotekijöiden sekä antimikrobisten peptidien ilmentymistä reaaliaikaisella PCR-menetelmällä. Lisäksi ihokoepaloja tutkittiin immunohistokemiallisilla värjäyksillä ja Luminex-menetelmällä, jota hyödynnettiin myös sytokiini-tasojen määrittämiseen aknepotilaiden seeruminäytteistä. Aknea sairastavien ihon bakteeristoa tutkittiin 16S ribosomaalisen RNA:n geenien sekvensointiin pohjautuvalla menetelmällä. Väitöstutkimuksessa havaitsimme, että varhaisvaiheen aknemuutoksessa käynnistyvät sekä synnynnäisen että hankitun immuniteetin vasteet. Erityisesti IL-17/Th17-akseli on aktivoitunut. Lisäksi aknea sairastavien terveellä iholla tulehduksen välittäjäaineen TGF-1β ja transkriptiotekijän FoxP3 ilmeneminen oli alentunut verrattuna terveihoisiin kontrolleihin. Isotretinoiinilla ei ole suoraa vaikutusta synnynnäisen ja hankitun immuniteetin reaktioihin jo olemassa olevissa varhaisen vaiheen aknemuutoksissa. Aknea sairastavien terveessä ihossa isotretinoiini muokkasi luontaisen immuniteetin vasteita mm. vähentämällä tollin kaltaisen reseptorin (TLR)- 2 ja tulehduksen välittäjäaineen IL-11β ilmenemistä sekä lisäämällä makrofagien kertymistä tulehduspaikalle. Kuuden viikon hoito isotretinoiinilla tai lymesykliinillä vähentää yhtä tehokkaasti aknealueilla P. acnes -bakteerin suhteellista osuutta ihon bakteeristosta. Isotretinoiini on kuitenkin antibiootteja tehokkaampi aknelääke ja lisäksi hoitovaste saavutetaan pitemmäksi aikaa, mikä johtunee isotretinoiinin vaikutuksesta talirauhasiin ja talinerityksen vähentämisestä. Aknen tulehdusmekanismien ymmärtäminen on tärkeää taudissa, joka pahimmillaan johtaa merkittävään arpeutumiseen. Tutkimuksemme perusteella hankittu immuniteetti on tärkeässä roolissa synnynnäisen immuniteetin aktivoitumisen rinnalla aknen synnyssä. Tehokkain aknelääke, isotretinoiini ei vaikuta hankittuun immuunivasteeseen, minkä vuoksi jatkossa tarvitaan uusia lääkkeitä isotretinoiinin rinnalle tulehduksen nopeaan hillitsemiseen vaikeissa aknemuodoissa.

Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.