Bakgrund:  Enligt arbetsmiljöverket har arbetsmiljön kraftigt försämrats inom vård och omsorg. Att arbeta med akut sjuka patienter på en akutmottagning ställer stora krav på snabbt och säkert omhändertagande och arbetsbelastningen kan variera. Detta kan påverka sjuksköterskans egna hälsa och arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av vilka faktorer som påverkar arbetsmiljön på en akutmottagning, hur det påverkar dem samt vilka förbättringsåtgärder de ser. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 13 sjuksköterskor som var verksamma på två akutmottagningar. Analysen genomfördes med innehållsanalys för att få fram skillnader och likheter i sjuksköterskornas upplevelse. Resultat: Sjuksköterskornas arbetsmiljö upplevdes många gånger som stressande, att arbetsbelastningen var hög och att det saknades vårdplatser på avdelningarna, vilket resulterade i minskat flöde på akutmottagningen. Stöd från kollegorna och arbetsgivaren, att bli sedd och hörd av patienterna samt att ha kompetens, gjorde att det var lättare att hantera dålig arbetsmiljö. Sjuksköterskorna såg flera förbättringsåtgärder men upplevde att dessa inte var på individnivå utan främst låg på organisatorisk nivå. Slutsats: Det fanns en stark koppling till att hög arbetsbelastning och dåligt patientflöde ledde till sämre arbetsmiljö. Kolleger var den största faktorn som gjorde att arbetsmiljön var hanterbar. Förbättringsåtgärder som ledde till att sjuksköterskornas arbetsbelastning minskade kunde göra att arbetsmiljön på akutmottagningarna kraftigt förbättrades.

No description available.

Introduktion: Andelen äldre personer ökar stadigt, och denna grupp utgör en majoritet av akutbesöken i Sverige idag. Omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen kan vara en utmaning, relaterat till komplexa symtom och behov, tidsbrist, miljö och organisation. De äldre spenderar ofta längre tid på akutmottagningen än andra åldersgrupper. Det ställer krav på sjuksköterskan som har ett stort ansvar för de äldre patienterna under deras vistelse på akutmottagningen. Syfte: Att belysa de äldre patienternas upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgått från en niostegsmodell av Polit och Beck, modifierad av författarna. Databaser som använts för sökning var CINAHL, PubMed och PsychINFO. Resultat: Två huvudkategorier av positiva respektive negativa upplevelser identifierades; Trygghet och tillfredsställelse, samt Otrygghet och otillfredsställelse, med sammanlagt sex underkategorier. De negativa upplevelserna var övervägande, och handlade om Frustration, missnöje och misstro, Fysiskt obehag, Ensamhet, utanförskap och maktobalans, samt Oro och ovisshet. De positiva upplevelserna präglades av Förtroende, förståelse och acceptans, samt Uppmärksamhet och bekräftelse. Slutsats: Då de äldre övervägande uttrycker upplevelser som karaktäriseras av otrygghet och otillfredsställelse, relaterat till dåligt bemötande, bristande information, och långa väntetider, är det viktigt att som sjuksköterska använda denna kunskap för att förbättra vården av de äldre på akutmottagningen.

Bakgrund: Akutmottagningen är en sjukvårdsinstans dit patienter med plötsligt insjuknande eller skada kommer för hjälp. På akutmottagningen arbetar sjuksköterskor vars arbete grundar sig i att ge god omvårdnad utifrån patientbehov samt utför vissa medicinsktekniska åtgärder. Sjuksköterskor ska visa empati och agera ur ett etiskt ändamålsenligt sätt i mötet med patienter. Till trauma räknas när människokroppen utsatts för högenergetiskt våld genom trafikolycka eller penetrerat/icke-penetrerat våld. Schusters avhandling visar hur sjuksköterskors upplevelser av arbetet påverkar privatlivet, hennes profession och hur dessa existentiella rum påverkar varandra. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på akutmottagning med patienter som inkom med fysiskt trauma. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sex kvalitativt inriktade vetenskapliga artiklar. Resultat: Innefattar tre kategorier: (1) upplevelser av svåra och komplexa situationer, (2) upplevelser av vikten av att skapa relationer (3) upplevelser av att arbeta under stress. Resultatet visade hur sjuksköterskor hanterade den emotionella påverkan i mötet med traumapatienter, relationers betydelse på arbetsplatsen och hur osäkerhet yttrade sig i arbetet på akutmottagning. Slutsats: Coping-strategier, kollegialt stöd och stress var de redskap och känslor som sjuksköterskor beskrev var del av hennes arbete med traumapatienter. / Background: The accident and emergency (A&E) department, a health care setting where patients with acute illness or injury arrive for assistance. In the A&E the nursing tasks is based around providing good care in regard to the patients’ needs and perform certain medical technical measures. Nurses should show empathy and act in an ethically appropriate manner when treating patients. Trauma is defined as when the human body is exposed to high-energetic violence suffered from an accident or from penetrating/non-penetrating violence. Schuster's thesis shows how nurses' work experiences affects their private life and their profession. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of working in the A&E with patients who arrives with physical trauma. Method: A literature review based on six qualitative scientific articles. Results: Three categories: (1) experiences of difficult and complex situations, (2) the importance of creating relationships and (3) experiences of working under stress. Results showed how nurses dealt with emotions when encountering trauma patients, the importance of relationships in the workplace and how uncertainty reflected in the work at the A&E. Conclusion: Coping strategies, peer support and stress were the functions and emotions nurses described as part of her work with trauma patients.

No description available.

<p>Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och</p><p>det är först under senare år som användandet brett ut sig över</p><p>landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen</p><p>gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl</p><p>etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande</p><p>patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på</p><p>många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges</p><p>till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om</p><p>en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för</p><p>sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka</p><p>vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om</p><p>patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som</p><p>en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades</p><p>och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex</p><p>och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans</p><p>färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt</p><p>sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och</p><p>kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid</p><p>beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga</p><p>triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika</p><p>sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper.</p><p>Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på</p><p>ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.</p>

<p>I dagsläget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage står för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebär att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom växande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten på akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse när sjuksköterskan fattade beslut angående prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition. Hur och vem som gör triageringen skiljer sig mellan akutmottagningarna i Sverige. Patienternas kunskaper var bristfälliga angående hur arbetet organiserades på akutmottagningen. Ett bra bemötande från personalen visade sig ha stor betydelse för patienten. De önskade att bli mer informerade om väntetider samt vilka rutiner som tillämpades. Fortsatt forskning behövs för att utreda de faktorer som har betydelse då sjuksköterskan gör sina bedömningar.</p>

<p>Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.</p>

Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.

Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och det är först under senare år som användandet brett ut sig över landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper. Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.