<p>Bakgrund: Uppkomsten av Internet och introduktionen av Internettjänster som möjliggör aktiehandel har gjort det möjligt att handla med aktier på ett helt nytt sätt. Denna uppsats fokuserar på att utreda huruvida Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandel via Internet har påverkat aktiehandeln vid Stockholmsbörsen. Frågorna uppsatsen har besvarats med hjälp av litteratur samt med hjälp av intervjuer med ansvariga för aktiehandeln vid två av Sveriges största banker.</p><p>Problem: Hur har aktiehandeln på Stockholmsbörsen påverkats i och med att svenska folket fick tillgång till Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandeln?Vilka likheter och skillnader finns det mellan aktiehandel över Internet och annan Internetbaserad handel?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur aktiehandeln vid Stockholmsbörsen har påverkats i och med att aktiehandeln har blivit förenklad och tillgänglig för alla i en större utsträckning genom tillgången till Internettjänster som möjliggör aktiehandel. Ett delsyfte är att testa förklaringsvärdet på modellen för Internethandel som appliceras på empirin i denna uppsats.</p><p>Resultat: Studien som har genomförts visar att Internettjänsterna inte direkt har lockat nya investerare att investera i aktier. Indirekt har Internet däremot en stor påverkat på aktiehandeln i och med dess rika informationsinnehåll. Konsumentbeteendemodellen som har använts i analysen har visat sig vara delvis applicerbar på aktiehandel via Internet. En omarbetning av den ursprungliga modellen har dock krävts för att modellen ska vara fullt applicerbar på denna typ av handel.</p>

Bakgrund: Uppkomsten av Internet och introduktionen av Internettjänster som möjliggör aktiehandel har gjort det möjligt att handla med aktier på ett helt nytt sätt. Denna uppsats fokuserar på att utreda huruvida Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandel via Internet har påverkat aktiehandeln vid Stockholmsbörsen. Frågorna uppsatsen har besvarats med hjälp av litteratur samt med hjälp av intervjuer med ansvariga för aktiehandeln vid två av Sveriges största banker. Problem: Hur har aktiehandeln på Stockholmsbörsen påverkats i och med att svenska folket fick tillgång till Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandeln?Vilka likheter och skillnader finns det mellan aktiehandel över Internet och annan Internetbaserad handel? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur aktiehandeln vid Stockholmsbörsen har påverkats i och med att aktiehandeln har blivit förenklad och tillgänglig för alla i en större utsträckning genom tillgången till Internettjänster som möjliggör aktiehandel. Ett delsyfte är att testa förklaringsvärdet på modellen för Internethandel som appliceras på empirin i denna uppsats. Resultat: Studien som har genomförts visar att Internettjänsterna inte direkt har lockat nya investerare att investera i aktier. Indirekt har Internet däremot en stor påverkat på aktiehandeln i och med dess rika informationsinnehåll. Konsumentbeteendemodellen som har använts i analysen har visat sig vara delvis applicerbar på aktiehandel via Internet. En omarbetning av den ursprungliga modellen har dock krävts för att modellen ska vara fullt applicerbar på denna typ av handel.

<p>Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten. Dessutom är det en teoretisk uppsats, vilket innebär att vi inte genomfört några egna empiriska undersökningar. Genomförande: Vi har valt att göra en teoretisk uppsats. </p><p>Resultat: Vi har funnit att psykologiska faktorer påverkar en aktievärdering. Dessa faktorer kan vara flockbeteende, förlustaversion, anchoring samt över- och underreaktion på ny information.</p>

<p>Trading financial securities at stock exchanges and other authorized market places is today a particularly important socioeconomic phenomenon in many industrialized countries. A well functioning securities market is crucial for the economic development in these countries. The modern trading with stocks and other financial securities is characterized by the fact that the majority of the transactions at the stock exchanges are carried out through various intermediaries. The ultimate counterparties that are involved in a securities transaction (the seller and the buyer) are often unknown to each other. The anonymity in the securities trading implies several interesting legal problems. Is it appropriate to apply the contractual and proprietary legal rules at the anonymous transactions on the financial securities markets if the ultimate contracting parties are unable to identify each other? What judicial liability do various intermediaries such as central securities depositories (CSD:s), stock exchanges, and, in particular, banks as well as brokerage companies bear for the correctness of the transactions at the capital markets? The problems named above are studied in the present thesis. The structure of the Swedish financial securities market and its main players are also described in this paper. Numerous technical and juridical steps that constitute a transfer of securities from one owner to an other at the stock exchange are explained. Furthermore the thesis treats the legal aspects of the varying roles of brokerage firms and banks. They can “act” as members of stock exchanges, commission agents, actively participate in the activities of clearing houses and central securities depositories. The legal connections and interactions between the participators of the securities market are considered and analyzed.</p> / <p>Värdepappershandel på börser och organiserade marknadsplatser är idag en synnerligen betydelsefull samhällsföreteelse i många industrialiserade länder. En väl fungerande värdepappersmarknad är viktig för den ekonomiska utvecklingen i dessa länder. Den moderna handeln med aktier och övriga finansiella instrument kännetecknas av att majoriteten av transaktionerna på börsen sker via olika mellanmän. De slutliga motparterna i en värdepapperstransaktion (säljaren och köparen) är ofta okända för varandra. Denna anonymitet leder till flera intressanta rättsliga frågeställningar. Är det relevant att tillämpa avtalsrättliga och sakrättsliga rättsregler på de anonyma transaktionerna på värdepappersmarknaden om de slutliga kontrahenterna inte ens kan identifiera varandra? Vilket juridiskt ansvar har centrala värdepappersförvarare, börsen samt särskilt värdepappersinstitut (banker och fondkommissionärer) som bedriver värdepappershandel - bland annat i egenskap av mellanmän - för transaktionernas vederhäftighet? Dessa samt åtskilliga andra spörsmål utreds i den här uppsatsen.</p><p>I det föreliggande arbetet beskrivs den svenska värdepappersmarknadens struktur och dess huvudsakliga aktörer. Flera relevanta civilrättsliga samt näringsrättsliga rättsnormer som reglerar handeln med finansiella instrument tas upp. Vidare behandlas de juridisk-tekniska faser som konstituerar en överlåtelse av värdepapper på börsen. Juridiska aspekter av värdepappersinstitutens skiftande roller som börsmedlemmar, kommissionärer, clearingmedlemmar, kontoförande institut och förvaltare belyses. Rättsförhållanden mellan diverse aktörer på värdepappersmarknaden, till exempel mellan värdepappersinstitut och deras kunder, presenteras och analyseras.</p>

Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten. Dessutom är det en teoretisk uppsats, vilket innebär att vi inte genomfört några egna empiriska undersökningar. Genomförande: Vi har valt att göra en teoretisk uppsats. Resultat: Vi har funnit att psykologiska faktorer påverkar en aktievärdering. Dessa faktorer kan vara flockbeteende, förlustaversion, anchoring samt över- och underreaktion på ny information.

Trading financial securities at stock exchanges and other authorized market places is today a particularly important socioeconomic phenomenon in many industrialized countries. A well functioning securities market is crucial for the economic development in these countries. The modern trading with stocks and other financial securities is characterized by the fact that the majority of the transactions at the stock exchanges are carried out through various intermediaries. The ultimate counterparties that are involved in a securities transaction (the seller and the buyer) are often unknown to each other. The anonymity in the securities trading implies several interesting legal problems. Is it appropriate to apply the contractual and proprietary legal rules at the anonymous transactions on the financial securities markets if the ultimate contracting parties are unable to identify each other? What judicial liability do various intermediaries such as central securities depositories (CSD:s), stock exchanges, and, in particular, banks as well as brokerage companies bear for the correctness of the transactions at the capital markets? The problems named above are studied in the present thesis. The structure of the Swedish financial securities market and its main players are also described in this paper. Numerous technical and juridical steps that constitute a transfer of securities from one owner to an other at the stock exchange are explained. Furthermore the thesis treats the legal aspects of the varying roles of brokerage firms and banks. They can “act” as members of stock exchanges, commission agents, actively participate in the activities of clearing houses and central securities depositories. The legal connections and interactions between the participators of the securities market are considered and analyzed. / Värdepappershandel på börser och organiserade marknadsplatser är idag en synnerligen betydelsefull samhällsföreteelse i många industrialiserade länder. En väl fungerande värdepappersmarknad är viktig för den ekonomiska utvecklingen i dessa länder. Den moderna handeln med aktier och övriga finansiella instrument kännetecknas av att majoriteten av transaktionerna på börsen sker via olika mellanmän. De slutliga motparterna i en värdepapperstransaktion (säljaren och köparen) är ofta okända för varandra. Denna anonymitet leder till flera intressanta rättsliga frågeställningar. Är det relevant att tillämpa avtalsrättliga och sakrättsliga rättsregler på de anonyma transaktionerna på värdepappersmarknaden om de slutliga kontrahenterna inte ens kan identifiera varandra? Vilket juridiskt ansvar har centrala värdepappersförvarare, börsen samt särskilt värdepappersinstitut (banker och fondkommissionärer) som bedriver värdepappershandel - bland annat i egenskap av mellanmän - för transaktionernas vederhäftighet? Dessa samt åtskilliga andra spörsmål utreds i den här uppsatsen. I det föreliggande arbetet beskrivs den svenska värdepappersmarknadens struktur och dess huvudsakliga aktörer. Flera relevanta civilrättsliga samt näringsrättsliga rättsnormer som reglerar handeln med finansiella instrument tas upp. Vidare behandlas de juridisk-tekniska faser som konstituerar en överlåtelse av värdepapper på börsen. Juridiska aspekter av värdepappersinstitutens skiftande roller som börsmedlemmar, kommissionärer, clearingmedlemmar, kontoförande institut och förvaltare belyses. Rättsförhållanden mellan diverse aktörer på värdepappersmarknaden, till exempel mellan värdepappersinstitut och deras kunder, presenteras och analyseras.

Det är allmänt känt att aktiekurser beter sig som om de vore slumpvandringar (random walk), och att därmed prediktioner av framtida avkastning är svåra eller omöjliga att förbättra genom att ansätta någonting annat än det senaste observerade värdet. Samtidigt finns det forskning som visar att prediktioner är möjliga. Till exempel finns det idag forskning som menar att nyhetsrapporteringar med positiva ord om tillgången ger tendenser till ökad avkastning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om antalet nyhetsrapporteringar och sentimentet på olika värdepapper på den amerikanska marknaden kan användas för att predicera avkastning. Vi har beräknat ett så kallat Sentiment score, som mäter en relation mellan antal positiva, negativa och neutrala ord i brödtext och titlar, för över 300 000 artiklar. Baserat på detta har vi tittat närmare på två strategier för att skapa portföljer: en strategi som använder regressionsanalys som knyter samman avkastningar och sentiment, och en mindre sofistikerad strategi som helt enkelt väljer de mest omskrivna tillgångarna. I en utvärdering har vi jämfört strategierna med jämförelseindex. Utvärderingen indikerar att den första strategin inte gav en avkastning som var bättre än jämförelseindex. Den andra strategin gav däremot avkastning som var signifikant bättre än avkastningen från jämförelseindex.

Titel: Placeringsintresserade privatpersoners finansiella sparande Författare: Robert Bratt &amp; Robin Karlsson Program: Ekonomprogrammet inriktning redovisning &amp; ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Fakultet: Ekonomihögskolan                                                                                                                                                         Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och förklara på vilket sätt placeringsintresserade privatpersoners sparande i finansiella instrument påverkas av de tre psykologiska faktorerna anchoring, herd behavior och mental accounting samt att undersöka om investerarens belåning och den risk för ökade kostnader som belåning i kombination med höjda räntor innebär kan leda till att placeringsintresserade privatpersoner ökar sitt sparande i finansiella instrument.   Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ empirisk undersökning där vi har intervjuat personer med ett intresse för finansiella placeringar.   Teori: Vi har i vårt teorikapitel sammanställt teorier uppdelade i kategorierna finansiella placeringar, herd behavior, mental accounting, anchoring och belåning.   Empiri: I vår empiriska undersökning så har vi genomfört sju intervjuer med personer som har ett intresse för finansiella placeringar. Intervjuerna som har genomförts har varit semistrukturerade där vi har ställt frågor baserade på de teorier som har presenterats i teorikapitlet. Utifrån dessa frågor har vi sedan fört diskussioner med respondenterna gällande de olika fält som intervjun berör.   Slutsats: I slutsatserna har vi vägt de teorier som har presenterats i teorikapitlet mot det insamlade empiriska material som har framkommit i samband med vår empiriska undersökning. Utifrån den information som har framkommit i dessa två kapitel har vi formulerat slutsatser inom de områden som studien har undersökt.                                Nyckelord: herd behavior, mental accounting, anchoring, belåning, finansiell beteendepsykologi, finansiella marknader, finansiella instrument   Tack Vi vil tacka vår handledare Thomas Karlsson för stöd och feedback som vi fått under uppsatsens gång.   Vi vill även tacka de uppsatsgrupper som ingått i vår seminariegrupp och som genom opponering längs arbetets gång gett oss feedback vilket har varit till stor nytta.

Ursprungligen fungerade aktier som ett medel för företag att säkerställa finansiering för nya satsningar och investeringar.    Företag ställde ut aktiebrev som investerare köpte och till skillnad mot ett vanligt banklån behövde inte företagen betala tillbaka dessa aktier. Detta säkerställde att de investerar som köpte aktier var tvungna att vara långsiktiga för ett aktieköp kunde vara för livet. Aktiemarknaden är en marknad där dessa aktier kan handlas mellan investerare. Fördelen med detta är att en investerare kan avbryta sin investering och växla in den i förtid. Nackdelen med aktiemarknaden är att detta innebar att det långsiktiga perspektivet inte längre var nödvändigt för en investerare. För många investerare blev det viktigare hur aktiemarknaden kommer utvecklas ”imorgon” snarare än om företaget hen investerare i gör en lönsam investering på tio års sikt. Koppling till företagens egentliga värde riskerar därmed brytas. Konsekvens av detta är att spekulativa bubblar byggs upp på aktiemarknaden i cykler med efterföljande krascher som medför stora förmögenhetsförluster för vanliga privatpersoner och stora omvälvningar i samhället i stort. Denna uppsats utforskar möjligheten att använda maskininlärning som ett verktyg för att kunna värdera aktier och förutspå kommande kursrörelser med syfte att hjälp investerare på aktiemarknaden att fatta bättre investeringsbeslut. Den tar avstamp i de datakällor som aktiemarknadsanalytiker använder för att studera denna marknad – det vill säga med hjälp av tekniska och fundamentala data.  Ett system har konstruerats för att dels klassificera bolag med hjälp av algoritmen ”artificiella neurala nätverk” och fundamentala data och dels för att förutsäga kommande dagskurser med hjälp av algoritmen ”Long Short Term Memory network” och tekniska data. Algoritmerna har utvärderats var för sig och som ett gemensamt system genom att simulerad handel utförs på en given test och valideringsperiod. Den hypotes som prövats är att ”att processa fundamentala data genom ett ANN och tekniska data genom ett LSTM kommer genera bra investeringsrekommendationer”. Resultaten som studien genererat har givet som konsekvens att denna hypotes inte har kunnat motbevisas.

Intresset och deltagandet på aktiemarknaden har ökat betydligt bland svenskar. En erkänd informationskälla om aktier är inlägg på sociala medier och speciellt på Twitter. Med hjälp av sentimentanalys av dessa inlägg, så kallade tweets, kan en allmän åsikt extraheras och användas för att förutsäga framtida resultat för ett företags aktiekurser. Syftet med denna studie är att ta fram en artefakt som kan extrahera sentiment från tweets om svenska mindre företag. Företagen valdes utifrån att de var relativt småskaliga jämfört med de företag som analyserats i liknande studier genomförda inom forskningsområdet. För denna studie har data samlats in från Twitter, analyserats och bearbetats. Olika metoder har testats för att extrahera sentiment ur tweets. Resultatet från sentimentanalys med framtagen artefakt är möjlig att använda i maskininlärningsmodeller som förutsäger aktieprisers rörelse. Resultatet från experimentet kan sammanfattas med att extrahering av sentiment från tweets är svår men möjlig. Vid analys av resultatet så framgår det att det maskininlärningsbaserade tillvägagångssättet ger en ökad prestanda jämfört med det lexikonbaserade på tweets likt de som använts i denna studie. / Interest and partaking on the stock market has increased significantly among Swedes. A recognized source of information about stocks is posts on social media and Twitter in particular. With the help of sentiment analysis on these social media posts called tweets, a public opinion can be extracted and perhaps predict the future performance of a company’s stock prices. This report is written in Swedish and the aim of the study is to produce an artefact that can extract sentiment out of tweets about minor Swedish companies. The companies were chosen on the basis that they were relatively small-scale in comparison to other studies conducted in related research. For this study data has been collected from Twitter, analyzed and processed. Different methodologies have been tested to extract sentiments out of tweets. Results of sentiment analysis with produced artefact is possible to use in machine learning models predicting stock movement. Results from conducted experiments conclude that extracting sentiment from tweets is difficult but possible. Through analysis of the results, a machine learning approach shows better performance than a lexicon based with tweets like the ones used in this study.